Inatt var ju första natten på sluta-nattamma-projektet så jag tänkte berätta hur vi gjorde för att förbereda oss. 🙂

Det hela började med att jag bestämde mig för att idag börjar vinär jag läste ett mail från en av er läsare. När jag läste mailet var jag fortfarande på internetcafét som ligger några minuter hemifrån så jag var ju förstås tvungen att gå hem och förankra idén med Jair. När jag kom hem så berättade jag allt och läste upp mailet för Jair. Jag läste mailet för honom för att övertyga honom om att det här funkar och för att ge extra kraft och självförtroende att det här kommer att gå.

Efter det sa la vi upp en plan och bestämde i förväg hur allt skulle gå till. För att göra planen använde vi mailet som jag hade fått, utan det hade jag aldrig kommit på en så bra plan 🙂 Vi bestämde följande:

– Lucas hade redan sovit en tupplur ganska sent den dagen så vi bestämde att vi skulle hålla honom vaken till klockan 21.00, för annars var risken att han sov en tupplur och sen vakna för att härja resten av natten 🙂 Dessutom har det alltid känts som dom tiderna som funkar bäst för honom och resten av familjen är att Lucas går och lägger sig klockan 21.00. Vi bestämde kort och gott att det är Gonatt klockan 21.00 och det är morgon tidigast klockan 06.00.

– 1 åriga bebisar behöver inte äta på natten och eftersom vi (läs jag) inte vill byta en dålig vana mot en annan så bestämde vi att det blir ingen mat mellan 21.00 – 06.00, bara vatten. Precis innan läggdags (innan tandborstningen får Lucas amma och klockan 6 är det morgon och då går det bra att amma, MEN han får inte somna med bröstet.

– Istället för att Jair skulle ta hela natten själv så bestämde vi att dela på natten, precis så som läsaren som mailade mig hade gjort. Jair fick första skiftet mellan 21-03 och jag tog andra 03-10. Jair fick välja skift och jag tror att hans val var bäst för honom. Han blir väldigt grinig när han blir väckt mitt i natten, speciellt kring 3-5 då han förmodligen sover sin djupsömn 🙂 Jag bli inte grinig och vaknar till ganska så snabbt så för oss så är nog den hör kombon mycket bättre än dom andra metoderna vi har testat. Den som inte hade ansvaret för Lucas skulle sova i gästrummet.

– Vi bestämde att vi skulle sluta bära runt på honom om han inte blir superduperledsen eller hysterisk. Han blir ju bara tyngre och det blir jobbigare och jobbigare för våra ryggar. Nej, från och med nu får han ligga jämte oss med buff i rumpan, kli i håret och på ryggen men inget mera bärande. Sova i egen får bli ett annat projekt.

– Innan sovdags skulle vi ge honom mycket mat. Gröt, amning och om han ville äta nåt mer så skulle vi ge honom det också. Då kunde vi vara säkra på att han inte skulle bli hungrig på natten.

När vi hade bestämt allt fick Jair lägga sig och sova. Han har mycket större sömnbehovet än vad jag har och för att han ska funka bra under natten så är det ett måste att han tar en tupplur 🙂 Det har jag fått lära mig under mina 4,5 år tillsammans med honom 🙂

Jag la fram en T-shirt att ta på mig när de blev min tur så att Lucas inte skulle se mina bröst. Om jag har något urringat på mig så försöker han komma åt mina bröst.

För att vi skulle kunna följa våra framsteg la jag fram en penna och ett papper så vi kunde skriva upp vilka tider han vaknade och somnade. Du kunde vi se om det blev bättre och hur många gånger han vaknade per natt.

Igår var det meningen att vi skulle sluta med nattamningen igen, men Lucas har ju blivit sjuk igen. Igår hostade han en hemsk hosta som gjorde mig riktigt orolig och var riktigt ledsen. Inatt tog han sig också väldigt ofta på öronen och grät samtidigt så vi trodde att han hade ont i öronen, min lilla bebis! Men idag verkar han må bättre, idag har vi inte ens behövt ge honom alvedon. Men vi kommer ändå vänta några nätter med att sluta nattamningen, så att han säkert är helt bra igen när vi börjar med det.

Jairs pappa sa till mig idag att vi kan flytta garderoben som är i rummet så att vi kan få plats med en egen säng till Lucas. Så det blir nog morgondagens projekt 🙂 Det känns som det blir enklare med att sluta med nattamningen om Lucas sover i egen säng, men då måste han också var trygg i den nya bostaden först.

Inatt så somna Lucas igen vid 02.00 och sen vaknade han 8.20 och då ammade jag och sen sov han en timme till. Det kändes helt ok tyckte jag. Inte att han sov så sent på natten, men att han sov 6 timmar och 20 minuter i streck innan jag ammade.

Jag har funderat en del på era kommentarer som jag har fått på mitt förra inlägg och varför jag egentligen vill sluta nattamma. Jag tycker egentligen inte att det är så jobbigt att amma 2 gånger på natten. MEN man måste ju sätta någon gräns nånstans för vad som är ok… Jag vill också passa på att tacka Emma som kom med MÅNGA bra tips och spom verkligen tog sig tid att skriva för att hjälpa mig! Jag kanske mailar dig och frågar lite sen 🙂

Tankar kring nattamningen
Förut ammade jag ju varje timme, alltså 10-15 gånger per natt. Jag måste bestämma mig för vad som är ok, så att det inte slutar där igen. Jag måste sätta nån slags rimlig gräns för hur många gånger han kan behöva äta på natten. Hur många timmar ska han sova innan jag ammar första gången? Om jag inte sätter nån gräns kanske jag hamnar där jag har varit förut, att jag ammar varje gång han vaknar, just bara för att det är enkelt. Jag är orolig att han är hungrig, det är jag, men mest när han inte ätit bra under dagen. Idag har han ätit bra. Han har ätit alla sina mål och sovit sina tupplurer. Nu är det bara kvällsmålet kvar så idag ska det nog gå bättre än det gjorde igår.

Varför jag vill sluta nattamma
Nu ammar jag inte på dagtid längre. Nån gång ibland gör jag det, men allt som oftast gör jag inte det. Jag kan känna att mjölken rinner till i brösten cirka 1 gång om dagen och dom blir aldrig spända längre. Känns inte som det finns så mycket helt enkelt. Inte på natten heller. Jag ammar bara tidig morgon och innan Lucas ska gå och lägga sig. Det märks att intresset för bröstet avtar mer och mer, vilket jag är glad för. Jag skulle vilja att det fasades ut utan att jag tog ett beslut om det. Just för att jag tycker det är jobbigt. Jag tycker om att amma och jag ser hur Lucas njuter av det och jag vill inte ta det ifrån honom. Jag vill helst att han ska sluta av sig själv, men jag vill inte amma längre än 1 år så skulle han inte avsluta det själv så kommer jag göra det. Jag tycker det känns väldigt viktigt att sluta med nattamningen nu eftersom jag inte har så mycket mjölk. Jag är livrädd för att Lucas ska vänja sig vid att snutta på mig utan mjölk. Det skulle kännas så himla konstigt. Att ge bröstet men det finns ingen mjölk. Nej, för mig känns det inte rätt mot mig. Att vara konsekvent är nog helt rätt i detta fallet, det vet jag! Inte vela, då blir Lucas bara förvirrad.

Nattningsrutinen som gick fel igår, var den så fel?
Kring det där med nattningsrutiner. Jag vet att igårkväll inte var den bästa planeringen precis. Att Lucas somnade för natten i vagnen och inte hann med grötmålet och att jag sedan drog upp honom. Egentligen blev det tokigt mycket tidigare på dagen, för när vi skulle ge Lucas mat så ville han inte äta och då blev hans sista måltid klockan 19. Jag tyckte det var bättre att han åt maten som han hade vägrat förut än att han åt gröt. Även om planeringen blev fel så fattar jag inte varför allt blev så tokigt… Han somnade ju för natten i vagnen klockan 20. När jag kom hem var han vaken i cirka 30 minuter sen nattade jag om honom klockan 21 och sen sov han till 23. När jag försökte natta om honom så somnade han men vaknade några minuter efter att jag hade gått ut från rummet. Så höll det på 1,5 timme och sen tog jag upp honom och försökte med gröt. Han åt ingen gröt och fick tillslut vara uppe och leka en stund innan jag började om med det hela igen. Jag tror inte att problemet var att jag kom hem försent. Kanske var det för att jag tog upp honom från sängen när han var ledsen första gången… Jag vet inte men jag ska nog försöka åta bli att ta upp honom från sängen när han är ledsen….

Hur rutinerna ska vara enligt mig
Jag tycker INTE att man ska lära sina barn att ALLTID sova på ett visst sätt.Till exempel att det alltid ska vara dödstyst när barnet ska sova eller att man inte ska kunna sova borta eller vara bortbjudna en kväll och barnet får sova i vagnen en stund innan man går hem. Jag tror bara det blir jobbigt förrän själv i längden. Däremot kanske man ska försöka göra på sammas sätt när man lär in en ny rutin. Av den anledningen kanske vi skulle varit hemma tidigare igår. Jag tänkte på det du skrev Niki, men det är nog så du menar. Det där med eget rum, det har jag tänkt på. Men vår lägenhet är tyvärr för liten. I nästa lägenhet kan Lucas få eget rum!

Till en början är det lätt att bara se det jobbiga och negativa när man gör en sån här stor förändring i en liten bebis liv. Men bara efter 3 dagar kunde vi se framsteg. Framsteg som jag såg, men jag är inte helt hundra på att Jair såg dom. Han har inte sagt nåt när jag har pratat om det. Men iförrigår så sa tjejen i det andra paret som vi bor hos att hon tyckte att det har blivit jättestor skillnad på Lucas. Han är mycket piggare och gladare, leker och skojar med oss och är nästan aldrig ledsen eller gnällig. Lucas har alltid varit en glad bebis men vissa dagar har det känts som att man måste underhålla honom hela tiden. Självklart leker jag mer än gärna med mitt barn, men ibland måste jag göra andra saker också.

Skillnader som vi har märkt tydligt är:
* piggare och gladare bebis
* äter som värsta matvraket (han har alltid varit liten i maten)
* lär sig nya saker snabbare (känns det som iaf)

Det känns så himla skönt att se att det är skillnad på honom. Att sluta nattamma är tufft och svårt. Speciellt när man ser sitt hjärta gråta, men när man kan se resultat efter bara några nätter så känns det otroligt bra. Hans matlust blev bättre förra gången jag slutade nattamma när vi var i Sverige också, men det är lätt att glömma dom bra sakerna när man ser massa dåliga saker.