På Smällen!

Iförrigår var dagen D… dagen då William lämnade sina nappar. Så så så himla sorgligt! Usch, jag tycker verkligen att det är jättejobbigt. Den där nappen som ger så mycket trygghet och som fortfarande gör dom till små. Nu är han plötsligt stora killen fast han kanske inte riktigt vill vara det. Han tyckte ju om sina nappar väldigt mycket.

Meningen var att vi skulle lämna napparna på Liseberg. Jag har försökt förbereda honom lite smått, men om man tjatar för mycket på William så går det inte, då blir det tvärtemot som man vill. Han är en väldigt bestämd liten kille och behöver få ta egna beslut. Detta är ett sådant beslut.

På söndagsmorgonen innan Liseberg visade jag honom bilder och videos på andra barn som lämnar sina nappar till kaninerna på Liseberg för att han skulle förstå vad det innebar, men han var ändå inte helt övertygad förrän efter Lisebergsbesöket, när Victor höll på att packa in barn och vagn i bilen. Dagen efter var vi lite kreativa och stoppade alla napparna i ett kuvert och så fick han lägga dom i brevlådan för att skicka till kaninerna och sedan åkte vi till leksaksaffären där han fick välja en leksak. Det blev en ”spårvagn” (läs: ett tåg) 🙂 Han var sååååå nöjd! Ja, enda tills kvällen kom. Då hade han svårt att komma till ro. Han frågade efter napparna en gång, men gnällde inte för han förstod ju.

Eftersom han hade svårt att komma till ro, fick han sova hos oss inatt. Han sov ganska så bra, men vaknade några gånger under natten och vid ett tillfälle ställde han sig upp i sängen och letade ovanpå sänggaveln efter sin napp. Vi brukar lägga den där när han tappar den under natten, men nu fanns ju ingen där. Usch, jag tycker det är så sorgligt, stackarn!

Men det gick ju förhållandevis bra i alla fall, William har inte gråtit efter napparna utan hade mest svårt att somna. Isadora lämnade sina nappar till påskharen i ungefär samma ålder, det var dagen innan hon skulle fylla 3 år och det var mycket jobbigare. Dock hade jag helt förträngt hur jobbigt det var, det mindes jag först nu när jag läste tillbaka i bloggen (Isadora har slutat med napp). Skönt att det inte blev så. Jobbigt att vara bad guy när man redan har dåligt samvete.

Oliver har fortfarande sina nappar, men jag tror inte William kommer ta dom. Oliver vägrar nämligen byta upp sig så han har fortfarande 0-6 månaders-napparna…! Han vägrar verkligen byta nappar! Vi har försökt så många gånger och nu har vi bara två stackars nappar kvar av den…

Då var det tisdag och jag känner att den här veckan kommer gå alldeles för snabbt! Ja, det är så mycket planerat så just nu känner jag att det gärna får bli helg direkt. Idag är det utvecklingssamtal för Isadora och föräldramöte för Lucas och Isadora på exakt samma tid… hur tänkte skolan där liksom?! Det är tydligen en grej för HELA skolan har föräldramöte, det är som om dom inte vill att föräldrarna ska komma… Jag tycker det är viktigt att gå så jag sa till Victor att om vi inte får barnvakt så tar vi med William och Oliver och så får Lucas och Isadora hänga i något klassrum intill. Som tur var så fick vi barnvakt. Snälla farfar kommer och hjälper oss 🙂

Onsdag blir också en kul morgon, då ska vi allihopa, alltså alla sex till tandläkaren. Haha! Egentligen var det meningen att Lucas, Isadora och Oliver skulle gå i somras, men Oliver blev sjuk och Lucas och Isadoras tider glömde jag helt bort och fick betala 600 SPÄNN för det.. det sved kan jag säga! William skulle få tid nu till hösten och jag och Victor ska byta från våra tandläkare i Göteborg 🙂 Men ja, 6 bokade tandläkartider mellan 7.30-9.30 kommer bli sådär kul, men bättre att riva av allihopa på en gång 🙂

Sen på onsdageftermiddag ska Oliver till Barn- och Ungdomsmedicin för att påbörja en utredning om vad som är galet med honom och hans mage + allergier. Vi vet ju till 99% att han är väldigt allergisk mot ägg, men det är något annat också. Han kaskadspyr också när han äter tex korvgryta med ris (falukorv i tomatsås med ärtor och majs). Jag provade till både lunch och middag igår med samma resultat. Han spyr av såååå mycket saker nu så vi vågar knappt mata honom när vi är ute. Det blir oftast matklämmisar.

Och på kvällen är det scouterna igen. Då ska jag preppa med massa myggmedel och prova lyckan i svampskogen igen. Snacka om att man är bortskämd med all svamp nu!

På torsdag är det urnsättning för Victors älskade farmor :’-( Saknade är så stor att den inte vet gränser… Det gör ont.

På fredag ska vi kidnappa min bästis (heter det kidnappa när hon vet om det?!). Jaja, vi ska i alla fall överraska henne med en getaway! Hon har ingen aning om vad som ska hända! Sååå roligt!

Lördag ska Isadora på kalas och på söndag ska Lucas 🙂 Ja, det är minst sagt en fullspäckad vecka! Till och med helgen är ju full, det kanske blir nästa måndag som man pustar ut. Haha!

Efter en tipptopp-helg så blev det måndag igen! Inget fel med det, jag älskar alla dagar i veckan sedan jag började jobba på heltid som content creator 🙂 Det bästa med måndagar är att jag vet att jag kommer få jobba igen, hyfsat ostört, i några timmar. På helgen när alla barnen är hemma så känns det oftast som man behöver klona sig om man ska få nåt gjort så jag försöker vara så ledig jag kan. Nu tänkte jag att jag skulle berätta lite om vår händelserika helg 🙂

Den här helgen var topp! På favoritdagen, som är fredagar för mig, åkte vi till badhuset! Jag och alla fyra kidsen ensamma! Jag trodde det skulle bli en utmaning som heter duga, men det gick verkligen HUR BRA SOM HELST! Alla barnen var såååå snälla! Vi kom till badhuset vid två-tiden och då var Isadora jättehungrig så vi bestämde oss för att börja äta och sen bada, lite omvänt, men bättre att vara mätt när man ska simträna än att vara hungrig. Jag hade i vanlig ordning med mig varmkorv, men fick inte tag på den vanliga korven så det blev några varmkorvar och några wienerkorvar. Williams första korv blev en wienerkorv och det gick inte bra alls, han kunde inte komma i genom skinnet och blev otroligt frustrerad och la sin korv på golvet och satt sedan böjd över den och skrek. Jag fiskade upp en vanlig varmkorv ur termosen och försökte byta men han vägrade. Ända tills Lucas som gick runt och åt råkade trampa på hans korv och smeta ut den över golvet…! Då ville William inte ha den längre och gick med på att äta den nya korven. Tur i oturen att Lucas trampade på korven för han räddade faktiskt situationen. Haha!

Efter korven gick vi och simmade. Lucas gjorde enorma framsteg med andningen när han crawlar och Isadora crawlade (utan att andas) i en väldig fart! Jag insåg plötsligt att mina barn är bättre simmare än mig! I alla fall vad det gäller crawl för jag kan faktiskt inte det. Isadora lärde sig också att flyta i fredags! Heja heja!

William gick med på att hoppa sittandes från kanten om han inte fick vatten i ögonen och Oliver tog sig ett och annat dyk under vattnet. Det gick verkligen hur bra som helst!

När vi hade simtränat i 40 minuter fick barnen leka fritt och då ville William leka i småbarnsdelen. Den här gången vågade han åka rutschkanan också och så simmade han lite själv i virvelvindspoolen med puffarrna på. Jag höll honom i handen hela tiden 🙂 Det var en riktigt bra dag på badhuset!

Under tiden vi var på badhuset åkte Victor land och rike (nästan i alla fall) runt för att köpa utemöbler som var med på slutrean. Ingen av möblerna fanns på samma Jysk så han fick åka till Halmstad, Kållerd, Göteborg, Älvängen och Kungälv och köpa. Stackarn! 6,5 timme i bil… kan inte varit kul!

På kvällen kom min kompis Veronica och hennes son Maximilian. Vi åt svamptoast och spelade det där mordmysterium-spelet igen. Denna gången löste vi ett seriemord! Sååå roligt!

På lördagen plockade jag, Veronica och Maximilian svamp medan Lucas och Isadora hälsade på sin pappa i Göteborg. Förutom svamp, stötte vi på stora aggressiva myggor som bet genom jeansen! Jag har ett stort blåmärke på benet efter ett myggbett, sjukt! Vi hittade också ett helt kraniet från ett djur. Maximilian trodde att det var ett vildsvin och eftersom jag vet att det finns ganska mycket sånt här så skulle jag gissa på det jag med. Eller vad tror ni? Det är ändå rätt rejäla tänder, eller?

När barnen kom hem på kvällen så kollade alla utom Isadora på filmen Pixels på Netflix. Isadora var hos en granne och lekte hela kvällen, hon har sååå mycket kompisar här!

Det blev svamptoast på lördagen också!

På söndagen överraskade vi kidsen med LISEBERG! Vi har inte hunnit gå dit i sommar så det var verkligen roligt att gå dit nu 🙂 Som jag har längtat efter att få gå dit och kunna åka allt utan att ha en bebis i magen eller en nyfödd att ta hand om! Vi åkte Helix, Balder, Lisebergsbanan, Luna (nyheten!), Flumride och gick Gasten tillsammans! Det var verkligen såååååå sååå himla roligt! Nu ser vi ännu mer framemot Halloween på Liseberg!

Farmor, farfar, Veronica och Maximilian var också med så det var verkligen helt perfekt! Vi kunde sticka iväg och åka med dom stora barnen medan dom små hängde med farmor och farfar i Kaninlandet och så kunde vi komma tillbaka och åka lite med William också. Oliver satt så snällt så i barnvagnen, mer eller mindre hela dagen. Han är verkligen så nöjd med att bara titta på allt som händer! Farmor och farfar köpte en ballong till honom för att han skulle ha något att göra, men han klagade verkligen inte nånting!

Lägg ner telefonen mamma!

Det var en väldigt bra helg – helt klart!

En sak som jag tänkt mycket på är hur nästa generation kommer umgås med sina vänner? Jag märker redan nu att många kompisar inte klarar att leka vanliga lekar, sitta vid ett middagsbord eller ens vet vad ett brädspel är! TRAGISKT! Vi har ett par gånger haft kompisar hemma som verkligen bara suttit och gnällt på mig om att få skärmtid. En sa till och med ”om du får skärm så ska vi också få det” när jag satt och jobba på telefonen…! Alltså! En annan stod i hallen och sa ”vi går till ditt rum och stänger dörren så ser din mamma inte vad vi gör” precis efter att jag hade sagt nej. Snacka om att inte ha några gränser alls?! Till båda dessa barn föreslog jag att spela ett brädspel och ingen av dessa visste vad det var, men tydligen visste dom att det är tråkigt för dom skulle inte testa.

Vi har varit väldigt noga med att hålla skärmtiden på en rimlig nivå. Livet får absolut inte kretsa kring onlinespel, livet händer här och nu. Självklart får onlinespel vara en del av barnens lek, men det får inte vara det enda sättet dom leker eller umgås med kompisar på, då har det gått alldeles för långt tycker jag.

Ibland blir jag lite orolig när jag träffar på barn som inte vet hur man umgås utan skärmen. Vi har pratat mycket om detta hemma och visat barnen att när vi umgås med vänner så lägger vi ifrån oss skärmarna (för barn gör ju som vuxna gör, eller?).

Jag menar såklart inte att barnen inte ska kunna spela onlinespel tillsammans, men dom ska kunna umgås utan skärmar också. Samma sak med att kunna äta middag tillsammans.

Naturligtvis förstår jag att det kan finnas barn med problematik där skärmen kan hjälpa om man exempelvis ska gå på restaurang, men ibland känns det som att det är många fler barn som behöver en skärm vid middagsbordet än dom som klarar sig utan. Kanske är det så att man vänjer barnen vid skärm och det är därför dom inte klarar sig utan?

Jag har själv varit just där med Lucas när han var liten så jag vet precis vad jag pratar om. Haha! När Lucas var liten hade han problem med halsmandlarna och näspolyperna och det gjorde att han inte kunde äta utan skärm, efter operationen tog jag bort skärmen från matbordet, men inte utan en fight..!

Vad tycker ni?

På nyhetsmorgon i veckan pratade dom om ett ganska intressant ämne, nämligen om barn som tagit över makten hemma. Haha! Jag tyckte mest att det handlade om mindre barn, typ förskolebarn och hade kanske velat ha mer tips om den där preteen-fasen, haha! Nej, men skämt oåsido, så känns det inte som att vi är i riskzonen för att barnen skulle ta över makten. Vi har tydliga regler (för det vi tycker att man ska ha regler för) och våra barn lyssnar på oss även om dom tycker vi har fel ibland.

Jag tycker dock att det är viktigt att barn inte bara lyssnar och gör som man säger, dom måste också få möjlighet att ifrågasätta så att man får en chans att förklara eller ångra sig om man inser att man bestämt fel. Tex är läggningstiderna en sån grej här hemma. Nu när vi bor i ett område med barn i varje hus som leker på gatan så kan det vara svårt att hålla samma läggningstider som man alltid haft förut. Ibland är det barn som är både jämnåriga och yngre som leker ute på gatan när vi tycker att det är läggdags. Då har vi lyssnat på barnen och kompromissat om det inte finns något särskilt skäl för varför dom ska lägga sig (tex sov dåligt natten innan). Ibland har vi gett dom kvällsmat och borstat tänderna och sen låtit dom springa ut och leka en stund till innan läggdags.

När jag var liten, till och med när jag var tonåring, brukade jag och mamma diskutera saker som hon sa ”nej” till. Oftast slutade det med att jag förstod varför hon sa nej och kunde acceptera det, men ibland kunde jag förklara min sida och mamma kunde ändra sig. Jag tyckte det var bra att jag fick vara med och att mamma inte bara sa ”nej” och ”därför jag har bestämt det” när man frågade om varför.

Hur gör ni hemma hos er och hur är ni uppväxta? Påverkar uppväxten hur ni uppfostrar era barn nu?

Nu har Isadora börjat fjärde klass och det är dags att börja läsa själv! Sååå himla roligt! Hon har läsläxa fyra dagar i veckan och tar sin läxa på största allvar, dvs. hon kommer ihåg den det sista hon gör innan hon ska sova, men aldrig direkt efter skolan för då är det ju alla kompisar som gäller. Haha!

Skämt åsido, vi har ändå rätt bra rutin på läxan och har lyckats göra den direkt efter skolan dom flesta dagarna, men det krävs att vi påminner om den då. Annars kommer hon ju alltid på det i samband med kvällsmaten, men då riskerar det att bli ganska sent under såna här sensommarkvällar när alla barn är ute och leker tills det börjar bli mörkt.

Hur som helst så är det väldigt roligt för henne att äntligen börja läsa. Hon har velat det här så länge!

Det var i söndags (3:e sept) som den sprack igenom, höger framtand i underkäken 🙂 Lille gubben, 1 år och 1,5 månad gammal var du när du fick din första tand! Nu är du snart stor kille! Jag har verkligen älskat varenda sekund med dina tandlösa leenden! Det kommer jag sakna, samtidigt som jag också ser framemot dom där små risgrynen till tänder i underkäken. Det är ju också så gulligt! Och att ”borsta tanden”, det är så roligt att borsta ”tänderna” när det bara finns en tand. Och snabbt går det också 🙂

Jag tror det kommer gå snabbt för honom att få fler tänder nu. Man ser redan att en av dom främre tänderna i överkäken ”buktar” lite, så det är inte långt borta 🙂

Det var en trött kille och mamma (och antagligen pappa) som gick upp imorse. Oliver som oftast sover hela natten vaknade och grät ett sånt där riktigt ledset hjärtskärande gråt så när han inte lugnade sig med nappen, tog jag med mig honom upp. Men ungen somnade inte om. Nope, han klättrade, vände och vred på sig hela tiden. Rätt som det var hade man blöjan i ansiktet och man fick lika som givakt, beredd på att han skulle kunna ramla ur sängen när som helst om man inte vaknade tillräckligt snabbt.

Dessutom var det trångt som tusan eftersom William också låg i sängen med oss och också knuffade ut sig själv från sängen genom att sparka på mig med jämna mellanrum. Det hela slutade med att pappa Victor tog sin kudde och gick ner och sov på soffan. Stackarn.

Oliver var ändå på ganska gott humör imorse och gick runt och pillade med jag slog upp datorn för att jobba. Efter en stund kom han till mig och vi kollade på Bolibompa Baby tillsammans en liten stund innan han plötsligt vände huvudet mot mig och slöt ögonen. Lille gubben! Det händer verkligen inte ofta att han somnar så här… och innan lunchen till och med.

För övrigt så är det intensiva dagar för det allra mesta. Lucas till scouterna snart och om jag orkar ska jag hänga med och plocka svamp. Vi bor ju precis vid VÄRSTA svampskogen! Förut i veckan blev jag så avundsjuk på alla som plockade svamp så jag och Lucas gav oss ut trots att vi bara hade en halvtimme på oss och vi hittade MASSOR! Det räckte gott och väl till fyra mackor!

Jag tänker alltid på mormor och morfar när jag plockar svamp, det var liksom våran grej… <3