Vilken charter med all inclusive är bäst för barnfamilj?

Jag känner ett väldigt starkt behov av att komma bort ett tag. Jag vill ta med mig barnen nånstans, åka på semester och bara vara vi. Jag hade helst velat åka nu på en gång, men jag behöver spara pengar först så därför tittar jag på datum längre fram eller till sommarn. Jag har aldrig rest själv med barnen förut och funderar därför på om det är bäst med ett ställe där allt är väldigt enkelt (om jag har råd). Jag menar all inclusive med BRA mat, barnklubb, barnpool, stranden inom räckhåll osv. Det är viktigt att det är solsäkert och varmt i vattnet för jag kommer antagligen bada med barnen 95% av tiden. Jag tyckte Bahia Feliz på Gran Canaria som vi var på när jag fyllde 30 var perfekt. Det enda jag inte gillade var att folk paxade solstolar svintidigt på morgonen, men jag överlever nog det…

När vi var på Bahia Feliz på Gran Canaria

Jag har bara varit på en charterresa sen mina barn föddes så jag har verkligen ingen koll på var man kan åka nånstans, men jag tänkte att ni kanske har det? Bomba mig med tips på barnvänliga hotell med barnklubb och all inclusive. Jag tänker mig en prislapp på ca. 25.000 kr och helst vill jag vara borta två veckor. Vart rekommenderar ni att vi åker?

På natten kommer dom till liv

Det är alltid lika spännande att vara hemma hos Veronica för det är alltid något nytt på gång. Sist vi bodde hos henne var hon i full färd med olika Halloweenpyssel till Halloweenfesten och nu är det tydligen Dinovember… Haha! Dinovember är månaden då dinosaurierna kommer till liv på natten. Varje kväll iscensätter Veronica dinosauriernas senaste påhitt nånstans i huset. Häromdagen var dom i skafferiet och käkade av lite allt möjligt, en annan dag körde dom bil, en tredje dag sminkade dom sig och nu i natt går dom loss på rostade mackor med Nutella och marmelad! Det ska bli så spännande att se barnens reaktion imorgon!

Anledningen till att Veronica hakade på Dinovember var för att hon ville uppmuntra Maximilians fantasi och minska stillasittande vid TV och iPad. Det funkade verkligen, Maximilian såg sina leksaker på nytt och därför kör hon samma koncept detta året. Jag tycker att det är ett väldigt roligt påhitt och det är kul att se hur kreativ Veronica är med sina idéer. Jag blir verkligen sugen på att göra samma sak hemma, men jag är inte alls lika kreativ, men det kanske jag kan öva upp 🙂 Eller så snor jag Veronicas idéer..!!!

Det här med Dinovember är verkligen extra spännande nu för på lördag ska jag, Lucas, Veronica och Maximilian gå på ”Walking with Dinosaurs” på Scandinavium! Det ska bli såååå fräckt! Åh vad jag längtar!

Om ni vill se mer dinosaurie-bus så kolla hashtaggen #dinovember på instagram!

Skaffa barn på egen hand i Danmark

Jag har fått frågan flera gånger nu, om jag inte kan tänka mig att skaffa barn på egen hand i Danmark. Först tänkte jag att jag absolut inte ville det. Jag drömmer ju inte bara om att skaffa fler barn, jag drömmer om att dela den drömmen med någon som vill det lika mycket som jag. Men nu har tanken börjat sjunka in och jag har ändrat mig. Jag kan tänka mig att skaffa barn på egen hand om jag skulle stå inför det ultimatumet. Jag har kommit fram till att jag hellre vill skaffa barn på egen hand, utan en pappa, än att separera med barn en gång till. Jag måste vara väldigt säker för att våga satsa på en ny kille. Han ska inte bara stämma med mig och mina barn. Jag måste också vara säker på att han kommer bli en grym pappa som alltid gör allt för sina barn oavsett om jag är med i bilden eller inte. Jag hoppas att det finns en sån kille för mig, men om jag aldrig hittar honom så genomför jag hellre mina drömmar själv än att jag och barnen blir sårade på nytt.

Fotograf: Wanderings

Hektiskt men väldigt bra!

Det var tyst från mig igår, men jag mår bra 🙂 Jag är glad, livet rullar på, mer hektiskt än nånsin, men det är bra just nu. Igår var jag och barnen på Halloween på Liseberg tillsammans med en vän och hennes barn. Det var som vanligt fint utsmyckat med pumpor och läskiga detaljer här och där. Det kom rök och ljud från något som lät som mystiska djur och spöken inne i buskarna. Isadora tyckte det var lite läskigt när vi gick förbi buskarna, men Lucas var väldigt fascinerad.

img_1619
img_1618
img_1617

Lucas åkte dit utklädd till spindelmannen och fick massor av uppmärksamhet både inne på Liseberg och på bussen. Han älskade det 🙂 

Vi gick vidare till kaninlandet där det inte alls var lika läskigt. Barnen var väldigt taggade på att få åka karuseller igår och som tur var så var det nästan ingen kö alls. Isadora är riktigt modigt, hon vågar åka allt och skrattar högt även när jag tror att hon ska bli rädd. Lucas är också lite mer våghalsig nu och åkte ”Hissingen” helt själv! Det trodde jag aldrig att han skulle våga! Jag är fortfarande imponerad över hans mod! Min stora kille!

Men Lucas favorit är nog ändå kaffekopparna. Den vill han åka igen och igen. Kaffekopparna får mig att minnas min fina lilla mommo. Jag kommer ihåg när jag var liten, kanske 5 år gammal och jag åkte den med henne.

Vi åker kaffekopparna 🙂

I kaninlandet fanns det en massa jättegodisar som man kunde klättra på tyckte Lucas.

img_1623
img_1626

När Lucas klättrade kom en liten pojke som skulle lämna sina nappar till kaninerna så jag och Isadora gick efter och tittade på. Kaninen och hans ledsagare förklarade noga för den lilla pojken att napparna skulle läggas i nappmaskinen och sedan ramla ner i en säck som kaninbebisarna skulle få. Isadora tittade storögt på hur pojken gav sina nappar och hur dom ramlade ner i maskinen, men när jag frågade henne om hon ville lämna sin napp så ville hon absolut inte det. Jag hoppas att jag ska få henne att lämna bort napparna innan året är slut, men det kan bli knepigt…

img_1630
img_1631

Vi stannade på Liseberg ända tills det blev mörkt. När vi väl åkte hemåt hade klockan hunnit bli sex redan. När vi kom hem så var det dags att lägga sig direkt och sen började mitt största jobb för helgen. Jag skulle packa och göra ordning huset för en ny uthyrning! Hua mig vilken tid det tog, men tillslut var jag klar och hade packat in alla tillhörigheter i bilen. Ikväll har jag varit i huset och lämnat nycklarna till gänget som ska bo i huset denna veckan och nu är jag och barnen hemma hos Veronica och hennes föräldrar 🙂 Barnen har sett jättemycket framemot detta så det känns toppen!

Besvikelse, stress och egentid med Lucas

Den här dagen började kaotiskt med massor av stress och besvikelse. Jag var uppe tidigt och gjorde mig ordning för att åka iväg till Borås för att hämta min gamla bil. Jag var tvungen att åka senast 9.20 för att hinna med tåget så när klockan var 9.00 och jag fortfarande inte hade hört något från Jair som skulle passa barnen så jag ringde honom. Han låg fortfarande kvar hemma i sängen och blev inte glad när jag ringde. Jag kände hur stressen knöt sig i magen. Hur skulle jag nu hinna hämta bilen innan jag och Lucas skulle gå på Frölunda-match? Och vad händer om jag inte hämtar den idag?

Jag hade två problem som gjorde att jag var tvungen att hämta bilen. Det ena problemet var att mina vinterdäck till nya bilen ligger i den gamla bilen och det andra var att det inte finns någon plats för min pappa att ställa bilen i Borås. Jag var alltså illa tvungen! Jag ringde både mamma och pappa som tillslut löste både bilproblematiken och barnvakt till Isadora under hockeymatchen. Jag har tur som har min familj som hjälper mig, utan dom och mina vänner så vet jag inte hur jag skulle klara mig ibland.

Det blev en ganska stressig dag med många omplaneringar, men när vi väl satt i bilen på väg till Scandinavium så kändes allt toppen. Jag och Lucas fick en fantastisk stund tillsammans och det var riktigt kul att se Frölunda måste jag säga. Dom gjorde en overkligt bra match med 4-1 varav dom sista två målen puttades in när det var 3 minuter kvar av matchen!

Efter hockeymatchen åkte jag och Lucas hem till min mamma som hade tänt ljus och dukat fram tacos. Det blev ett jättemysigt och lugnt avslut på kvällen.

Det finns bara en sak kvar som jag önskar att jag hade hunnit med idag som jag inte hunnit och det är att sätta ett ljus på min mommos grav. Min lilla fina mommo som jag saknar så mycket som det går att sakna någon. Tyvärr är det 1,5 timme till hennes grav, men jag tänder ett ljus för henne här hemma istället.

Fredag med bus eller godis

Imorse var jag dunderförkyld. Jag hade egentligen tänkt jobba hemifrån men det slutade med att jag sov istället. Jag lyckades jobba lite på eftermiddagen, men långt ifrån så mycket som jag hade tänkt. På eftermiddagen mådde jag bättre som tur var för jag hade nämligen lovat barnen att vi skulle göra ”Bus eller godis?” hos grannarna idag.

Efter förskolan kom Antonia hem till oss och vi spökade ut barnen innan vi gav oss iväg. Jag har aldrig gått bus eller godis och det har inte barnen heller så det var jättekul att få uppleva det här tillsammans med dom. Jag måste säga det, separationen har verkligen gett mig nytt perspektiv och jag ser på saker med helt andra ögonen. Jag uppskattar nuet och dom små sakerna mer än jag gjort förut. Tidigare längtade jag hela tiden efter att få uppfylla en dröm eller ett mål. Nu har jag inget kortsiktigt mål och det gör att jag ser framemot och längtar efter saker som ska hända till helgen istället. Jag känner mig mer levande än nånsin just nu!

I trädgården hos en granne

När vi hade knackat på alla dörrar med pumpor så gick vi hem igen och satte på långfilm och åt godis och popcorn med brasiliansk ”Sazon” (en chilikrydda som en vänlig kille i en fb-grupp köpte till oss innan han åkte hem till Sverige). Lucas blev så lycklig när han fick syn på Sazon-paketet som jag köpt speciellt för hans skull. Mitt hjärta blev alldeles varmt, när jag såg hans lycka. ❤️

Jag önskar av hela mitt hjärta att barnen ska växa upp och känna att dom fått en bra barndom. Jag kommer göra allt jag kan för att dom ska känna det 🙂

Frukostevent med Thule och Kivat och fantastiska kvinnor!

Imorse var jag på ett frukostevent med Thule och Kivat som min finaste vän Malin hade anordnat. Jag åkte dit tillsammans med Louise (grymma fotografen som fotade min header) som bor ganska nära så det var perfekt att åka tillsammans. När vi kom fram blev jag riktigt glad över att se det härliga gänget som redan hade kommit till lokalen. Jag kände hur mycket jag har saknat att få träffa dessa fantastiska kvinnorna. På plats var bland annat Ellie, Anna, Evelina (hon som skickade det fina paketet med te till mig), Jenny, Sofie, Maja, Therese, Nina och många många flera. Det var många som frågade hur det är med mig och jag fick höra att jag är stark. Det som värmde mitt hjärta allra mest var det Maja sa om att jag inspirerar andra, att jag till och med inspirerar henne som har varit själv i flera år. Hon sa att det borde vara tvärtom, att jag borde inspireras av t.ex. henne för att jag är ny på att vara ensamstående. Jag håller med, jag är ny, jag har ingen erfarenhet och har inte byggt upp någon styrka men ändå finns den där. Jag är starkare än vad jag själv trodde och pga det jag har gått igenom så känner jag mig faktiskt ännu starkare nu. Jag har också en inspirationskälla och det är min vän Veronica. Hon är den starkaste jag känner och jag är så tacksam över att jag har henne. Men nu ska jag återgå till ämnet och berätta om eventet!

Dom flesta bilderna är lånade av Therese och Ellie

img_1555
img_1560
img_1566
img_1554
img_1549
img_1561
img_1570
img_1556

På eventet berättade Malin en gripande historia om hur hon kommit i kontakt med både Thule och Kivat. Jag blev väldigt imponerad över att höra Malins historia och vad hon kände för dessa företag och deras produkter. Jag har själv inget från Thule eller Kivat, men efter att få lyssna på Malin så vill jag definitivt ha. Malin berättade om hur hon och familjen fick för sig att ta sig till toppen av ett berg i Italien och att dom hyrde en Thule i någon butik därnere i Italien, efter det var hon helt frälst. Thules vagnar är svensk tillverkade (tillverkas i Småland) och dom testas hårt i deras testriggar. Jag har sett bilder från deras testriggar och som ingenjör blev jag imponerad 🙂

img_1562
img_1559
img_1557

Malin berättade även om Kivat som är ett familjeföretag i Tammerfors i Finland som gör kläder i naturmaterial till barn. Hon berättade om kvaliteten och hur bra plaggen är. Overallerna är suveräna för man slipper alla lager på lager, vilket är rätt omständigt om man har flera barn 🙂 Kivat berättade också om sina plagg och sa att folk kommenterade att deras plagg var av så bra kvalitet att dom kan ärvas flera gånger, man behöver inte köpa nytt för plaggen ser som nya ut även till nästa barn. Jag är väldigt nyfiken på deras kläder, mössor och vantar.

img_1571
img_1558
img_1565
img_1567
img_1569
img_1568

Innan vi gick hem fick vi med oss varsin goodiebag, en ryggsäck från Thule fylld med saker från Kivat, Vallgatan 12, Izard Hoyer, Juicekällan och Universeum. Efter frukosten åkte jag till jobbet, men det blev en kort jobbdag för mig för jag fick feber och gick hem vid lunch. Jag känner mig inte jättesjuk, men det kändes som kroppen sa stopp. Nu är jag snorig och har lite lätt ont i huvudet, men jag överlever 🙂

Jag vill passa på att tacka Malin för att du fixat ännu ett fantastiskt event! Längtar efter att vi ses igen 🙂

Hur känns det nu?

Jag har inte skrivit så mycket om hur jag mår det sista och det beror på att jag känner gladare. Jag känner inte att jag behöver älta det som är dåligt för det händer väldigt mycket kul i mitt och barnens liv just nu. Jag känner mig inte ledsen eller deppig utan snarare tacksam för hur väl jag har ordnat mitt eget skyddsnät utan att veta om det. När Jair bestämde sig för att lämna mig med barnen så kändes det som att hela marken försvann under mig och jag bara rasade ner i ett stort svart hål. Jag tappade andan, kunde inte tänka och såg hela livet passera i revy flera gånger om, tills jag insåg att jag bara fallit ner ett par meter och att det bara vara att klättra tillbaka upp ur det svarta hålet. Nu är jag uppe igen. Jag har allt jag behöver, två otroligt bra och roliga jobb, ett fint och värdefullt radhus, fantastiska vänner och allt jag behöver för att vara barnens klippa.

Jag är överraskad och imponerad över hur jag klarar av dagarna. Jag trodde det skulle kännas svårt att få ihop livspusslet eftersom jag blev ensamstående på heltid. Men jag upplever det inte så för det jag inte hinner med har jag medvetet prioriterat bort… Och det som är allra viktigast i mitt liv, barnen, har jag faktiskt ännu mer tid med nu efter separationen! Det kom som en positiv överraskning för mig 🙂 När jag är med barnen stannar jag allt annat, jag njuter och jag ser hur dom njuter. Vi har det så bra tillsammans, till och med ännu bättre nu än förut skulle jag vilja påstå. Jag lever mer i nuet och allt jag vill är att uppleva världen tillsammans med dom.

Jag har pausat dejtingapparna. Jag orkar inte, jag hinner inte. Jag har snackat med många killar som verkar fina och trevliga, men hur ska jag veta vem som jag kommer klicka med IRL? Jag har inte tid att gå på dejt med 15 killar, jag måste ju ha barnvakt varje gång. Jag måste vara väldigt säker om jag ska prioritera att träffa en kille, min tid är alldeles för begränsad. Det hade varit enklare om kärleken bara råkade dyka upp nånstans i riktiga livet istället…

Fotograf: Wanderings