Känslan när man för första gången ser sin lilla bebis gnugga sig i ögonen med sina små små händer! Den känsla är oslagbar! Det kändes som mitt hjärta skulle hoppa ut ur bröstkorgen och det var svårt att hålla tillbaka tårar av lycka. Idag var första gången vi fick se vår lilla bebis röra sig. Jag kunde se lyckan i Victors ögon, det här är precis lika stort för honom som för mig, kanske ännu större eftersom detta är hans första barn. Tänk att det är jag som bär ett litet barn som är hälften honom och hälften mig, jag är så tacksam, så lycklig att det känns som om jag drömmer! Jag vill aldrig vakna upp ur denna dröm!

Som ni förstår så såg allt bra ut på ultraljudet idag 🙂 Bebis växer och mår bra och hela dagen har varit ett enda lyckorus för oss. Nu ska vi fira med lite alkoholfritt bubbel, kräftor och räckor. Jag berättar mer imorgon!

Bebis
Bebisen är 6,5 till 7,8 cm lång och väger 14 till 20 g. Bebisen är ungefär lika stor som en persika och växer snabbt. Veckans mest spännande nyhet är att reflexerna blir mer utvecklade. Om du klämmer på magen kommer bebisen att röra på sig, fast du känner det nog inte ännu. Halsen är färdigbildad och redan tillräckligt stark för att barnet ska kunna röra på huvudet. Det finns forskning som tyder på att barnet börjar uppfatta ljud nu, men genom receptorer i huden som tar upp vibrationer. Bebisens öron kommer inte vara färdigutvecklade förrän i vecka 24.

Du
Din livmoder är nu lika stor som en grapefrukt och du kan eventuellt känna den övre delen av livmodern precis ovanför ditt blygdben. En del kvinnor känner illamående genom hela graviditeten, men för dom allra flesta har det upphört helt nu. Livmodern växer nu i jämn och märkbar takt. Många längtar efter att få se riktigt gravid ut och inte bara lite småtjock.

Så här känner jag
Jag har börjat väldigt bra nu, ibland känner jag mig lite illamående, men det försvinner oftast lika plötsligt som det kom. Jag känner mig lite lite lite piggare sen jag började med järntabletterna och har faktiskt börjat sova djupare, åtminstone i två nätter 🙂 Det är nästan så att jag börjar fundera på om jag inte befinner mig i dom där omtalade spökveckorna då man knappt känner att man är gravid 🙂 Samtidigt så börjar magen ta form och den SYNS, speciellt framåt kvällen! Den kan till och med bli hård som gravidmagar är 🙂 Och i förrgår kände jag den första lilla bebisrörelsen därinne, jag är nästan helt säker i alla fall 🙂

Så här känner Victor

Det känns smått otroligt att vi redan är i vecka 13, och att det strax är dags för vårt tidiga ultraljud. Tiden har gått så fort! Förutom att det är en milstolpe både med tanke på Emmas illamående, att vår bebis förhoppningsvis visar sig må bra och växer som den ska plus att riskerna för komplikationer blir mindre, så är en tredjedel av tiden tills vi äntligen får träffa vår lilla ”korv” ju avklarad! Nu kan jag knappt hålla mig tills jag får känna bebisens sparkar där inifrån magen. Sist men inte minst känns det väldigt skönt att Emma mår bättre och får sova ordentligt. Förhoppningsvis betyder det att hon kan andas ut lite och både hon och bebisen få lite lugn och ro att ta hand om sig själva! ?

Igår när jag stod i köket och bredde mackor till barnen kände jag plötsligt något som kittlade till i magen. Jag var mitt uppe i en konversation och avbröt mig tvärt när jag kände den lilla rörelsen på insidan av magen. Jag är inte helt säker, men ändå ganska säker på att det faktiskt var vår lilla bebis som jag kände!

En del säger att första bebissparkarna känns som en fisk som sprattlar till, men det kan jag inte hålla med om. Jag tycker inte alls att det känns som nåt som sprattlar till, däremot tycker jag att ”spöksparkarna” som kommer från tarmar som hoppar till (som man även har när man inte är gravid) känns som en fisk som sprattlar. Mitt bästa sätt att förklara dom tidigaste bebissparkarna är att det känns som en liten liten hand (förmodligen är det en fot) som försiktigt stryker längs insidan så försiktigt att det kittlas. Ni vet, som när man stryker någon superlöst på underarmen så att det kittlar till, så tycker jag att första bebissparkarna känns 🙂 Detta var alltså vad jag kände igår fast såpass vagt att jag var tvungen på att fundera på om jag bara ”kände i syne” om ni förstår vad jag menar 🙂 Haha!

Men liten stund senare när jag satte mig vid köksbordet för att äta mina mackor, då kom exakt samma känsla igen, två gånger! Det måste ju varit bebisen! Sååååå galet! Jag är i vecka 13 och var ändå inställd på att få vänta lite till. Så skönt att få känna det här redan nu! Lilla vännen ♥

Fotograf Louise: Wanderings

Bebis
Bebisen är stor som ett plommon nu, cirka 6 cm lång och väger 9 till 13 g. Bebisen ser mer och mer ut som ett människobarn. Huvudet är rundare i formen, skelettet blir hårdare och fingrar och tår har delat på sig. Naglarna har vuxit ut på både fingrar och tår och din bebis har hår på kroppen, (s.k. lanugohår). Bebisen rör sig alltmer och kan le, rynka pannan och suga på tummen. Barnet kan svälja fostervatten. Just nu och fram till rutinultraljudet är alla bebisar ungefär lika stora oavsett genetiska anlag. Barnmorskan mäter längden för att se vilken graviditetsvecka du är i.

Du
När vecka 12 är över så är också dom mest kritiska och riskfyllda veckorna över. Illamåendet brukar avta nu, vikten har för de flesta ökat med 1 – 5 kg. Har du haft mycket illamående eller kräkningar så kanske du har gått ner istället. Den ökade blodmängden och hormonet oxytocin kan göra att din hud ser bättre och slätare ut. Många kvinnor får också tjockare och blankare hår under graviditeten. Livmodern tar upp hela bäckenet nu och kommer när graviditeten når sitt slut vara ända upp i revbenen.

Så här känner jag
Jag mår mycket bättre, illamåendet har mer eller mindre släppt taget om mig redan. Matlusten är dock inte att leka med, det enda som går ner utan problem är mackor. Jag är fortfarande väldigt trött och kan till och med bli lite deppig av att hjärnan vill massor men kroppen vägrar. Det är frustrerande att orka betydligt mindre än vanligt och tröttheten gör att jag tar hårt på det ibland. Jag har börjat känna av både halsbränna och foglossning så gissar att det kommer bli jobbigare i denna graviditeten. Många symptom blir väl värre och värre ju fler gånger man gör det här?Nästa vecka är det dags för ultraljud, jag LÄNGTAR!

Så här känner Victor
Denna veckan har varit lite annorlunda, särskilt eftersom man var inställd på att gå tillbaka till vardagen. Även om Emma mått bättre så tar ”korven” så mycket på hennes krafter att hon inte orkar särskilt mycket. Dessutom har både hon och barnen varit hemma och mer eller mindre däckade hela veckan, stackarna! Jag ser så mycket fram emot vårt ultraljud nästa vecka att jag trodde det redan var dags när vi var hos barnmorskan för inskrivningsprover – haha!

Igår kom jag och Victor ute lite från sjukstugan när vi skulle på besök hos barnmorskan på Barnmorskegruppen. Det var dags för andra delen av inskrivningen där vi följde upp blodproverna från förra gången. Det visade sig att jag hade lite låga järnvärden redan nu, men inte tillräckligt låga så därför fick jag själv välja om jag ville börja med järntabletterna nu eller i vecka 20. Jag känna mig dock väldigt väldigt trött och eftersom jag inte klarar av att dricka kaffe så bestämde jag mig för att börja med en järntablett var tredje dag.

Alla mina andra prover såg bra ut. Blodtrycket var lite lågt vilket förklarar varför jag är på väg att svimma varje gång jag reser mig hastigt, oftast när jag reser mig från liggandes… Jag får helt enkelt vara försiktig.

Efter besöket hos barnmorskan hämtade vi ut en babybox från Lloyd’s, vad som finns i den kommer vi visa i veckans vlogg som kommer upp inom kort 🙂 Sen gick vi på restaurang Moon Thai och pratade om allt från 30-årskriser till supersnabba förlossningar innan vi gick vidare till Lorensbergsteatern för en föreläsning ”För barnens bästa – från tjat och skärmbråk till samarbete” med Petra Krantz Lindrgren och Mattias Ribbing.

En bild från kameran vi spelade in med igår