Alltså fy så hemskt! Här oroar vi oss för influensan, men på andra sidan jorden, i Sydamerika så härjar zika-viruset. Brasilien är värst drabbat och många foster har fötts med hemska missbildningar! Det känns så hemskt och så nära på nåt sätt, om det inte hade varit för mina blindtarmsinflammationer så hade vi antagligen varit nere i Brasilien över jul. Vilken himla tur!

I Brasilien just nu avråder dom kvinnor från att bli gravida, men preventivmedel är inte vanligt och abort är olagligt så det är svårt att komma med en sådan rekommendation. För dom som redan är gravida och drabbas av zika-viruset så finns ingen behandling. Just idag känner jag mig otroligt tacksam över att jag bara behöver oroa mig för listeria, toxoplasma och influensa (som jag inte behöver oroa mig för eftersom jag är vaccinerad).

Om ni är gravida eller försöker bli gravida och planerar att resa utanför Europa, kolla den HÄR listan för att se vilka länder som är drabbade.

Nu tar jag ledigt från sjukstugan ett tag och sticker till stan för gravidbrunch med ett gäng blivande feb/mars/april-mammor <3 Det ska bli myyys! Lucas är som tur är pigg mellan varven så det känns inte så jobbigt att lämna honom med pappsen. Ibland när han är sjuk så vill han ju bara ha mig och då känns det jobbigt att lämna även om jag ibland måste. Men idag så gick det bra att gå hemifrån en stund.  

På vägen hem så ska jag handla så att vi kan prova RAW-bollar ikväll 🙂

Suget har blivit så mycket större och jag har fått många fler gravidcravings i tredje trimestern än vad jag har haft innan. Det känns som den ena cravingen avlöser den andra, typ. Det som är bra är att jag har MYCKET mera matlust i den här graviditeten än jag nånsin hade med Lucas och jag gillar fortfarande sushi. Innan jag blev gravid med Lucas så var sushi min absoluta favoriträtt! Jag ÄLSKADE sushi! Men när jag blev gravid så hatade jag plötsligt sushi och sen dess så har det aldrig blivit en favorit för mig, tyvärr. Lunchen var alltid ångestladdad för jag tyckte att all mat var äcklig. Det slutade med att jag år samma rätt 3 veckor i rad innan jag bytte till en ny rätt och det enda som jag kunde äta var sånt som var gjort på köttfärs. Så höll det på, ända tills vi kom till BB. Dagen efter Lucas var född när jag serverades min första måltid som ogravid så tittade jag på maten med avsmak, men fy farao vad gott allt var! Det var som natt och dag! Plötsligt kunde jag känna smak igen! Det är lite lustigt nu att Lucas inte äter och att han faktiskt inte känner smak, precis så som det var för mig när jag var gravid med honom. Undra om det betyder att jag kommer få ett barn som äter den här gången då?

Nu så här i tredje trimestern så har jag börjat känna ett extremt sug. Jag försöker verkligen att hålla mig och inte släppa lös mina begär, men vi bakar ganska ofta för Lucas skull och då är det svårt haha! Jag får baka lite mer av sånt som jag inte gillar så slipper jag äta själv haha! Så cravings just nu är:

• Sur frukt – som tyvärr ger mig halsbränna
• Chiapudding – jag har ätit galet mycket fram tills nu
• Chokladbollar – herregud sååååå gott, ångrar att vi gjorde det!
• Avokadosmoothie!!! Namnam så gott och jag tror det kommer göra gott för min halsbränna!

Om det är någon som är sugen på att prova avokadosmoothie så hittar ni mitt recept HÄR!   Och förresten, om det är nån som har ett recept på riktigt goda NYTTIGA (eller nyttigare) chokladbollar, snälla snälla tipsa mig! Jag vet inte hur länge jag står emot suget haha!

Asså fy bubblan för den här halsbrännan! Nu är det lika illa som det var när jag var höggravid med Lucas, trots att jag äter både Novalucol och Omeprazol! När jag var höggravid med Lucas åt jag bara Novalucol och jag överlevde på det till vecka 40 då jag tillslut på BF-dagen fick gå iväg och köpa Omeprazol.

Inatt har jag knappt sovit alls! När jag la mig så vaknade jag hela tiden av spya som kom upp hela vägen till munnen och det brände som sjutton i halsen så jag fick gå upp och neutralisera med mjölk och Novalucol. Sen fick jag sova halvsittandes hela natten och Lucas väckte mig totalt 4 gånger. En av gångerna verkade som att han vaknade av en mardröm 🙁 Han skrek rätt ut och ropade efter vagnen så då la jag honom i Joolz Geon som står i sovrummet och till min förvåning somnade han om i den. Han har fortfarande hosta så egentligen var det bättre för honom att sova där i. Dom andra 3 gångerna väckte han mig för att han behövde kissa. Hans blöja var nästan helt torr när det var dags att gå upp för dagen, så det verkar verkligen som att han snart inte behöver blöja mer.

Jag kommer nog somna på soffan ikväll! Det är lite svårt att avgöra, men det känns som om att tröttheten har kommit tillbaka. Förut klarade jag mig på lite sömn, men nu känns det som jag inte orkar vara vaken om jag inte sovit 8 timmar…. Imorgon är det jag som tar sovmorgon 🙂

Inatt har jag sovit hela natten utan att vakna för att gå upp och kissa! Med andra ord så var det uvi som fick mig att gå upp två gånger per natt! Så läskigt att man kan ha urinvägsinfektion, men nästan inga symptom. Tur att jag fick ”lite” symptom tillslut så att jag gick iväg till akuten! Jag läste om det där med uvi när man är gravid, vad som är faran med det. Jag har inte gjort det förut, men när jag fick så ont så blev jag ju orolig.

Urinvägsinfektioner är ganska vanligt när man är gravid, men problemet är att man inte känner lika mycket symptom. Att behöva kissa oftare är ju normalt under graviditeten. Om man inte behandlar en urinvägsinfektion så kan bakterierna vandra uppåt och man kan drabbas av njurbäckeninflammation vilket är allvarligt. En obehandlad urinvägsinfektion kan starta förlossningen i förtid. När man läser runt på nätet så verkar det faktiskt som att just urinvägsinfektion är en vanlig orsak till prematura födslar, till och med så vanlig att läkarna ger det som möjlig orsak när dom inte riktigt vet varför.

Nästa gång ska jag inte vänta på att gå till MVC för att lämna urinodling. Jag hade ju faktiskt fått en order om att komma dit i tisdags men jag sköt upp det. Men å andra sidan så verkar det ju som att jag hade gått med det lite för länge redan i tisdags så det var väl bra att jag tillbringade 3,5 timme på akuten så jag fick det fixat.

Även om det är bättre så måste jag kissa hela tiden när jag rör mig så jag kommer inte längre än till Lucas dagis för tillfället. Så idag är det mjukisdag 🙂

Om en liten stund så kommer Siranee och Tilda hit! Helt helt galet att Siranee redan är i vecka 36!!! Snart kommer hennes bebis ju! Men min kommer stanna i magen ett tag till… Om båda bebisarna kommer på utsatt datum så kommer det skilja nästan exakt en månad. Jag ser verkligen framemot att vara föräldralediga tillsammans igen! Lucas och Tilda föddes i mars år 2013 och då hängde vi mycket i slottsskogen och ordnade bruncher hemma hos olika mammor. År 2013 var en helt fantastisk vår/sommar med mycket sol och med lite tur så blir det ju en fin sommar i år eftersom det var en så dålig sommar förra året.

Så här såg det ut i princip hela juli-semestern år 2013! Härligt va?! En svensk sommar när den är som allra bäst!

Innan jul skrev jag ett ganska tufft inlägg som ni läsare gav så fin respons på. Ni anar inte hur skönt det känns när man får veta att man inte är ensam. Inlägget jag skrev var det här: Något som tynger mig under den här graviditeten

Sen jag skrev det inlägget så har faktiskt Jair engagerat sig liiiite mer. Inte så mycket som han gjorde när jag var gravid med Lucas. Men lite är ändå något och något är alltid nåt! Igår låg han en lång stund och kände och buffade på bebis som var sjövild inne i magen! Det gick nästan att känna att det var en häl som stack ut (jag är 99% säker på det). Vi pratade lite om bebisen och hur svårt det är att föreställa sig att det som ligger i magen kommer snart vara en liten liten människa som ligger i vår famn! Snart är vi 4 personer i vår lilla familj!   
Jag undrar hur Lucas kommer reagera. Han kan ju inte riktigt förstå vad det är som händer, men jag är i alla fall bombsäker på att han förstår att det är en bebis i magen. Han klappar ofta på min mage och varje kväll innan han ska sova så säger han gonatt till bebis och pussar på min mage 🙂 Jag hoppas så mycket att bebis är en lugn liten som sover mycket i början så att det blir lättare för Lucas (och för mig).

Jag är sååå nyfiken på bebis därinne! Jag och Jair pratade om det igår och han sa att han hoppades att bebis skulle ha hans ögon den här gången. Jag tror att chansen är mycket större att bebis får bruna ögon än blå och jag tror att det är stor chans att den här bebisen ser väldigt olik ut i jämförelse med Lucas. Jag och Jair är ju så olika. Han har afro och jag har spikrakt blont hår. Han har bruna ögon och jag har blå. Han är halvmörk och jag är vit. Lucas har ju blivit en perfekt blandning av oss två. Bebis kanske kommer likna en av oss mer än den andra. Åhhh så spännande!!! 🙂