Jag kan inte påstå att jag kan supermycket om barnpsykologi, men några saker har jag snappat upp och jag tänkte dela med mig om hur vi kommunicerar med Lucas när det kommer till Isadora. Vi har bestämt oss för att försöka undvika meningar med ”nej” och ”inte” när det kommer till Isadora. När det kommer till bebis så blir det ju lätt att man säger meningar som innehåller just dom orden och tillslut så blir det alldeles för många nej för barnet. Tänk dig själv att bli tillsagd gång på gång och tillslut känns det som du inte får göra nånting alls. Så istället för att säga nej eller inte så säger vi ”gör så här istället”. Vi involverar Lucas i nästan precis allt, det enda som han inte får vara med på helt och hållet är när vi försöker lägga henne eftersom han inte vill att hon ska sova. Han försöker inte vara elak, han vill bara att lillasyster ska vara vaken och vara med honom, han förstår inte att hon behöver sova. Men om Lucas kommer in när jag försöker lägga henne så säger jag inte att han måste gå ut och jag säger inte ”ropa inte”, istället säger jag ”prata tyst”. På det viset har jag undvikit ordet inte och föreslagit vad Lucas kan göra istället.

Den här metoden funkar faktiskt väldigt bra. Vi har haft två dagar som Lucas gjorde tvärtom och pratade högre, men på den tredje dagen så sa han att vi skulle prata tyst och då viskade han till och med 🙂 Jag är övertygad om att allt vi föräldrar gör och säger kommer påverka syskonrivaliteten och vilka sätt som Lucas kommer välja att söka uppmärksamhet på. För barn är ju all uppmärksamhet bättre än ingen så om det krävs att dom ska göra något dumt för att få uppmärksamhet av sina föräldrar så är det dumma dom kommer vara.

Vi försöker ge Lucas dubbelt med uppmärksamhet nu för att kompensera och han har flera gånger fått följa med mig och handla medan Jair har varit med Isadora. Så fort någon av oss ska göra något ärende så tar vi med oss Lucas så att han får egentid med den föräldern. Än så länge så har han bara haft ett enda utbrott där han klart och tydligt ville ha uppmärksamhet. Då höll jag på att lägga Isadora och Lucas tappade sitt lego med flit precis innanför dörröppningen. Jag bad Lucas att prata lite tystare och då blev han arg och skällde högljutt på mig så då blev jag tyst och tänkte att det var bättre att jag väntade ut det än att irritera honom mera. Jag satt och tittade på Lucas medan jag vaggade Isadora i moseskorgen och plötsligt, från ingenstans, började Lucas skrik ”aj, foten! aj, foten!” och storgråta. Det var helt klart ett rop på uppmärksamhet så jag spelade med och tröstade honom som om han hade slagit sig jätteilla. Han ska inte behöva fejka smärta för att få uppmärksamhet, men om han gör det så kommer han få uppmärksamhet för det är så mycket bättre än om han skulle slå eller nypa sin lillasyster. Nu i början så får man vara lite mer tålmodig helt enkelt 🙂

Hur gör ni där hemma? Har ni några bra knep för att ta hand om nyblivna storasyskon?

Idag har vi varit på en mysig långpromenad på Slätta damm tillsammans med min mamma och hennes vovve. Idag har det varit riktigt fint här i Göteborg. Det är fortfarande inte så varmt som det har varit här tidigare i vår, men det gick att sitta utan jacka i solen när det inte blåste. Jag har fått mera ont i fiffi, det måste vara något med läkningen eller med att kroppens naturliga bedövning har släppt? Men smärtan i fiffi var snabbt avhjälpt med en ipren och två alvedon och då klarade jag faktiskt av långpromenaden utan minsta ont!!! Tidigare imorse kändes det som jag skulle svimma efter att ha stått upp en lång stund, men efter ipren och alvedon kändes det som sagt inget alls.

   
 På Slätta damm finns numera ett café (det var alltid stängt när jag var föräldraledig med Lucas) men nu håller dom öppet på helgerna, så vi passade på att fika lite. Det kommer säkert bli vårt nya stammisställe nu när jag inte har foglossning längre 🙂 Under graviditeten så har ju Jair och Lucas fått gå ut på alla skogsuflykter själva (Slätta Damm är en sjö omgiven av skog).

   
 Isadora låg nöjt och sov i vagnen nästan hela dagen. Hon fick ju napp igår och det gillade hon tydligen för hon har sugit på den där nappen nästan hela dagen 🙂 Enda gången hon vaknar är när hon vill ha mat och då tömmer hon ett helt bröst på en gång. Vi valde att ge henne napp enbart för att undvika plötslig spädbarnsdöd så det var inte alls för att jag ville bli avlastad, men jag måste säga att det är stor skillnad! Innan nappen så ammade hon i tid och otid delar av dagen och hon sov mycket sämre och kortare stunder. Men nu har hon sovit hur bra som helst hela dagen! Det beror säkert på att vi har varit ute och gått med vagnen också, men jag tycker det känns som nappen har påverkat mycket 🙂

Tack för alla era svar angående napp! Jag kände mig så himla osäker så min magkänsla sa att jag skulle vänta, men nu när så många av er har kommenterat både här och på instagram och berättat att amningen inte påverkades så känner jag mig tryggare. Det var faktiskt ingen som skrev att amningen blev förstörd pga nappen och några av er skrev att när amningen fungerar så borde barnet inte nöja sig med en napp där det inte kommer någon mat och det tycker jag låter logiskt.

Så förut idag provade jag napp till Isadora, men hon var inte alls med på noterna så jag packade ner alla nappar igen. Men nu på kvällen när hon ammade så blev hon så himla arg. Hon hade ätit bra ungefär 20-30 minuter innan, men så sökte hon efter bröstet igen så då provade jag att amma igen. Hon sög tag i bröstet och jag kunde höra hur hon svalde mjölken motvilligt och sen släppte bröstet, hon var alldeles mjölkig i ansiktet och skrek och sen tog hon bröstet igen och så höll det på så. Mjölk fanns det gott om och eftersom hon fick svälja hela tiden så visste jag att den rann på bra så det var inte därför hon var arg. Det kändes som hon ville snutta men inte äta, så vi plockade fram nappsamlingen igen och provade med den minsta nappen och nu tog hon plötsligt den! Hon tog den helt utan problem och blev nöjd och somnade faktiskt vid två tillfällen! Vid båda tillfällen så spottade hon ut nappen precis innan hon somnade.

Det kändes faktiskt riktigt bra 🙂 Nu har jag bra magkänsla kring nappen 🙂 Men minska plötslig spädbarnsdöd lär den ju inte göra om hon inte vill ha den när hon sover, men vi får väl se hur detta utvecklar sig 🙂 Tusen tack för alla kloka tankar 🙂

Jag blir tokig på min kropp just nu. Jag är varm, men jag fryser om mina bröst, dom känns som frysklampar! Det ilar i dom och jag fryser sjukt mycket om brösten fastän det är varmt. Jag använder ullinlägg, men det hjälper inte fullt ut. När jag är hemma går det ganska bra så länge jag har ullinläggen, men så fort vi går ut så blir det smärtsamt när vinden blåser. Men jobbigast är ändå på natten, då fryser jag så mycket att jag inte kan sova, så då tar jag på mig nattskjorta, amningsbh, ullinlägg, amningsinlägg och sen drar jag på mig täcket. Efter nån timme så vaknar jag av att hela sängen och jag är blöt som om jag har tagit en snabbdusch och lagt mig direkt i sängen utan att torka mig. Det är som att kroppen inte kan reglera sin temperatur på ett bra sätt. Men jag förstår ändå inte varför brösten känns så kalla?

Jag minns att jag hade exakt samma problem i början när jag ammade Lucas. Jag minns bara inte hur länge det höll på, men det måste blivit bättre under sommaren för då behövde jag inte ullinläggen längre. Jag hoppas verkligen att det blir sommar snart eller att det åtminstone slutar blåsa. Tänk om jag hade fått barn mitt i vintern, då hade jag nog frusit ihjäl!

Med Lucas var detta problemet ännu värre för då ilade i mina bröst när jag eller någon annan skar med kniv på porslin. Det behövde inte ens låta högt men det ilade ändå till i mina bröst och det kändes som dom frös till is. Usch, vad hemskt det var!

Jag har aldrig hört nån annan som fryser om brösten så mycket som jag gör, men jag kan väl ändå knte vara ensam? Jag undrar så vad det beror på. Hoppas att det ger med sig snart!

   
Isadora, bara några minuter gammal, ligger på mitt bröst för första gången ❤️

Idag har vi varit på BVC och fått en vikt på Isadora. Vi skulle egentligen haft hembesök, men sköterskan kände sig inte riktigt kry så hon vågade inte träffa Isadora idag. Vi bokade om hembesöket till nästa vecka istället, men vi fick ändå träffa en sköterska på plats på BVC så att vi kunde ta vikten och så. Det kändes skönt att få åka dit och få en vikt m.m. eftersom hon var mycket tröttare igår. Hon vägde in på 3890 gram vilket är en viktökning på 245 gram sen vi åkte hem från BB för 6 dagar sen. Superbra med andra ord 🙂

Angående gulsoten så sa sköterskan att det gula i ögonen sitter längst så det var inget vi behövde oroa oss för. Hon är inte gul på kroppen. Hon sa att Isadora har jättefin hud, många barn som har gått övertiden har torr hy, men inte Isadora. Hon sa också att vi skulle ta för vana att smörja med babyolja i halsvecken, under armhålorna och ljumskarna eftersom det lätt bildas sår där. Det kan också samlas smuts och döda hudrester som kan irritera så det skulle vi göra varje dag. BVC-sköterskan sa att hon tycker man ska använda rapsolja till allt så Liberos babyolja som inte innehåller alkohol och är baserad på rapsolja tyckte hon var superbra 🙂

Vi badar Isadora nästan varje kväll så det blir perfekt till kvällsbadet 🙂 Finns det något mysigare än att bada bebis, om bebisen inte skriker dvs. 🙂

Vi visade naveln också och det var precis som ni skrev, navelbråck. Sköterskan sa att det var så litet så hon trodde det skulle försvinna när Isadora får magmuskler och det är ungefär när barnen är 6 månader. Så förhoppningsvis växer det bort. 

Sköterskan sa många gånger att Isadora är en välmående liten tjej och att hon inte alls var som en nyfödd eftersom hon är så stark i nacken och redan kan följa med blicken. Redan på förlossningen låg hon på mage när sköterskan tog tempen och då lyfte hon upp nacken högt och länge! Hör det vanligheten att bebisar kan det när dom är cirka en timma gamla? Jag tror inte Lucas kunde det när han föddes. 

Tiden bara springer iväg och det är faktiskt så illa att det är 3 hela dagar sen som Isadora fick bada för första gången. Känns dumt att blogga om det nu i efterhand, men samtidigt så vill jag dokumentera henne lika väl som jag dokumenterade Lucas, så här kommer ett inlägg om Isadoras första bad 🙂

Precis innan badet så var hon lite ledsen på skötbordet, men när jag sänkte ner henne i vattnet så blev hon alldeles tyst. Herregud vad hon njöt! Men underbart är kort! Så fort jag började tvätta henne (jag bara strök ena handen över hennes kropp) så blev hon ledsen och började skrika.  

Andra badet gick däremot bättre och då var hon lugn hela tiden i badet.

   
   
Jag har hört att dom flesta bebisar skriker på första badet, vet inte om det stämmer men Lucas gjorde ju också det. Fast han skrek hela badet igenom så det blev ett kort dopp 🙂

Lucas var också med när Isadora skulle badas. Han tycker allt med lillasyster är så spännande och vill helst vara med hela tiden 🙂