-
Gravidvecka 23 – bebis nr 2
Bebis
Din bebis är stor som en papaya och väger ca 550 g och är 28 cm lång. Den fortsätter lagra fett, men huden är fortfarande alldeles rynkig. Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar insulin och hormoner. Bukspottkörteln ger ifrån sig mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå. Bebisens första bajs finns sedan en tid tillbaka i tarmen, den kallas mekonium och är grön. Ibland bajsar bebisen i fostervattnet redan innan den föds och då blir fostervattnet grönt. Bebisen rör sig mycket, speciellt på kvällarna, då kan det vara gymnastik i magen! Bebisens hörsel förbättras och den kan höra skillnad på ljud inifrån magen och utanför din kropp. När bebisen föds kommer den att känna igen din röst, tonläge och rytm.Du
Viktökning omkring 5 till 7 kg, om inte mer. Livmoderns mått är mellan 21 och 24 cm från pubisbenet och livmoderns topp. När livmodern växer trycker den mot urinblåsan och du blir kissnödig oftare. I denna period kan en del gravida drabbas av graviditetsdiabetes. Allteftersom magen växer så påverkas matsmältningen. Du kan uppleva förstoppning eller halsbränna. Du kan nu börja känna bebisens olika kroppsdelar genom magen. Ligamenten som håller upp livmodern töjer sig när barnet rör sig, det kan orsaka smärta i sidan av magen. Stimulera din bebis utveckling av nervssystemet redan nu genom att prata, sjunga, buffa och klappa på magen.Så här känner jag
Jag tror jag har gått upp lite till i vikt nu, men jag har inte vägt mig på morgonen så jag vet inte säkert. Hur som helst så tror jag inte att det är mer än 2 kg i så fall. Jag blir kissenödig ganska ofta men det kommer bara väldigt lite kiss. Sjukt frustrerande. Jag har registrerat att jag har haft en del molvärk det senaste och ofta så har molvärken suttit i blygdläpparna. För mig brukar det bli så när jag ska ha mens så jag blir lite orolig varje gång. Det trycker på ganska bra neråt, men jag är ganska säker på att det är molvärk och inte bebis. Halsbrännan är fortfarande kvar men den har inte tilltagit och för det mesta så är den såpass svag nu att jag inte behöver varken mjölk, novalucol eller något annat. Men några gånger har jag funderat på om det inte är dags för en Omeprazol. Jag har foglossning, men jag lider inte, bara om jag ska promenera fort eller sätta på mig byxor. Det går knappt att lyfta benen så högt längre. Inte för att det gör ont, utan det går bara inte…. Bebis buffar rejält i magen men jag har inte känt nån kroppsdel sticka ut än, bara små snabba buffar hehe! -
Magen vecka 23 – bebis nr 2
Alltså denna veckan tycker jag VERKLIGEN att det är skillnad på magen! Jag tycker länge att det inte har hänt så mycket, men när jag såg bilden som Jair hade tagit så utbrast jag ”VAD STOR!”. Fast nu när jag sitter och jämför bilderna så tycker jag kanske inte att den har växt så mycket utåt, den har snarare växt uppåt och fått en sån där perfekt rund form hehe! Jag älskar gravidmagar! Det är sååå vackert!
Enligt appen är bebisen nu som ett grapefrukt.
Jag ska ta en jämförelsebild nån dag denna veckan så att jag kan jämföra med när Lucas låg i magen också 🙂 Flera av er har ju kommenterat att det ser ut som jag bär bebis högre upp den här gången, ska bli spännande att se om det ser ut så för vecka 23 också 🙂 -
Något som tynger mig med den här graviditeten…
Nu ska jag öppna mig lite mer än vanligt, bli lite sårbar och berätta om en känsla som tynger mig. Just detta som jag ska skriva om nu är lite svårt för mig och jag står i valet och kvalet att inte publicera det här inlägget. Men, så vet jag att ni läsare brukar ALLTID komma med massa bra råd, tips och dela era erfarenheter så att jag mår bättre, så i slutändan brukar det vara värt att dela med er.
Jag älskar att vara gravid och jag älskar att känna lilla bebisen sparka i min mage. Jag älskar att jag bakar en bebis i min mage och uppskattar varenda minut av graviditeten! Jag längtar tills bebis kommer, men jag vill inte att tiden ska gå för snabbt för jag älskar verkligen att vara gravid och den här tiden är såååå kort! Jag försöker uppleva den här graviditeten med hundraprocent nu-närvaro (försöker leva i nuet) precis som jag gjorde när jag var gravid med Lucas. Men jag känner mig så ensam med det…
Jag hade helst velat att Jair var lika nyfiken som när jag var gravid med Lucas. Då blev vi nästan som nykära och han höll alltid om min mage när vi tittade på TV på kvällarna och när vi sov på natten. Han ville inte missa en enda minut. Men nu är det inte så… alls… Vi sitter på soffan och tittar på TV och vi sitter i varsin ände på soffan. Jair är inte alls så nyfiken på att känna sparkar, han menar att bebis kommer ju snart ändå. Min gravidhjärna spelar mig spratt varje natt. Jag drömmer bara hemska saker. Jag drömmer antingen att någon gör Lucas fruktansvärt illa på dagis eller så drömmer jag att Jair lämnar mig. Jag har ingen som helst anledning att tro att Jair skulle lämna mig, men alla dom där dumma drömmarna gör att jag känner mig mer ensam och behöver mer bekräftelsebehov och istället för att visa att jag är ledsen så visar jag mig arg.
Jag pratade med Jair om det igår, men det är alltid lite krångligt att prata känslor när vi har olika känslospråk. Jag förstår att för honom är graviditet inte längre något nytt och bebis kommer ju snart. Och så har vi ju redan Lucas som tar upp den mesta av vår tid. Men det känns lite som att livet går på autopilot och det är bara jag (och säkert Lucas) som lever i nuet. Snälla, säg att nån av er läsare känner igen sig lite i det jag skriver? Eller att ni nån gång har känt så här? Usch, jag känner mig så krävande och bitchig. Så fort jag blir sur så blir jag skitarg! Jair sa i alla fall ”den här veckan har du inte varit arg” haha! Jag är otroligt tacksam för att han inte sa ”du är alltid arg” utan att han faktiskt kom ihåg att jag inte varit arg den här veckan 😛
-
Ny craving!
Eller egentligen är detta inte en ny craving, det är nog faktiskt den enda riktigt tydliga cravingen jag har förutom choklad då haha! Men choklad gillar jag i vanlig fall också så det är väl inte rätt att kalla det craving, mitt sug har inte direkt blivit starkare, men jag äter mer choklad nu eftersom jag inte kan äta mögelost på helgerna på samma sätt som förut.
Men nu har jag nog fått en craving på riktigt! Det började iförrigår när jag bestämde mig för att köpa en mango. Jag har inte ätit mango sen vi var i Brasilien, alltså 1,5 år sen och då ville jag bara ha om dom var riktigt söta, annars var det inte värt jobbet! Haha! Mangon jag åt iförrigår var söt men lite syrlig på samma gång, inte alls så saftig och rinnig som jag är van vid, men det passade mig alldeles utmärkt!! Sååå himmelskt god! Nu kan jag inte få nog så jag har ätit mango varje dag! Jag är faktiskt förvånad själv över hur gott jag tyckte det var och hur sugen jag är nu jämt! Jag vill absolut inte att den ska vara så där söt och saftig utan jag älskar den där söt-syrliga smaken. Såååååå gott!
Jag är väldigt sugen på sötsyrlig frukt överhuvudtaget t.ex. gul kiwi, röda vinbär m.m. Men vinbär vet jag inte var jag ska få tag på nu och gul kiwi äter jag inte för att jag minns att halsbrännan blev värre av det när jag var gravid med Lucas. Så nu försöker jag hålla mig till frukter som ännu inte har gett mig halsbränna, t.ex. clementiner och nu mango <3
Vad är era cravings eller vad var era cravings när ni var gravida? Väntar ni en flicka eller pojke? Någon mer som älskar sötsyrlig frukt? -
Nu tillhör jag och bebis specialförlossningen!
Wiiiiie äntligen vecka 22+0! Nu är jag alltså i vecka 23 och jag är välkommen till specialförlossning om något skulle hända eller om jag får blindtarmsinflammation igen. Hoppas inte! Men det känns ändå tryggt att få komma dit om nåt händer och bebis kan faktiskt räddas!!! Men lilla bebis därinne, du är INTE välkommen ut än! Njut du av lugnet därinne, väx till dig och kom ut i april! Ingen stress! Mamma njuter av att känna dig inifrån ett tag till <3
Det här är faktiskt en väldigt viktig milstolpe för mig. Säkert för alla, men lite extra för mig eftersom jag har sån skräck för gynakuten här i Göteborg. Jag har ju blivit ganska så dåligt behandlad där när jag var mitt uppe i en av dom värsta sorgerna i mitt liv. Men jag ska säga också att jag har fått reda på att världens BÄSTA barnmorska jobbar där nu såååå himla bra! Hon kommer förbättra det stället bara genom att sprida sin energi!Nästa milstolpe är om 26 dagar då jag går ner på tvåsiffrigt! Herregud! Har tiden verkligen gått så här snabbt!?!
-
Nya mjukis
Igår när jag var på stan så såg jag att Cubus hade extra pris på sina mjukis så jag köpte ett rött set också. Det var många färger som inte fanns i min storlek, men det gjorde inget för jag var ändå lite sugen på rött nu till jul hehe!
Mitt andra mjukis-set, det svarta, har krympt lite vid första tvätten. Jair körde dom i torktumlaren så det kan vara därför, byxorna sitter i alla fall åt i midjan så jag kommer inte kunna ha dom hela graviditeten. Jag har köpt storlek M så jag kanske får köpa storlek L för slutet av graviditeten. Jag har en rabattkod som gäller i januari så då ska jag köpa nya byxor och då kommer jag ju veta vilken storlek jag behöver 🙂 Mjukis-setet kostar bara 199kr/del så det är ju faktiskt väldigt billigt 🙂 Jag vill typ ha ännu ett till set haha! Det får bli nästa gång dom har erbjudande och kanske nån mer snygg färg finns kvar 🙂
Idag ska jag och den här vab-killen ha mysigt hela dagen 🙂
-
Aldrig mer!
Påminn mig att jag aldrig aldrig mer ska springa till bussen! I alla fall inte när jag är gravid och absolut inte med en tung matkasse! Förbjud mig gärna att handla överhuvudtaget! Fy fasen vad ont det börjar göra i fogarna nu alltså! Och efter jag har suttit går det knappt att röra sig! Jag blir liksom helt stel! Nu gör det inte bara ont i svanken och ljumskarna utan även i blygdbenet! Men det gör bara ont när jag är uppe och går och speciellt när jag har suttit eller legat stilla ett tag och ska upp och gå igen. När jag kom hem och skulle byta till mjukisbyxor upptäckte jag att det var totalt fysisk omöjligt att stå på ett ben! Jag har aldrig varit med om det förut så jag blev lite chockad.
Nu ligger jag här på soffan och njuter av att bli uppassad på! Min fina sambo hämtar det jag behöver och snart ska jag äta hans fyllda paprikor till kvällsmat <3
-
Gravidvecka 22 – bebis nr 2
Bebis
Bebisen är nu stor som en squash. Den väger ca 450 g och är 27 cm lång. Bebisen har fortfarande slutna ögon, men kan se ljus och mörker genom de tunna ögonlocken. Det är först nu som synen verkligen har börjat fungera. Bebisen har blivit känslig för beröring och den flyttar sig om man buffar till den. Bebisen har fått ögonbryn. Naglarna är så långa att de täcker fingertopparna. Lungornas luftrörsträd förgrenas och lungblåsorna utvecklas. Lungorna är fyllda med vätska ända fram tills födelseögonblicket då vätskan pressas ut för att ersättas med luft. Det är först nu som bebisar växer olika och de genetiska skillnaderna börjar visa sig. Före vecka 20 är alla bebisar ungefär lika stora, nu kommer vissa bebisar bli långa och smala och andra kortare. Barnet har fått en egen dygnsrytm.Du
Livmoderns mått är mellan 20 till 23 cm. Du kan försöka känna den ett par cm ovanför naveln. De flesta kvinnorna känner att detta är en härlig och bra period. Hår och hud strålar, detta beror på att kroppen är fylld med graviditetshormoner som skapar tillväxt. Tänk på din hållning så att du inte får ryggbesvär längre fram om du inte redan har fått det. Bäckenet börjar luckras upp och hos vissa kvinnor kan detta vara smärtsamt.Så här känner jag
Ja, jag tycker verkligen att jag strålar! Huden och håret är tipptopp! Jag behöver bara tvätta håret var tredje dag, förut tvättade jag helst varje dag men försökte hålla det till varannan dag för att inte slita för mycket på det. Jag har fått en enda finne på hakan, men inget mer! Naglarna är också jättelånga och jättestarka, ska passa på att måla dom om jag hinner ikväll . Jag önskar att jag kunde vara gravid jämt! Jag känner mig väldigt fin i kroppen också och jag mår jättebra. Visst så känns det att jag är gravid och graviditetskrämporna knackar på dörren. Jag har fått lite ont i svanken och svanskotan och jag känner även svag värk i ljumskarna och om jag står och lutar på ena höften så gör det ganska mycket ont när jag ställer mig som vanligt igen. Jag tror att jag har fått foglossning den här gången. Men det är inte alls mycket, blir det inte värre så kan jag absolut leva med det här hehe!