– Samarbete med Magplasket –

Jag har haft så mycket krämpor i den här graviditeten som jag inte haft i mina tidigare graviditeter. Foglossningen är tack och lov bättre, nu är det ryggen och magen som gör ont istället. Ryggen gör något djävulskt ont efter att jag har suttit eller stått upp en längre stund medan magen gör ont framåt kvällen. Det drar och sliter i huden runt naveln samtidigt som bebisens fot trycker på mitt högra revben. Det enda som känns bra är att ligga eller sitta på soffan hela dagarna, men det har jag ju inte tid med nu när jag är höggravid…. haha! Iförrigår boade jag och Victor och rensade ur garderoben där bebisens kläder ska vara och tog även det sista i gästrummet i källarn och igår körde vi lite trädgårdsarbete. Min kropp är helt slut!

Det är tur att det var dags för gravidvattengympan med Magplasket just igår. Jag behövde verkligen den för att återhämta mig framför allt fysiskt men även psykiskt. Det är påfrestande att ha så ont hela tiden. Jag känner mig som en fånge i min egen kropp… Det gjorde gott med gravidvattengympan, efter en timme med träning och avslappning så kände jag mig nästan som en ny människa 🙂

På gravidvattengympan igår pratade Mariana om värkarna och vi fick testa på att profylaxandas. Jag gillar verkligen profylaxandningen som Magplasket lär ut. Den är enkel att förstå och lätt att komma ihåg. Jag minns när jag var gravid med Lucas, då lärde MVC ut profylaxandning som blev så komplicerat för mig att det slutade med att jag skrek i dunjackan varje gång jag fick en värk, inte så bra! Haha! Men Magplaskets andning är enkel och går utmärkt att använda sig av när man vill ha lustgas som smärtlindring.

Allt det här snacket om förlossning på gravidvattengympan får mig verkligen att bli sååååå peppad! Det är som att gå och vänta på den stora finalen 🙂 Så spännande! Tänk att snart kan det vara dags vilken dag som helst! Wow!

Spana gärna in Magplasket på Facebook här eller på instagram här @magplasket_hisingen 🙂

Det här är tyvärr inget click bait utan precis så det var. Jag var tillbaka hos sjukgymnasten idag eftersom det inte längre är min foglossning som är det mest plågsamma utan mitt ryggont. Jag har så förfärligt ont i ryggen, ända från ländryggen upp till mitt emellan skulderbladen. Det gör så djävulskt ont att jag är på gränsen till att brista varje kväll. Dessutom värker höger revben och huden på magen varje kväll och ibland vet jag inte vad som är värst.

När jag var hos sjukgymnasten idag kände jag att jag inte orkar mer. Jag gråter och blir till och med sur av att jag har så här ont. Det känns ungefär so att ha tusen knott som cirkulerar runt huvudet och biter en hela tiden, då blir man irriterad och så känner jag nu. Sjukgymnasten visade nya övningar som i och för sig känns bra, men jag känner att det inte räcker. Jag har för ont, det kan inte vänta. Jag behöver få hjälp att åtminstone ta bort udden av smärtan nu.

Det slutade med att jag började gråta hos sjukgymnasten och hon föreslog att vi skulle prova ut en TENS-maskin nästa vecka. Då kan jag sätta den där det gör som mest ont. Jag har jättestort hopp om att antingen TENS-maskinen eller akupunktur fungerar, jag känner mig desperat nu… Ikväll är det i alla fall lite bättre i ryggen efter att jag har varit på gravidvattengympan med Magplasket. Smärtan lindras tack vare tyngdlösheten och värmen i vattnet och just nu gör det nästan bara ont i revbenet.

Igår när jag och Victor tittade på TV så sa jag en sak som gjorde att vi båda brast ut i värsta skrattanfallet! Ni vet ett sånt som man skrattar så att hela kroppen krampar, tårarna sprutar och det är nästan omöjligt att få luft. Jag har aldrig sett Victor skratta så förut och enligt honom var det hans största skrattanfall nånsin! Han skrattade så att ryggen krampade och jag så att värkarna körde igång! Så tydliga och så onda förvärkar som jag hade igår har jag aldrig haft förut. Det höll på i nån timme eller två och gjorde rejält ont, såpass ont att jag var tvungen att andas igenom vissa av dom.

Det gick som tur var över efter vila med värmekudde på magen, men för säkerhets skull så hoppade vi båda in i duschen. Jag vill INTE åka in till förlossningen utan att känna mig ren först! Haha! Det får bli den nya kvällsrutinen att alltid duscha innan jag går och lägger mig, ifall bebis väljer att komma ut tidigt. Det känns också som det är högtid att packa BB-väskan nu 🙂

Om bebis ändå hade kommit i natt så hade vi haft en fin historia att berätta om att det var vårt skrattanfall som triggade förlossningen. Det var också fantastiskt att se hur taggad Victor blev på att bebisen skulle komma, han blev alldeles till sig och sa att han absolut kan se sig själv med en bebis i famnen redan nu ♥ Tanken lockade mig väldigt mycket men samtidigt känner jag mig inte helt klar än, men snart så 🙂

En sak som jag verkligen undrar är hur det är att ligga i magen i 9 månader? Jag förstår att bebisen säkerligen inte är så medveten dom första månaderna, men sen då? Hur känns det för bebisen att ligga där den sista tiden? Är det som att vara i himmelriket att ligga i mammas mage eller blir det lite ensamt ibland? Jag tänker på när bebisen kommer ut, då kommer den vara ledsen för allt möjligt. Den kommer gråta för att den är hungrig, sömnig, precis bajsat i blöjan eller när den vill ha närhet. Hur är det då i magen? Blir den nånsin ledsen i magen eller har den allt den behöver därinne?

Jag och Victor diskuterade detta häromdagen och han menade att bebisen mår hur fint som helst därinne. Den har närhet i överflöd, behöver inte bajsa, sover när den vill och mat får den via navelsträngen. Jag tyckte att den kan ju sova när den vill när den kommer ut också, men då gör den ju plötsligt inte det. En bebis som är trött kan vara supersvår att få att somna, varför sover den inte bara då om den ändå har en vana från det i magen? För mig är det fortfarande ett mysterium, är allt verkligen tipptopp i magen eller hade bebisar kunnat skrika i magen om lungorna inte varit fulla med vatten?

Fotograf: https://www.wanderings.se

När man är gravid så går man som bekant upp i vikt, men hur mycket ska man gå upp? Det är såklart individuellt, dock väger en normal graviditet ganska mycket mer än vad dom flesta tror!

Här kommer en lista på hur viktfördelningen kan se ut om du gått 16 kg:
– Bebisen 3,5 kg
– Moderkakan 0,9 – 1,4 kg
– Fostervatten 0,9 – 1,4 kg
– Bröstvävnad 0,9 – 1,4 kg
– Ökad blodmängd 1,8 kg
– Livmodertillväxt 0,9 – 2,3 kg
– Fettdepåer 2,2 – 4,1 kg

Det väger att vara gravid och ännu mer om man dessutom samlar på sig vätska som många gör, särskilt i denna värmen! Jag tror att vågen kommer sluta på en högre siffra i denna graviditeten än vad den gjort i mina andra två graviditeter. I ett tidigare liv hade jag tyckt att det var jobbigt, men nu tar jag det mer chill. Jag kommer vilja bli av med kilona innan vi gifter oss men det komma ju vara ett helt år tills dess 🙂 Dessutom har jag världens bästa stöd i Victor som säger att han knappt kommer låta mig hålla korven (eftersom han ska ha korven jämt), så då kommer det ju finnas tid för gymmet när jag vill.

Och sen måste jag bara säga att jag älskar min gravidkropp! Jag tycker jag ser fantastisk ut som gravid, trots celluliter, växande lår osv. Jag älskar att bära ett litet liv inom mig och tycker graviditeten klär mig 🙂

Veckorna bara springer förbi nu! Idag var det sista dagen på vecka 33 och jag känner mig faktiskt lite stressad. Det är fortfarande mycket jag vill få klart innan bebis tittar ut och min ambition är att vara helt klar med allt en månad innan, alltså 10:e juli… för sen ska vi bara vila ända fram till förlossningen 🙂

Nu mäter livmodern 31 cm och bebisen är stor som en Durian. Helt galet! Men nu kan jag ju känna att det är något stort därinne ändå. Ibland när Victor puttar försiktigt på bebisen från ett håll så känner jag hur en kroppsdel sticker ut på andra sidan magen. Sååå häftigt!

När bebis är ute så kommer vi sakna gravidmagen båda två!