-
Åka skidor när man är gravid – farligt?
Jag tänkte att jag skulle skriva ett inlägg om hur det är att åka skidor när man är gravid. Detta är ju andra gången som vi åker på skidresa när jag är gravid och eftersom jag är nybörjare så räknar jag med att ramla en del. Det fick mig såklart att fundera på risken och om det är farligt att åka skidor eller ramla när man är gravid… Jag har nog länge trott att det är farligt och att ramla och att det ofta leder till missfall, detta är dock en myt!
När man är gravid så ligger bebisen tryggt inne i magen i en fostersäck fylld med vatten som har i uppgift att ta upp och reducera smällar utanpå magen. Det är därför bebisen inte tar skada av t.ex. ett syskon som sparkar eller tar spjärn mot mammans mage när det ligger jämte mamma och sover. I tidig graviditet, innan vecka 12, så befinner sig livmodern nedanför blygdbenet och då ligger bebisen ännu mer skyddad i magen.
När det kommer till att ramla eller smällar mot magen så brukar man skilja på högenergetisk och lågenergitisk stöt eller press mot magen, där högenergetisk är en hård stöt rakt mot livmodern vilket kan vara farligt både för bebisen och för mamman. Det kan uppstå vid t.ex. en bilolycka eller om man kommer i kläm. Om man däremot ramlar och landar på knäna eller sittande så är det en lågenergetisk skada och då blir det oftast inga problem (källa). När man åker skidor ramlar man oftast så att man slår i knän, höfter, rumpa, ryggen, händer och armar så om magen inte sticker ut så är det förmodligen inte så troligt att den skulle ta upp större delen av stöten.
Jag är i vecka 13 nu och magen har just börjat synas lite grann, men den sticker inte ut såpass mycket att det skulle vara troligt att jag skulle ramla på den, men jag chansar inte i onödan. Jag är VÄLDIGT försiktig. Jag åker i alla blå backar, även dom som jag tycker är läskiga, dock väldigt långsamt. Jag är inte rädd för att ramla, men med en större mage hade det inte blivit någon skidresa för mig. Dessutom så har ju gravid sämre balanssinne i slutet av graviditeten så då kanske man ändå inte vill stå på två hala pinnar 🙂 Men det där är säkert individuellt!
Har ni åkt skidor som gravida? Vilken vecka eller månad var ni i då?
-
Besök hos barnmorskan idag
– Samarbete –
Nu är jag i vecka 12 (eller vecka 13 om man ska lita på ultraljudet) och det var dags för nytt besök hos barnmorskan för att ta urinprov, blodprov och blodtryck. De flesta proverna fick jag inte svar på idag, men jag uppmärksammade i alla fall att barnmorskan tog både järnprover (hemoglobin och järndepån i levern) och sköldkörtelprov och det kändes bra eftersom jag är så sjuuuuukt trött. Hemoglobinvärdet var bra så barnmorskan sa att det antagligen är hormoner som gör mig så här trött. Det tar verkligen på en att baka en liten bebis.
Det är skönt att MVC har så bra koll på en när man är gravid! Det är synd att inte vårdcentralen kollar upp en i vanliga fall, man kan ju behöva hälsokontroller då också. I vissa yrken finns företagshälsovården som gör hälsokontroller, annars kan jag tipsa om Medisera som utför bl.a. stor hälsokontroll som täcker in det mesta. De har även specifika tester om det är något särskilt man vill kolla upp 🙂 Det tycker jag är tryggt!
Det känns som illamåendet börjar klinga av och att det är mer som i början av graviditeten när det hängde tydligt ihop med tröttheten. Den här månaden har jag varit så trött att jag nästan känt mig apatisk. Kanske inte så konstigt med tanke på att jag också haft svårt att äta nåt annat än mackor…
Vi pratade också om att jag var så deppig förra vintern och att det är lättare att hamna i depression under graviditeten om man haft förlossningsdepression tidigare. Jag skulle inte säga att jag haft förlossningsdepression, men jag var helt klart deprimerad och jag känner att jag är i riskzonen för att hamna där igen. Den här hösten började bra, men sen kom RS-virus som även riskerade att drabba William och covid tillbaka igen så då höll vi oss hemma igen. Jag har inte heller orkat göra så mycket för att jag mått så illa, men jag hoppas min energi kommer tillbaka snart och att covid blir mindre farligt med den nya varianten, omikron.
Nästa vecka blir det ultraljud igen och det längtar jag något enormt mycket efter! Jag vet inte varför men jag tycker det varit extra svårt att ta in den här graviditeten av nån anledning.
-
Kämpar på!
Det går sakta men säkert framåt här och jag har redan hunnit in i vecka 11, men illamåendet hänger fortfarande i. Jag kan knappt dricka vatten längre och det är skitjobbigt för jag är törstig konstant. Däremot så går saft ner så jag tar ett glas då och då. Det enda jag kan äta är mackor i olika former så det blir sex mackor om dagen, till lunch lyxar jag till det med varma mackor för jag tycker att jag blir lite mättare då. Igår lyckades jag äta två ägg till kvällsmat men ägg är en sån där tveksam grej som jag inte vet hur länge till det kommer funka. Jag lääääääängtar så oerhört mycket efter att må bättre. Det är skitjobbigt att må illa, inte kunna äta och knappt orka ge barnen vettig mat. Lucas och Isadora är också hemma nu och det ger mig ännu mer ångest varje förmiddag eftersom jag inte vet vad jag ska orka göra för mat till dom, så nu har vi bestämt att Victor ska komma hem till lunchen och fixa mat till barnen så behöver jag bara bekymra mig om mig själv. Det känns så skönt! Det var som en enorm sten som lättade från mig när vi bestämde det.
-
Magen vecka 9 – bebis nr 4
Här kommer magen i vecka 9 eller kanske vecka 10..? Jag blev framflyttade 4 dagar på ultraljudet igår så om det stämmer har jag precis gått in i vecka 10, men jag tänker att jag lägger upp vecka 9 idag ändå. Vi kanske blir tillbakaflyttade igen på TUL och då vill jag inte missa vecka 9. Barnmorskan sa att den mer exakta dateringen blir på då och enligt mina beräkningar så är det vecka 9 nu 🙂
Nu är bebisen stor som en stor grön oliv och magen börjar skymta lite smått, eller vad tycker ni?
-
Ultraljud imorgon!
Idag är vi i vecka 9, eller lite mer exakt vecka 8+3 om jag har räknat rätt och vecka 8+4 om barnmorskan har räknat rätt – haha! I vanliga fall hade jag gått på barnmorskans beräkningar alla dagar i veckan, i alla fall nu när den ligger en dag längre fram, men eftersom bebisen beräknade födelsedatum då blir på min födelsedag så vägrar jag! Haha! Vi får se vad ultraljudet säger imorgon 🙂 Om ultraljudet kommer fram till samma sak som barnmorskan så är jag beredd att ge mig. Haha!
Jag LÄNGTAR IHJÄL mig tills imorgon! Just nu är jag mest förväntansfull, men självklart finns det en gnutta oro också, särskilt eftersom jag varit med om ett MA som upptäcktes under ett ultraljud i vecka 9… Men eftersom jag mår så illa och är så sjukt trött så tänker jag att hormonerna flödar och då växer bebisen säkert precis som den ska 🙂 Det som ska bli mest spännande är att se om det är en eller två därinne 🙂 Det är säkert bara en, men eftersom jag varit gravid med två, har ärftlighet för tvillingar, fött flera barn och är ”äldre” så ökar ju chansen att det blir en tvillinggraviditet. Det hade varit DÖHÄFTIGT! Men samtidigt superläskigt så det är inget jag hoppas på, även om jag tycker tanken är spännande!
-
Magen vecka 8 – bebis nr 4
Vi har redan dundrat in i vecka 9, så jag ligger lite efter, men här kommer magbilden från vecka 8!
Tänk att bebisen inte är större än ett hallon och ändå har den så stor inverkan på min kropp. Asså jag mår så illa och är så så såååå himla trött! Jag kan lätt sova 12 timmar på en natt och ändå behöva en tupplur mitt på dagen för att orka resten av dagen utan att må för illa. Längtar tills illamåendet och tröttheten försvinner!
-
Snart slut på saker att äta…
Mitt mående är så konstigt just nu. Idag och igår har jag mått skit igen, men för bara några dagar sen så mådde jag mycket mindre illa och då blev jag orolig istället. Jag började analysera varenda litet symptom och jämförde med mitt MA 2014, men då kände jag ju mig gravid även fast bebisen hade dött, så att symptomen kommer och går behöver inte betyda något.
Igår köpte vi thaimat till lunch eftersom det är en av få maträtter som jag kan äta eller jag kanske borde skriva kunde äta… Ja, för efteråt så smakade det jättemycket salt i min mun och det gick inte att få bort vad jag än gjorde så nu kan jag inte äta thaimat heller.
Jag kan inte heller dricka kaffe, men earl grey te med havremjölk funkar. Och det enda jag kunde tänka mig att äta idag var snabbmakaroner, falukorv och tomat, jag hoppas att det funkar imorgon också. Det känns som att jag börjar få slut på saker att äta.
Det är tur att jag har den här lille gubben som distraherar mig och tvingar upp mig ur sängen varje morgon även när jag egentligen känner att jag bara vill ligga kvar 🙂
Idag passade jag på att ta en tupplur när William sov. Det är så mysigt att snusa med honom på soffan – tror det får bli en vana tills dessa jobbiga veckor är över!
-
Mår piss
Helgen har varit helt okej, men idag mår jag verkligen piss! Jag vaknade av illamåendet inatt och kunde inte somna om på tre timmar så nu är jag skittrött och ännu mer illamående. Såååå sååå sååå himla jobbigt! Dagar som denna önskade jag bara att jag kunde smita från alla måsten, men det kan jag ju inte. Barnen behöver äta, Isadora ska köras och hämtas på förskolan och Lucas ska på återkontroll av sina öron. Jag mår skit så fort jag tänker på mat, det är en pina att göra ordning mat till barnen och jag vill bara vakna en annan dag. Jag funderar starkt på att bara äta mackor idag men då är jag rädd att jag inte ska bli tillräckligt mätt och att illamåendet ska smyga sig värre under dagen. JOBBIGT!
Vecka 8 nu så jag får försöka bita ihop ett tag till…