Idag var jag och Jair på MVC för mitt BM-besök i vecka 33. Vi var där båda två för att vi ville förbereda oss på vad vi ska göra om bebis har bråttom ut, alltså om bebis har så bråttom ut att vi inte ens hinner till sjukhuset. Men jag tänkte skriva mer om det i ett inlägg imorgon, för nu är jag så trött i bollen så jag kan inte koncentrera mig haha!

Allt på undersökningen idag var bra och jag fick bekräftat att bebis ligger med rumpan uppe vid högra revbenet och huvudet neråt ungefär så som jag gissade, fast jag trodde bebis låg mer diagonalt. Jag trodde ju att huvudet var längst ner på min vänstra sida eftersom jag känner hickan där, men huvudet låg rakt ner, alltså precis där som det ska vara. Anledningen till att jag känner hickan i min vänstra sida är att hickan känns mest vid ryggen på bebis.

Symfus-måttet låg på 31 cm så jag ligger exakt på medelkurvan. I graviditeten med Lucas låg jag på 30 cm i samma vecka, så denna bebbe kanske är liiite större. Eller så är det som barnmorskan sa, att livmodern har en tendens att töja sig och bli stor snabbare när det är andra graviditeten, så kanske kommer det ut en bebbe som är lika stor som Lucas. Fast det tror inte jag, Lucas var ju så pluttig. Jag gissar på en bebbe som väger 3200 gram ungefär…

Jag passade även på att lufta mina tankar om vikten. Barnmorskan tyckte då att jag var väldigt klok och att jag skulle fortsätta som jag har gjort, dvs. äta mat när jag är hungrig och försöka vara återhållsam med sötsaker. Barnmorskan uppfattade inte alls mig på det sättet som många av er har gjort, trots att jag sa exakt samma sak till henne som jag har skrivit här på bloggen. Jag brukar inte ha svårt att uttrycka mig i skrift, men den här gången undrar jag faktiskt om det kanske är så att jag misslyckades med att förmedla min verkliga känsla till er. Ni uppfattade mig väldigt mycket mer nojjig och osäker än jag känner mig, frågan är om ni hade uppfattat det så om jag hade gjort en videoblogg och berättat om hur jag känner kring vikten. Jag tror inte det.

6 kg kärlek är det som jag konkar runt på nu och av dessa väger bebisen 2 kg, alltså lika mycket som ett 2 liters mjölkpaket! Fantastiskt, eller hur!    Nu ska jag ta en kvällsdusch och sen inta sängen!

Jag och Liselotte ska fota igen på söndag. Min klänning till gravidfotograferingen förra veckan kom inte fram i tid så nu har vi bokat in en ny fotografering (bara vädret är bra). Jag har fått lite frågor på vilken klänning det är jag ska ha så jag la upp en bild på klänningen på instagram för en stund sen. Men jag tänkte visa er som inte har instagram också.

Här är den!

Det är många som har frågat var jag har köpt klänningen och den är faktiskt ett riktigt klipp! Jag köpte den för bara 149 kr HÄR! Den finns även i dom här färgerna:

Jag är lite sugen på en ljusrosa också men i så fall en annan modell. Jag har inte bestämt mig riktigt än, men jag tänker att om det blir liiiite vårigare ute så skulle det vara fint. Hoppas våren kommer tidigt i år! I så fall har jag sett en rosa klänning på en annan gravids instagram (kommer inte ihåg vem – så pinsamt!), nämligen den här:

Visst är den fin! Den kostar 499 kr och finns HÄR!

Förutom den där mensvärken som kommer och går, så har jag fått ont i magen också. Alltså vanliga magen, inte bebismagen. I ungefär en veckas tid så har magen svullnat upp och gjort ont varje kväll, typisk IBS-mage-symptom eller blindtarmen. Alla gånger jag har åkt in för blindtarmen så har det ju börjat med att det gör skitont i hela magen och sen spyr jag och då centrerar sig smärtan i sidan. Men nu har det varit så här varje dag i en vecka men det positiva är ju att det går över under natten. Jag blir bara så trött på det!

Jag kan inget annat än att ligga dubbelvikt på soffan/sängen med en värmekudde på magen. Jag har alltid trott och sagt att jag kommer få en till blindtarmsinflammation under denna graviditeten. Undra om det är det som är på gång eller om detta är nåt annat magont. Usch, såå jobbigt!

Bebis

Nu väger din bebis ca 2,15 kg och är 40 cm lång. Bebisen ökar nu sin vikt med ca 225 g i veckan. Nu börjar din bebis kunna reglera sin kroppstemperatur. Om bebisen skulle födas nu kan det under ett par veckors tid behöva lite andningshjälp, extra värme och hjälp att få i sig tillräckligt med näring för att må bra. Det finns gott om fostervatten som gör att bebisen kan röra sig fritt och att livmodern inte trycker direkt mot fostret. Fostervattnet är lite grumligt, vitaktigt i färgen och har en doft som påminner lite om hav och tång. Det har blivit trångt för bebis i magen så du kan känna mindre av de tydliga sparkarna nu och mer av att bebis rullar runt. Bebisens hjärna och huvud växer snabbt nu, det ökar med 9,5 mm!

Du

Måttet på din livmoder är nu 30 till 33 cm. Men det kan vara olika, huvudsaken är att din egen kurva växer som den ska. Du kan öka mycket i vikt och det är inte konstigt. Just nu behövs mycket näring både till dig och din bebis, så sluta inte äta för att du är orolig över stor viktökning. Prata med din barnmorska om du oroar dig för din vikt. Om bebisen har lagt sig till rätta nu kan det kännas lättare att andas och om du haft magbesvär kan det försvinna nu. Du kommer uppleva ett ökat tryck neråt och du kan känna stickande känslor i bäckenet, det är helt ofarligt. Insomnia är också vanligt nu, 80% av drabbas av sömnsvårigheter.

Så här känner jag

Rörelserna är betydligt kraftigare nu, men jag känner fortfarande sparkar, fast hårda såna. Jag tycker att magen växer riktigt snabbt nu. Jag behöver inte längre studera bilderna noggrant för att se skillnad mellan veckorna haha! På torsdag ska jag till barnmorskan så vi får se vad det blir för sf-mått då. Ska bli spännande! Nu har jag gått upp 6 kg och det känns bra. Jag ökar cirka 0,5 – 0,7 kg i veckan nu verkar det som. Jag har ingen aning om det är mycket eller lite, men jag minns från förra graviditeten att någon sa (kan det varit BM?) att om man ökar 1 kg i veckan så är det oftast för att man lägger på sig vatten. Jag känner att fötterna svullnar lite när jag sover. Det är lite ömt att stå på dom på morgonen, men under dagen verkar det som svullnaden går ner. Jag är mycket mer sötsugen nu än i dom andra trimestrarna, men istället för att gå loss på det jag verkligen vill ha – chokladbollar, så bakar vi RAW-bollar. Det känns bra att försöka hålla en så nyttig bana som möjligt, fast jag måste erkänna att jag har inte alls varit lika nyttig denna trimestern. Men säkert nyttigare än i graviditeten med Lucas i alla fall!

Graviditetskrämpor då? Jo, halsbrännan är hemsk. Jag äter både Omeprazol och Novalucol nu. Inte så många Novalucol, men oftast måste jag ta 1-3 styck per dag för att få bort det värsta. Särskilt om jag ska sova för annars får jag sura uppstötningar. Foglossningen är tillbaka också. Det blir värre när jag rör mig, promenerar och tyvärr så får jag lite mer foglossning av vattengympan också men det är förmodligen för att jag tar i så när vi sparkar i vattnet (tror jag). Jag ska fråga barnmorskan nästa gång, i så fall är det kanske en övning som jag behöver hoppa över. Men foglossning är ändå inte så jobbig som den var tidigare i graviditeten när jag var dum och sprang för att hinna med bussen, två gånger på en och samma dag dessutom haha!

Nu när jag har skrivit om graviditetskrämpor så måste jag också passa på att säga att jag ÄLSKAR att vara gravid! Jag känner mig aldrig så vacker som jag gör när jag är gravid! Alla kläder sitter fantastiskt, jag är aldrig ensam, min hy är fantastisk och alla säger att jag strålar haha! Underbart är det!

Förrförra veckan så missade sjuksköterskan på MVC att jag var gravid trots att jag stod precis framför henne. Jag var där för att lämna ett urinprov för odling och hon frågade mig så konstiga frågor och tillslut sa hon ”du är inte gravid eller så?”. Öhhh, joooo! Haha!! Samma dag var det en annan som sa ”du kan inte ha gått upp så mycket i vikt va?”, när hon fick höra att jag är i tredje trimestern. Jag antar att det betyder att jag kanske inte är så stor som jag känner mig. När jag var gravid med Lucas så minns jag att jag tyckte att jag var liten. Folk såg så förvånade ut och tittade chockat på min mage när jag sa att jag skulle föda barn samma vecka. Men i efterhand så tänkte jag att jag nog bara hade inbillat mig det haha! Men nu när till och med MVC sjuksköterskan inte ser att jag är gravid trots att jag är i tredje trimestern, då känns det lite knäppt! Nu känns det som magen syns oavsett vad jag har på mig. Kanske döljs den lite om jag har svart på mig och står rakt framifrån, men annars syns den väl haha!!  

  Lucas sa i alla fall idag ”mamma, bebis jättestor” samtidigt som han klappade mig på magen! Gullunge! <3

Nu är jag hemma från flodhästguppet! Haha! Jag menar såklart gravidvattengympan med Magplasket! Det är verkligen veckans höjdpunkt. Det finns ingen natt på hela veckan som jag sover så bra som jag gör efter vattengympan. När jag kommer från gravidvattengympan är jag alltid helt avslappnad och många av tankarna jag tänker handlar om bebisen och förlossningen. Veckorna bara dundrar fram nu, men på måndagar får jag i alla fall en chans att stanna upp och reflektera lite. Det är roligt att träffa dom andra gravida också. Jag är en riktig pratkvarn i omklädningsrummet och tar varje chans att lära känna nya människor. Det blir mycket prat om bebis, boa och förlossningar (= mitt favoritämne), men det är ju just detta som många gravida tänker på, särskilt nu på slutet. Det är roligt att ha andra gravida att dela detta med. Och förhoppningsvis så finns det några som tycker det är roligt att ses med bebisarna sen också! 
På dagens gravidvattengympa fick vi lyssna på när barnmorskan läste upp en text som uppmanade oss att föreställa oss vår lilla bebis. Det är så himla svårt tycker jag, men samtidigt så härligt! Vi skulle föreställa oss allt från bebis ansikte till bebis som fingrar och minsta nagel. Jag tycker det är svårt med ansiktet, men händer fingrar, små fötter och kropp kan jag se framför mig 🙂 Samtidigt som vi hade babymeditation kände jag hur bebis låg och tryckte ut sig på diagonalen i min mage. Jag tror bestämt att jag kupade min hand över huvudet på ena sidan och rumpan/fötterna på andra sidan. Lilla hjärtat! Undra när bebis tänker vända sig igen? Ska bli spännande att se vad barnmorskan säger på torsdag, vore skönt att få det bekräftat, om jag verkligen känner rätt 🙂

Nu ska jag inta sängen! Gonatt!

/I samarbete med Magplaske