Det känns så märkligt att plötsligt vara arbetslös, jag har aldrig nånsin varit det förut och trodde inte att jag skulle bli det heller. Men jag behöver inte oroa mig för nånting, jag har jobbat där i 8,5 år så min uppsägningstid blev hela 5 månader! Och tack vare det schyssta avtalet så kan jag bara ta det lugnt och vila upp mig inför förlossningen. Det känns overkligt, nästan för bra för att vara sant 🙂

Jag behöver ta igen mig och vila lite efter dessa intensiva veckor, jag har varit på helspänn i flera veckor nu! Samtidigt ser jag framemot all extra tid med familjen och särskilt med barnen innan bebben kommer. Det är inte heller någon risk att jag blir uttråkad och sysslolös, jag har massor av planer för att mitt företag (mina sociala kanaler) och detta gav mig en jättemöjlighet att satsa på min dröm!

På tal om mina sociala medier, bloggen, instagram och youtube… Jag har känt att jag har hamnat lite utanför gängorna med all stress det sista och vill gärna hitta tillbaka till mitt vanliga flow. Jag undrar därför vad ni skulle vilja ser mer av? Vad skulle ni vilja läsa mer om, några särskilda ämnen och är det något ni saknar just nu?

Idag har jag varit och skrivit på mitt uppsägningsavtal. Jag har drömt och våndats över det hela natten, det har verkligen varit en jättestor oro, särskilt eftersom jag har ganska mycket att förlora på ett dåligt avtal och det finns tyvärr kryphål kring gravida och föräldralediga.

Klänningen hittar ni HÄR!

Det kändes ändå ganska bra när jag åkte iväg till jobbet. Jag hade en bra känsla och som tur var så var min känsla rätt 🙂 Mitt jobb hade skrivit ihop ett schysst uppsägningsavtal som innebar att jag inte gick miste om nånting (förutom föräldralönen – obs! inte samma sak som föräldrapenning). Det kunde verkligen inte bli bättre. Jag är så tacksam!

Den här perioden har orsakat så mycket oro och stress så nu när det äntligen är över så känner jag att jag skulle vilja fira! Känns lite konstigt att fira men i och med att det blev så bra som det blev så vill jag göra det 🙂 så tacksam!

Ännu en gravidvecka har sprungit förbi, jag hinner inte med! Vi är ju redan inne på mitten av vecka 25… men bättre sent än aldrig så kommer bilden på vecka 24 här 🙂

Det är allt det här med coronakrisen som slukat min uppmärksamhet så jag glömmer bort att jag är gravid. Eller nja inte riktigt, jag har ju en enorm mage som är svår att glömma.. haha! Magen har verkligen gjort en växtspurt under sista veckan, det är stor skillnad från förra veckan tycker jag (se bild nedan). Nu är bebisen stor som en nätmelon! Helt otroligt ändå!

Igår var det som sagt Isadoras 4 årsdag 🙂 Tänk att lilla skruttan har blivit såååå stor! Dagen började hemma hos Jair där jag hörde att dom hade ätit tårta 🙂 Strax efter lunch kom Isadora hem till oss och då fick hon öppna sina första födelsedagspresenter och det gjorde hon med tindrande ögon och glädjetjut 🙂 Hon var sååååå nöjd med varenda liten present! Kika in på min instagram för härliga videos och bilder @pasmallen.nu

Isadora fick en Frost springcykel 12″, en Maileg-säng till sitt dockskåp och några diadem och hårspännen. Hon var såååå glad!

När hon hade öppnat sina presenter så kom bästisen Ester på ett litet minikalas. Det blev massor av lek och tårta och kaffe ute på altanen. Isadora var supernöjd även om det inte blev något stort kalas med fler kompisar. Och om jag känner tjejerna rätt så hade dom ändå bara lekt med varandra 🙂

Dom var sååå söta som blåste ut ljusen tillsammans

Efter tårtan blev det lite vattenlek med vattenbanan som vi skaffade förra året. 🙂

Tjejernas klänningar blev alldeles blöta så att dom var tvungna att byta om 🙂

Kalaset blev jättelyckat och Isadora var så nöjd med sin födelsedag 🙂 På lördag blir det ett litet släktkalas 🙂

Jag har tidigare skrivit att det är mycket som är jobbigt runt coronakrisen och igår fick jag det beskedet som jag hade våndats över. Jag har blivit varslad och kommer bli uppsagd från mitt jobb från och med imorgon. Jag kommer alltså bli arbetslös under min föräldraledighet och därmed förlora min rätt till föräldralön. Det känns bajs…. Jag har jobbat på samma ställe i 8,5 år så jag hade förväntat mig lite mer anställningstrygghet, men eftersom jag jobbar på ett konsultbolag så gäller tydligen inte turordningslistan. Jag är besviken, men tyvärr är det inte mycket att göra åt.

Det är ett tungt besked, särskilt nu under graviditeten. Det är ju inte bara en trygghet att ha en anställning, det är även en möjlighet. Utan en anställning kan vi säga adjöss till alla husdrömmar för jag kommer inte vara kreditvärdig. Eller jo, med lite tur kanske jag anses som kreditvärdig med mitt företag men det är aldrig någon garanti har jag förstått…

Jag har varit så stressad över detta, till och med fått en massa jobbiga sammandragningar. Det har verkligen känts jättejobbigt, men nu har jag börjat smälta beskedet lite och kan se ljuset i tunneln 🙂

Igår hade vi en helt fantastisk dag tillsammans, bara jag och Victor. Barnen var hos sin pappa och för första gången på länge kunde vi släppa alla måsten och bara göra inget. Solen sken och vi myste i timmar på altanen, drack alkoholfria bärdrinkar, åt fuet-korv och glass på altanen. På lunchen grillade vi grönsaker och stekte lax på en het himalaya-saltsten, sååå mysigt och GOTT!

Jag älskar dom här dagarna som jag och Victor får för oss själva, det är så värdefullt! Det här är ändå bonusen med att leva i en bonusfamilj, man har garanterad egentid när barnen är hos den andra föräldern 🙂

Nu dröjer det inte länge innan den här mysiga egentiden är över och vi alltid kommer vara minst tre personer hemma. Det känns overkligt och surrealistiskt, men samtidigt helt fantastiskt! Jag ser framemot föräldraledigheten och all extra tid som jag kommer kunna ha tillsammans med Lucas och Isadora. Jag har längtat såååååå himla mycket efter detta 🙂

Det är klart att jag kommer sakna egentiden med Victor, men jag tror att det finns släktingar som är lite extra ivriga på att få tillbringa tid med ”korven” när den kommer så vår egentid kanske inte kommer vara helt bortblåst ändå 🙂

Bebis
Nu börjar det bli trångt, bebisen är 30 cm och väger ungefär 650 g. Nu börjar nästa viktiga utvecklingsstadium av bebisens hjärna. Undvik all alkohol, om du röker bör du sluta genast. Balansorganen i örat har utvecklats och redan nått vuxenstorlek. Bebisen vet vad som är upp och ner, du känner hur den vrider och vänder sig i magen. Bebisen suger på tummen som är en träning för att suga på bröstet. Ibland börjar bebisen hicka, då känns det som att det klickar till i magen. De små blodkärlen i lungorna, kapillärerna, växer som mest mellan vecka 16 och 24. Först när bebisen är runt 24 veckor kan det börja andas luft om det skulle födas för tidigt. Bebisens unika ansiktsdrag har börjat ta form. Nu är bebisen komplett med ögonfransar, ögonbryn och hår! Blond, brunett eller rödhårig? Allt hår är vitt eftersom bebisen fortfarande inte har fått några pigment.

Du
Du kan ha gått upp mellan 5 – 7 kilo nu. Livmoderns mått är mellan 22 och 25 cm och mäter 4 till 5 cm ovanför naveln. Magen växer och putar. Det kan dra och smärta runt livmodern och ner mot ljumsken. Det är lätt att drömma mycket livliga drömmar just nu, det kan vara det undermedvetna som förbereder dig på att ett nytt liv väntar. När du skrattar eller hostar kan du ibland läcka lite urin, det beror på att bäckenbottenmusklerna börjar tänjas ut.

Så här känner jag
Det känns verkligen att magen växer, jag har haft lite mer molvärk än vanligt samtidigt som jag känner att det drar och sträcker i huden. Jag har en hel del sammandragningar och foglossningen har varit tuffare igen denna veckan. Jag känner mig extremt tung och stor emellanåt… Jag tror att jag kanske känt bebisen hicka nån enstaka gång. Moderkakan i framvägg gör att jag fortfarande inte känner allt så tydligt som i tidigare graviditeter. Nästa vecka ska jag till MVC och då är det dags att mäta livmodern, längtar! Jag drömmer väldigt mycket, antingen hemska drömmar eller bara väldigt konstiga drömmar som inte ens har med mig att göra.

Så här känner Victor
Emmas mage är verkligen stenhård mest hela tiden nu, och jag tycker så synd om henne som har så svårt att röra sig. Hon känner sig så stor och ändå är det lite mindre än halva(!) graviditeten kvar. Jag hoppas verkligen att det inte blir en jättebebis för henne att krysta ut till slut… Idag reagerade bebisen på när jag gosade med magen, och vi tyckte oss till och med se att bebisen buffade runt inne i magen från utsidan. Jag tycker inte att rörelserna känts mer än tidigare vilket antagligen beror på hur moderkakan ligger. Det känns lite vemodigt att jag inte får följa med Emma till mödravårdscentralen eftersom vi båda ju känner väldigt starkt för att göra allt som har med graviditeten att göra tillsammans. Som tur är har vi ju inte varit tvungna till något annat än rutinmässiga besök än så länge, men jag är lite orolig om vi skulle behöva åka in mer akut.
Allra mest grämer jag mig för att inte få vara kvar på BB efter förlossningen, och att förlora den första tiden med Emma och bebis som jag tycker är den mest speciella och på ett sätt aldrig går att ta igen. Vi håller tummarna för att vi får åka hem tillsammans samma dag, och ser så mycket fram emot att få mysa alla tre. Jag har inte märkt av Emmas drömmar lika mycket, vilket jag är ganska säker beror på att hon inte gör lika mycket väsen av sig för annars hade jag definitivt märkt av det – haha!

Ibland blir man verkligen knäpp av att vara gravid. Jag inser verkligen hur fånig jag är men känslan är ändå kvar, den försvinner liksom inte trots att jag förstår att detta är det sista jag borde fokusera på just nu. Idag brast jag ut i tårar för att jag är rädd att nästa gång är sista gången som jag är gravid. Vi snackar alltså inte ens om denna graviditeten utan NÄSTA!

Jag vet att jag är knäpp men känslan försvinner ändå inte. Jag är rädd att jag aldrig ska känna mig ”klar” med barnafödandet trots att logiken säger att det räcker. Jag är rädd att jag alltid ska sörja att det inte blir fler barn och att jag inte ska njuta tillräckligt av sista graviditeten.

Jag och Victor har inte bestämt hur många barn vi ska ha. Vi vet att vi vill ha två till, alltså bebben i magen och ett till, men om det blir fler efter det får tiden utvisa. Vi tror inte på att bestämma det i förväg utan det är först när vi har fyra barn som vi vet om vi vill ha en till eller inte.

Victor var så söt och tröstade mig och påminde mig om att fokusera på bebben som faktiskt ligger i magen just nu. Jag vet att han har rätt, men det är så svårt att släppa tankarna och rädslan om att inte få uppleva detta igen. Jag hoppas innerligt att jag kommer känna att jag är färdig när vi väl bestämmer att vi är det… men just nu känns den känslan extremt långt borta…

Fotograf: https://www.wanderings.se