Nu är jag i vecka 14 och jag längtar ihjäl mig efter att få känna tydliga bebissparkar, men det är ju inte säkert att jag får känna sparkar lika tidigt eftersom jag har moderkakan i framvägg denna gången. Men det där jag kände förra veckan som jag tror är bebissparkar, känner jag allt oftare nu. Det är en vag och försiktig rörelse, nästan som en fjäder som kittlar försiktigt på magens insida. Känslan är så vag att jag ibland tvekar och tänker att jag bara inbillat mig, därför är jag bara till 99% övertygad än så länge. När jag var gravid med Isadora så blev jag 100% övertygad om att det var bebissparkarna jag kände i denna veckan så jag antar att dessa vaga rörelser beror på att moderkakan är i framvägg i denna graviditeten.

Jag är lite smått besviken på den där moderkakan fortfarande, men det känns ändå okej om jag slipper vänta i en evighet till på bebisens sparkar. Det är ju ändå ett livstecken från bebis som känns tryggt att ha 🙂

Har ni haft moderkakan i framvägg? När började ni känna bebisens sparkar?

Det är inte lätt alla gånger att hålla sig uppdaterad, speciellt inte när man är omföderska för då förlitar man sig gärna på dom råd som fanns när man var gravid sist. Idag uppmärksammade en kollega mig om att det kommit nya rekommendationer för kaffe, så sent som igår. Livsmedelsverket har alltså sänkt det maximala koffeinintaget från 300 milligram till 200 milligram per dag, eftersom nyare forskning har visat att doser över 200 milligram tros påverka barnets födelsevikt. Innan har Livsmedelsverkets rekommendationer varit baserat på att högda doser av koffein, över 300 milligram, kan öka missfallsrisken.

Den nya rekommendationen är nu att man som gravid kan dricka två till tre små koppar kaffe om dagen eller fyra koppar te. Tidigare fick vi preggos dricka tre koppar kaffe och sex koppar te. Tänk också på att cola-drycker, energidrycker, kosttillskott och mörk choklad innehåller koffein.

Det känns på ett sätt som att det inte är för intet som många gravida slutar tycka om kaffe. Jag har haft svårt för kaffe i denna graviditeten och är väldigt specifik med vad för kaffe jag ska ha om jag nu ska dricka. Jobbkaffet och den vanliga kaffebryggaren här hemma funkar inte alls, nej det ska vara finkaffe, annars kan det kvitta! Så jobbigt för jag är så trött fortfarande och jag har inget sätt alls att pigga upp mig på. Vi får hoppas att järntabletterna gör skillnad snart.

Nu är bebis lika stor som en persika! På ultraljudet var bebis 6,5 cm lång och nu är magen så stor att den till och med syns utanpå kläderna. Magen växer mycket snabbare denna graviditeten än under mina tidigare graviditeter, på både gott och ont. Det är hög tid att byta till gravidbyxorna nu, men då måste jag upp på vinden och hämta dom så just nu kör jag med klänning och gravidstrumpbyxor 🙂 När bytte ni till gravidkläder?

Imorgon går vi in i vecka 14! ??

Det var en magisk dag när vi gjorde ultraljudet igår. Det var verkligen så speciellt och vi båda blev väldigt berörda. Barnmorskan började med att se efter att allt såg bra ut och mäta bebis huvud för att datera hur gammalt det är. Det blev exakt samma datum som förra gången, dvs 10:e augusti 🙂 Barnmorskan berättade för oss att hon kunde se att hjärta, lungor och tarmar satt på rätt plats. Hon kunde se att båda hjärnhalvorna såg rätt ut och att bebis har fötter och händer. Hon såg också att moderkakan ligger i framvägg (fan!), vilket kan göra att man känner sparkar senare. Det fick mig att börja tvivla på om det verkligen var bebis som jag kände förut i veckan… kanske, kanske inte… Men tråkigast av allt var att det kan göra att det dröjer längre innan Victor kan känna sparkarna. Men jaja, det är väl inget att hänga upp sig på. Huvudsaken är att bebis mår bra 🙂

Jag är väldigt glad att vi valde att göra ultraljudet på Barnmorskegruppen för barnmorskan lät oss filma så mycket vi ville efter att hon hade sett att allt såg bra ut. Vi fick en ganska lång undersökning eftersom bebisen somnade mitt i och inte ville lägga sig i profil som barnmorskan ville. Men det gjorde inget, det var jättemysigt 🙂

När vi gick därifrån var vi alldeles upprymda och exalterade, jag skakade till och med! Vi bestämde oss för att gå vidare och äta lunch på restaurang Nonna där vi hade vår allra första dejt för 1 år minus 3 dagar sedan. Jag kan inte fatta att det ”bara” har gått ett år sedan vi träffades! Det har verkligen hänt HUR MYCKET som helst under detta fantastiska året.

Känslan när man för första gången ser sin lilla bebis gnugga sig i ögonen med sina små små händer! Den känsla är oslagbar! Det kändes som mitt hjärta skulle hoppa ut ur bröstkorgen och det var svårt att hålla tillbaka tårar av lycka. Idag var första gången vi fick se vår lilla bebis röra sig. Jag kunde se lyckan i Victors ögon, det här är precis lika stort för honom som för mig, kanske ännu större eftersom detta är hans första barn. Tänk att det är jag som bär ett litet barn som är hälften honom och hälften mig, jag är så tacksam, så lycklig att det känns som om jag drömmer! Jag vill aldrig vakna upp ur denna dröm!

Som ni förstår så såg allt bra ut på ultraljudet idag 🙂 Bebis växer och mår bra och hela dagen har varit ett enda lyckorus för oss. Nu ska vi fira med lite alkoholfritt bubbel, kräftor och räckor. Jag berättar mer imorgon!

Bebis
Bebisen är 6,5 till 7,8 cm lång och väger 14 till 20 g. Bebisen är ungefär lika stor som en persika och växer snabbt. Veckans mest spännande nyhet är att reflexerna blir mer utvecklade. Om du klämmer på magen kommer bebisen att röra på sig, fast du känner det nog inte ännu. Halsen är färdigbildad och redan tillräckligt stark för att barnet ska kunna röra på huvudet. Det finns forskning som tyder på att barnet börjar uppfatta ljud nu, men genom receptorer i huden som tar upp vibrationer. Bebisens öron kommer inte vara färdigutvecklade förrän i vecka 24.

Du
Din livmoder är nu lika stor som en grapefrukt och du kan eventuellt känna den övre delen av livmodern precis ovanför ditt blygdben. En del kvinnor känner illamående genom hela graviditeten, men för dom allra flesta har det upphört helt nu. Livmodern växer nu i jämn och märkbar takt. Många längtar efter att få se riktigt gravid ut och inte bara lite småtjock.

Så här känner jag
Jag har börjat väldigt bra nu, ibland känner jag mig lite illamående, men det försvinner oftast lika plötsligt som det kom. Jag känner mig lite lite lite piggare sen jag började med järntabletterna och har faktiskt börjat sova djupare, åtminstone i två nätter 🙂 Det är nästan så att jag börjar fundera på om jag inte befinner mig i dom där omtalade spökveckorna då man knappt känner att man är gravid 🙂 Samtidigt så börjar magen ta form och den SYNS, speciellt framåt kvällen! Den kan till och med bli hård som gravidmagar är 🙂 Och i förrgår kände jag den första lilla bebisrörelsen därinne, jag är nästan helt säker i alla fall 🙂

Så här känner Victor

Det känns smått otroligt att vi redan är i vecka 13, och att det strax är dags för vårt tidiga ultraljud. Tiden har gått så fort! Förutom att det är en milstolpe både med tanke på Emmas illamående, att vår bebis förhoppningsvis visar sig må bra och växer som den ska plus att riskerna för komplikationer blir mindre, så är en tredjedel av tiden tills vi äntligen får träffa vår lilla ”korv” ju avklarad! Nu kan jag knappt hålla mig tills jag får känna bebisens sparkar där inifrån magen. Sist men inte minst känns det väldigt skönt att Emma mår bättre och får sova ordentligt. Förhoppningsvis betyder det att hon kan andas ut lite och både hon och bebisen få lite lugn och ro att ta hand om sig själva! ?

Igår när jag stod i köket och bredde mackor till barnen kände jag plötsligt något som kittlade till i magen. Jag var mitt uppe i en konversation och avbröt mig tvärt när jag kände den lilla rörelsen på insidan av magen. Jag är inte helt säker, men ändå ganska säker på att det faktiskt var vår lilla bebis som jag kände!

En del säger att första bebissparkarna känns som en fisk som sprattlar till, men det kan jag inte hålla med om. Jag tycker inte alls att det känns som nåt som sprattlar till, däremot tycker jag att ”spöksparkarna” som kommer från tarmar som hoppar till (som man även har när man inte är gravid) känns som en fisk som sprattlar. Mitt bästa sätt att förklara dom tidigaste bebissparkarna är att det känns som en liten liten hand (förmodligen är det en fot) som försiktigt stryker längs insidan så försiktigt att det kittlas. Ni vet, som när man stryker någon superlöst på underarmen så att det kittlar till, så tycker jag att första bebissparkarna känns 🙂 Detta var alltså vad jag kände igår fast såpass vagt att jag var tvungen på att fundera på om jag bara ”kände i syne” om ni förstår vad jag menar 🙂 Haha!

Men liten stund senare när jag satte mig vid köksbordet för att äta mina mackor, då kom exakt samma känsla igen, två gånger! Det måste ju varit bebisen! Sååååå galet! Jag är i vecka 13 och var ändå inställd på att få vänta lite till. Så skönt att få känna det här redan nu! Lilla vännen ♥

Fotograf Louise: Wanderings