Hela förra veckan har varit ett HELVETE rent ut sagt! Jag har varit med om många jobbiga grejer i mitt liv, men det som hände mig förra veckan kan jag lätt klassa som en av dom jobbigaste grejer min kropp nånsin varit med om. Fy vad hemskt det varit!

I måndagsmorse vaknade jag och upptäckte att jag var helt handikappad. Jag hade helt fruktansvärt ont i svanken och kunde inte ta mig upp från sängen utan hjälp. Jag tänkte direkt att det är min foglossning eftersom den suttit i svanken de sista månaderna och att jag helt enkelt överansträngt mig när vi rensade ut i gästrummet lördagen innan. Jag är van vid att jag får mer ont när jag anstränger mig, men det brukar alltid gå över på 1-2 dagar, så när jag vaknade på tisdagen så hade jag fortfarande gott mod trots att jag hade så ont. Vi försökte lindra smärtan med värmekudde, men det var påfrestande att varken kunna sitta, stå eller gå. Jag kunde inte ens lyfta upp benen i sängen eller vända mig i sängen. Jag fick kämpa och dra med armarna för att ta mig upp eller ens flytta mig längre in på sängen.

På onsdagen när jag vaknade och FORTFARANDE hade lika ont eller kanske till och med mer ont så brast det för mig. Jag grät och ringde runt till massor av olika rehabmottagningar i Göteborg för att hitta en akuttid. Tillslut ringde rehab i Eriksberg upp och erbjöd mig ett hembesök av en fysioterapeut. Jag var såååå tacksam! En jättegullig fysioterapeut kom hem till mig med kryckor och TENS-apparat som lindrade lite för stunden och gjorde att jag kunde ta mig upp ur sängen själv. Det hjälpte mig också så att jag kunde gå till toaletten utan att få ”stötar” från svanken som gjorde att jag tappade kraft på benen. Fysioterapeuten trodde att jag drabbats av foglossning och något mer… vad sa hon inte.

På natten drömde jag oroligt. Jag drömde att jag födde vårt barn, en dotter, men att jag fortfarande hade så ont att jag inte kunde bära barnet och därför glömde bort att mata det. Det hela slutade med att jag hoppade från Älvsborgsbron. Helt fruktansvärd dröm! Jag var verkligen helt förstörd! Det här gjorde mig desperat, så jag bestämde mig för att testa att gå till en kiropraktor. Jag fick en massa tips och tillslut fick jag en akuttid på en klinik samma dag. Kiropraktorn gjorde en lättare behandling och jag kände en liten skillnad redan när jag gick därifrån och hoppades på att bli bättre under helgen.

På fredagen hade jag fortfarande jätteont, men på lördagen vaknade jag och mådde lite bättre. Då kändes det som att den värsta smärtan försvunnit, men att ryggen/svanken var tvångsspänd. Jag kunde liksom inte slappna av eller kuta rygg och ju längre jag stod eller satt upp ju mer spändes ryggen åt tills jag var tvungen att lägga mig ner. Jag tänkte att om bara spänningarna kunde försvinna så skulle allt bli bra…

Men på söndagen, var det tyvärr sämre igen! Jag hade plötsligt ännu mer ont och bara låg och grät och grät. Det kändes som att jag höll på att ramla ner i ett svart hål och inget spelade nån roll längre. Jag ville ha ut bebisen samtidigt som jag var livrädd för att föda barn när jag inte kan röra mig och är så spänd….

Igår (måndag) var vi hos barnmorskan för att göra hinnsvepning – just för att jag inte orkar mer. Jag kände också att det inte var värt att invänta en spontan förlossning när jag mår så dåligt. Det är inget liv att vara sängliggandes och ha så här ont, dag ut och dag in. Det tar på krafterna både fysiskt och psykiskt, så jag bad om en igångsättning och fick en tid för bedömning redan imorgon (onsdag). Efter att vi hade varit hos barnmorskan åkte vi vidare till kiropraktorn som till min glädje lyckades lösa upp spänningarna så nu kan jag gå snabbare, ställa mig upp själv (även om det fortfarande gör ont att räta ut ryggen), kuta rygg som en katt och spänna skinkorna! Allt är tusen gånger lättare och jag mår tusen gånger bättre! Dessutom trodde kiropraktorn inte längre på diskbuktning utan att jag helt enkelt fått ryggskott. Det kändes bra eftersom det inte är farligt och läker snabbare 🙂

Idag är det samma som igår, alltså mycket bättre! Jag njuter av att ha min kropp tillbaka även om jag fortfarande har ont så kan jag röra mig! Och smärtan är hanterbar. Så nu känner jag att jag faktiskt vill vänta på en spontan förlossning trots allt 🙂 Det känns fantastiskt!

Imorgon har jag kiropraktorn igen och bedömningssamtalet på Östra. Jag tänker att jag väntar tills imorgon och ser då hur jag mår så att det inte kommer ett till bakslag och om allt känns okej imorgon så ringer jag och avbokar tiden.

Jag är sååååå tacksam! Nu ska jag försöka göra det som krävs för att tanka oxytocin inför förlossningen så nu får det vara slut på olycka.

Förrförra veckan gjorde jag och Victor en riktigt rolig grej som jag bara måste berätta om!! Vi åkte upp till Stockholm för ett riktigt spännande samarbete! Först hade jag tänkt att jag skulle ta tåget upp själv, men efter att ha räknat ut att det bara skulle vara 3 veckor kvar till förlossningen så kom vi fram till att det inte var så klokt om förlossningen drog igång. Dessutom har jag väldigt ont och svårt att röra mig nu, men det visste vi ju inte då när vi planerade in detta. Nu bestämde vi oss för att ta bilen istället så Victor kunde köra ända fram till dörren och jag skulle slippa promenera runt. Så skönt!!

Det jag skulle göra var att scanna min gravidkropp för att göra en sån här supercool statyett i ett samarbete med Studio Gravida!

Det började med att vi bestämde hur jag skulle stå och sen fick jag ta av mig alla kläderna (man kan ha kläder om man vill, det beror på hur man vill att statyetten ska se ut). Det kändes så klart lite märkligt att vara helt näck sådär, men jag tänker att dom som jobbar med detta är ju vana vid nakna kroppar så då känns det mindre konstigt. Sen scannade Malin hela min kropp med sin maskin och då dök min kropp upp på hennes datorskärm. Det hela tog bara någon minut 🙂

Sen fick jag välja storlek, material och färg på statyetten och vi gick igenom om det var något som jag ville släta ut (exempelvis ärr eller celluliter m.m.). Det ska bli såååååå häftigt att se resultatet om några veckor när statyetten kommer! Framför allt kommer det vara roligt att ha ett sånt här fint minne bevarat av gravidkroppen och som alltid kommer stå framme. Helt ärligt så är det här är en av dom häftigaste jag gjort i hela mitt liv! Jag är verkligen så glad för den här möjligheten!

Efter att vi hade gjort scanningen så åkte vi till vårt hotell och checkade in. Där överraskade Victor mig med att ha bokat gravidmassage! Herregud vad skönt det var! Massören masserade och gnuggade noga på varenda ställe som jag hade ont, sååååå skönt! Efteråt fick jag lite förvärkar, svaga, men ändå.. Och då hoppades jag naturligtvis järnet på att förlossningen skulle dra igång, men icke..! Haha!

Efter massagen gick vi ut och käkade på en riktig köttrestaurang som heter AG. Maten var MAGISK! Först tänkte jag att det skulle bli tråkigt att äta well done tillagat kött eftersom jag verkligen älskar när det är lite rått i mitten, men som gravid får man ju inte äta det. Men entrecote vi fick var sååååå himla god, trots att jag fick min genomstekt! Det bara smälte i munnen! Det var längesen som jag åt så gott kött faktiskt!

Mätta och belåtna åkte vi tillbaka till hotellet och somnade gott tätt intill varandra 🙂 Det är en lyx vi oftast inte har hemma eftersom vår älskade lilleman gärna ligger mellan oss i sängen. Det var i alla fall hur mysigt som helst att bara vara vi två i nästan två dagar. Älskar verkligen våra miniresor!

Jag vet att jag har varit seg med att uppdatera bloggen det sista, men jag försöker komma igång med skrivandet igen. Om ni inte vill missa något och få uppdateringar i real-tid så spana in min instagram @pasmallen.nu. Jag är nämligen mer aktiv på instagram stories där jag uppdaterar varje dag 🙂

Nu tänkte jag i alla fall berätta om vad som hände i söndags, för då blev jag ”lurad” och överraskad så det skriker om det!! Jag hade planerat att åka hem till min bästa kompis Veronica för att hon och hennes granne skulle hjälpa mig med ett samarbete. Veronica har hjälpt mig mycket under våren så det är inget ovanligt att jag åker hem till henne när jag behöver hjälp. Jag var jättetrött den här dagen och slumrade på soffan på förmiddagen, så Victor frågade mig om jag verkligen orkade köra själv. Jag svarade att jag orkade, men han insisterade på att det kändes bättre att köra mig eftersom jag var så trött.

Jag anade ingenting och såg inte heller att Victor smygfilmade mig på vägen till Veronica. När jag kom fram till dörren så öppnade Veronica dörren och sträckte fram ett glas bubbel, samtidigt som jag hörde att det ropades ”SURPRISE” där inifrån! Jag fattade fortfarande ingenting och det enda jag kunde tänka var ”Vad gör dom här??!” och ”Varför har Veronica dekorerat med ballonger?” Hahahahaha! Men Veronica var snabb med att säga ”Välkommen till din Babyshower” och då fattade jag! Hahaha!

Jag blev verkligen så rörd och lycklig över att mina fina vänner och familj hade ordnat detta för mig! Jag har aldrig haft en babyshower förut så det kändes extra roligt, särskilt eftersom detta kanske är min sista graviditet!

Det var en jättefin och rolig babyshower med olika lekar och frågesport. En var frågor om mig och den här graviditeten där Victor var facit så det var faktiskt lite trixigt för mig också. Som tur var så kammade jag hem 6 av 10 poäng och vann därmed en Aperol Spritz som är det jag längtar allra mest efter att dricka när bebisen har kommit 🙂 Det roliga var att det också var en av frågorna som jag såklart lyckades svara rätt på!

Den fina tårtan har en ny kompis till mig som preciiiiis fött sin lilla bebis bakat. Den var helt fantastisk!! Jag åt upp den sista biten tårta idag faktiskt 🙂 Jag älskar smörkräm och den här var sååååå god!

Tusen tack till alla som var med och ordnade min babyshower! Ni lyckades verkligen överraska och skämma bort mig! Tack såååååå himla mycket fina ni!!

Nu är det exakt 3 veckor kvar till förlossningen och jag är helt slut! Jag undrar var min innan-förlossningen-energi har tagit vägen. Alla andra graviditeter har jag ju fått massor av energi precis innan förlossningen och städat/rensat/putsat fönster och haft mig. Just nu känns det som hela hemmet håller på att förfalla och jag orkar inte göra nåt åt det… eller nja, så illa är det kanske inte. Det står några ouppackade påsar i hallen från olika utflykter som barnen varit på och källarn är full med tvätt. Dessutom kommer hantverkarna på måndag för att återställa vår källare efter vattenläckan. Det ser jag inte framemot… usch vilken jobbig dag…

I resten av rummen är det i alla fall ordning och svärfar klippte både gräset och häcken häromdagen – vilken enorm lättnad! I vanliga fall är det jag som sköter trädgården, främst eftersom Victor är så pollenallergisk, men nu orkar jag verkligen inte. Jag har foglossning i svanken just nu så det gör det nästan omöjligt att böja sig för att plocka saker från marken.

Det som jag känner mest att jag hade velat ha energi till just nu är att packa BB-väskan och tvätta upp bebisens kläder. Det känns sååå dumt att jag inte orkar göra det för jag/vi måste ju det. Men jag är så trött på allt just nu så jag har nästan kommit till den punkten att jag inte bryr mig om den där väskan. Haha! Vi får se om det hjälper med lite extra järntabletter denna veckan, förhoppningsvis kommer energin tillbaka 🙂

Jag har inte orkat skriva eller dela så mycket om barnmorskebristen på Östra för jag blir stressad och orolig. Jag har verkligen försökt skärma bort allt som skrivs eftersom det varit så här varje gång jag ska föda och hittills har det inte gått ut över mig (så vitt jag vet). Jag har tänkt att jag har fött barn tre gånger och jag känner mig trygg med att min kropp kan. Men nu tycker jag att det gått alldeles för långt! Sommarn 2022 blir det en mardröm att föda barn på östra! Så här illa har det aldrig varit förut, för nu har man till och med dragit ner på eftervården och kallar det för ”Trygg Hemgång”. Ett hån mot alla oss som ska föda.

De nya sommarrutinerna som Östra satt upp för juni, juli och augusti 2022 innebär att alla omföderskor OCH 30-40% av alla förstföderskor ska skickas hem 6 timmar efter förlossningen. Jag har inga problem med att skickas hem efter 6 timmar, men jag tycker inte det är okej att man även skickar hem mammor med ökad risk för komplikationer (tex med stor blodförlust) och dessutom skippar läkarundersökning av bebisen. Anledningen till att man gör detta är för att kunna klara sig på färre barnmorskor då man anser att det finns en barnmorskebrist i samhället, vilket bara är helt galet! Det finns massor av barnmorskor som säger upp sig pga arbetsmiljön på Östra eller som ledningen på Östra helt enkelt tackar nej till för att barnmorskan inte delar samma vision. Ledningen på Östra vill att förlossningar ska gå snabbt och vara billiga, medan många barnmorskor drömmer om att få finnas där för den födande kvinnan i hennes takt, främja oxytocinflödet och ge kvinnor en bra upplevelse. Den visionen delar inte ledningen på Östra och tackar därför nej till duktiga kompetenta barnmorskor. DET HÄR ÄR SÅÅÅ SJUKT!

Östra är faktiskt det sjukhuset i Sverige som har dom allra billigaste förlossningar, samtidigt som det också är sjukhuset med allra flest anmälningar och där har IVO utrett kommit fram till att bebisar dör pga platsbrist på Östra och att många av dom andra skadorna på mammor och bebisar beror på just barnmorskebristen. Men tror ni någon förändring skett?! Nope, det spelar verkligen ingen roll hur mycket media rapporterar och skriver om detta. Ledningen på Östra sitter på sina feta arslen och låter det ske! Detta trots att dom fått miljardbelopp för att få ordning på situationen! Pengarna är använda, men dom kan bara redovisa var en femtedel av pengarna gick – hur kan en sån ledning ens få sitta kvar? Barnmorskorna är fortfarande lika underbetalda i Göteborg och söker sig hellre till Borås och Varberg där både lön och arbetsmiljö är bättre.

Senast denna veckan skrev miljöpartiet om att ledningen på Östra måste sparkas för att förändring ska kunna ske. Jag kan inte annat än att hålla med!

Jag hör från andra mammor som nyligen fött att man har skyndat på förlossningen på olika sätt, bl.a. föreslagit att använda sugklocka trots att bebisen mådde bra. Det känns inte okej. Jag vill ha en naturlig förlossning utan ingrepp. Jag vill helst inte att ta vattnet heller om förlossningsförloppet inte är väldigt segt. Jag vill känna att förlossningen är mitt livs mest fantastiska upplevelse och inte att jag måste skynda mig att trycka ut bebisen. Jag känner också stor oro över den nya sommarrutinen på Östra, att man har tagit bort den obligatoriska läkarundersökningen av bebisen helt och hållet juni, juli och augusti för att möjliggöra att mammor kan skickas hem efter 6 timmar. Läkarundersökningen sker först 3 dagar efter hemgång. Dessutom så ska även mammor med ökad risk för komplikationer skickas hem, alltså de mammor som under årets andra nio månader ska stanna för observation i 1-2 dygn! Hur kan detta vara ”Trygg hemgång”, det är ju otrygg hemgång om något!

Jag tror ni kan se genom skärmen att jag är både uppstressad och ledsen över det här. Som gravid är man extra sårbar och jag känner mig liten och otrygg i sammanhanget, samtidigt som det hormonella monstret i mig förmodligen hade gått bananas om jag hade varit i samma rum som ledningen på Östra. Dom hade INTE velat ha mig där kan jag säga. Jag och Victor har pratat om detta hela dagen och nu har vi tagit beslutet att göra allt vi kan för att komma till Varberg istället. Främst för att jag känner mig så otrygg med löpande-band-principen som ledningen på Östra står för (dom låter ju inte dom barnmorskor som tycker annorlunda jobba kvar) och för att jag vill att bebisen blir undersökt av en läkare innan ”Trygg hemgång”. Det Östra sysslar med borde kallas ”Otrygg hemgång” för det är precis vad det är.