Idag är det dags för ett nytt besök hos barnmorskan och jag är för första gången nervös! Jag är i vecka 36 nu och jag tror bebisen precis har ändrat position och lagt sig på diagonalen igen. Jag började misstänka att bebis kommit ur position för cirka 1 vecka sedan och imorse fick jag det i princip bekräftat när hickan kändes i vänstra ljumsken istället för djupt nere i fiffi. Det känns jättejobbigt! Om mina farhågor bekräftas idag så kommer barnmorskan boka in ett vändningsförsök och det vill jag verkligen inte…

Jag är väldigt orolig för det där med vändningsförsök… Jag har hört så mycket dåligt så jag är osäker på om jag ens kommer vilja prova det. Och just nu känns det som en mycket dålig idé att sätta mig och googla… Vad har ni för erfarenheter av vändningsförsök? Om bebis inte vänder sig så kommer jag bli tvungen att föda med kejsarsnitt och det vill jag inte heller… skit skit skit!

Ni har säkert sett att det har börjat dyka upp bilder från gravidfotograferingen som vi hade med Louise https://www.wanderings.se häromveckan 🙂 Hon är MAGISK!!! Jag blev alldeles lyrisk när jag fick se bilderna att jag var tvungen att gråta en skvätt! Tänk att DETTA är min familj, mitt liv! Jag kunde verkligen inte bli lyckligare, jag är så tacksam!

Alltså jag ÄLSKAR den här bilden med Isadora – jag ryser när jag ser den! Så magisk, så stark och så naturlig – allt på samma gång!

Min älskade älskade Victor! Tänk att det här är du och jag i en av dom finaste tiderna i vårt liv – jag vill bara böla nu ♥

Alltså WOW – är detta verkligen jag?!

Jag älskar att fota med Louise, hon fångar inte bara familjen på bild, hon fångar stunden och minnet med alla känslorna. Det går riktigt att se känslorna i varje bild och det är det som får mig att bli alldeles gråtmild. Jag imponeras också av hur hon lyckas få alla att se så himla snygga ut hela tiden! Ibland så känns ju vissa positioner obekväma eller som när hon var med på Isadoras förlossning, då var ju inte jag mitt snyggaste jag men på bilderna ser jag fantastisk ut!

Hon har också ett fantastiskt sätt med barnen. Hon leker och intresserar sig för det dom är intresserad av. Hon lockar fram det naturliga i barnen så bilderna blir aldrig konstlade. Jag har aldrig tidigare stött på en så bra fotograf som Louise 🙂 Jag kan verkligen rekommendera henne om ni bor i Västra Götaland 🙂

Det känns som att tiden bara springer iväg och jag hinner knappt med just nu! Tur att det bara är denna veckan kvar tills vi ska vila, vila och vila! Nu är det 35 dagar kvar tills jag är beräknad så vi kör 5 sista intensiva dagar med bebisförberedelser av olika slag, efter det är tanken att vi ska vara helt klara! Idag ska jag plocka i ordning för imorgon kommer städfirma och under resten av veckan har jag några få grejer kvar att rensa i skåp och lådor samt fönsterputsning kvar 🙂 Vi ska också tvätta upp alla mjuka bebisleksaker och bädda i bebisens sängar, men det är nog bättre att ta bäddningen i sista stund, annars kommer det bara stå och samla damm.

En annan sak som också ska fixas denna veckan är BB-väskan 🙂 Jag ser framemot det! Jag tycker BB-väskan är den sista grejen som gör det hela verkligt, jag blir alldeles pirrig bara av tanken!

Det var tur i oturen att jag blev uppsagd från mitt jobb tror jag 🙂 Annars hade jag aldrig hunnit med allt det som vi nu har gjort. Vi har rensat förrådet i trädgården, hela vinden och alla garderober i källarn. Jag har nog aldrig haft så lite saker som vi har nu! För mig känns det väldigt speciellt att ha rensat bort allt från ”mitt gamla liv” (dvs. Jairs grejer) och att få starta ett nytt liv tillsammans med Victor. Victor sa häromdagen att för honom var det speciellt att allt som ligger i lådor och skåp är våra grejer och att han faktiskt kan öppna var som helst och rensa eller organisera som han vill eftersom det inte är någon annans grejer i skåpen. Stackars Victor, känns så hemskt att han har behövt stå ut med det, men jag orkade verkligen inte ta tag i allt själv efter separationen. Det är först nu som höggravid som jag orkar ta tag i allt möjligt, det är bara kroppen som sätter stopp men det är knappt att knoppen lyssnar på det 😛

Tidigare i veckan tog vi ner alla bebiskläder, bebisleksaker och allt annat som den lille krabaten kommer behöva den första tiden. Jag har sparat i princip allt så det var verkligen hur mycket som helst! Victor var inställd på att vi skulle återanvända allt som jag sparat, men jag känner att vi dels har för mycket och dels att jag inte ens tycker om allt som jag har sparat. När Lucas låg i magen så hade vi ingen att ärva kläder från och eftersom det bara var jag som hade en inkomst så handlade jag allt på rea. Allt jag köpte var inte ens speciellt fint utan jag köpte för att ha något att klä honom i. Jag köpte lite begagnat också men det visade sig ganska snabbt att reorna var ännu billigare pga frakten på tradera, men då fanns det inte så mycket klädpaket som det gör nu. Köper man klädpaket på t.ex. tradera så kan man spara in en hel del 🙂

Hur som helst så bestämde vi oss för att skänka bort en hel del så under veckan har folk i behov av barnsaker varit här och hämtat. Det kändes bra 🙂 Jag är glad att andra får glädje av det vi inte längre vill ha 🙂

Det blev massor av saker kvar till korven ändå, det enda vi behövde köpa nu var en skötbädd 🙂 Under veckan har vi tvättat upp alla bebisens kläder i storlek 50, 56 och 62. Vi tvättade upp både Lucas och Isadoras gamla kläder eftersom vi inte vet om det blir en flicka eller pojke så det var lika bra 🙂 Om det blir en pojke så får Isadora en massa kläder att ha till sina dockor så det är ju inte fel heller 🙂

Jag börjar på allvar fundera på om denna bebisen tänkt stanna tiden ut nu. Jag har haft sammandragningar större delen av graviditeten och nu på slutet så har det gått över i förvärkar som är skrämmande likt förlossningsvärkar. Dom senaste två nätterna så har jag nästan trott att det varit förlossning på G, men eftersom jag är omföderska och vet att det kan bli många falska alarm innan det är dags på riktigt så utgår jag alltid från att det är just ett falskt alarm. Man brukar ju säga att bebis nummer tre är den klurigaste 🙂

Jag känner mig väldigt lugn inför tanken på förvärkarna nu eftersom bebisen faktiskt är färdigbakad och man skulle inte försöka stoppa en förlossning som drar igång nu. Jag tycker det är jobbigt när det gör ont och det är klart att det inte känns så kul om detta bara är pinvärkar, men jag tror faktiskt inte det. Jag tror att jag har börjat öppna mig redan nu och när förlossningen väl drar igång så kommer det gå SNABBT! Jag har ju två relativt snabba förlossningar i bagaget, Lucas föddes på 4 timmar aktivt förlossningsarbete (från 4 cm öppen tills han var ute) och Isadora föddes på 6 timmar aktivt förlossningsarbete. Isadoras förlossning gick konstigt nog väldigt långsamt om man jämför med min första förlossning, men å andra sidan låg jag ner större delen av hennes förlossning, så fort jag ställde mig upp så gick det undan!

Igår när värkarna körde igång vid 20-21-tiden så var jag helt slut. Vi hade precis ätit jordgubbar och satt och kollade på TV när det körde igång. Varje värk gjorde ont, nästan så ont att jag behövde andas, och direkt efter varje värk blev jag så trött att jag somnade. Det höll på så i ett par timmar innan det lugnade sig och jag somnade helt.

Idag känner jag att BB-väskan och bebisförberedelserna inte kan vänta längre för tänk om det drar igång på riktigt inatt eller under veckan?! Vi måste vara förberedda då ju 🙂 Enligt min plan ska jag vara klar med ALLT tills nästa lördag för då är det exakt 30 dagar kvar tills korven är beräknad 🙂

Jag vet inte om ni ser hur kantig magen är, det syns inte så tydligt med moderkakan i framvägg men det kändes väldigt tydligt. Jag tror tyvärr att bebis lagt sig på diagonalen igen och i så fall blir det vändningsförsök…. inte alls så peppad på det…

Imorse var jag med om en hårresande upplevelse! Asså, det kliar över hela kroppen bara jag tänker på det! Nu när det har varit så varmt så har vi haft öppet källardörren för att få lite bättre ventilation genom huset. Det kommer då in lite mer spindlar och insekter än vad det brukar, men det är såpass små insekter så jag har inte störts av det, förrän idag… asså fy fasen! OBS! Om du är känslig så bör du sluta läsa nu!

Imorse när jag skulle duscha bestämde jag mig för att raka mig också. Jag kan inte se fiffi alls längre utan får känna mig fram när jag ska raka mig, det enda jag kan se lite om jag kikar från sidan är bikinilinjen. Jag tog rakhyveln och började raka med ena handen samtidigt som jag kände med den andra var jag skulle raka. Nästan direkt när jag tog rakhyveln mot huden så kände jag något kallt som jag snabbt plockade bort med den andra handen. Det såg ut som en härva med svart tråd (jag ser uppenbarligen lite dåligt) som plötsligt började röra sig! Skiträdd kastade jag ifrån mig den levande svarta tråden som visade sig vara en lång tjock insekt med massor av ben! Assååååå fyyyy F****N! Jag höll på att dö där och då!

Här kommer förra veckans magbild, alldeles försent men tröttheten börjar ta ut sin rätt nu känner jag! Kroppen är så sliten och jag måste sova middag som en gammal tant… haha! Bebis är stor som en butternutpumpa nu och magen känns gigantisk! Tänk, nu är det inte långt kvar tills vi får träffa dig!