William är inne i ett nytt språng igen och det gör honom väldigt mammig på kvällarna när vi ska sova för natten. Det går hur bra som helst för honom att vara med Victor på dagarna och då tar han gärna en tupplur med pappsen. Men på kvällen är det oroligt när jag inte följer med upp och lägger mig i sovrummet. Det är som att han känner av att något inte stämmer även om han halvsover när Victor bär upp honom. Jag tycker så synd om Victor för han kämpar verkligen med att lugna honom, mer hängiven pappa får man leta efter.

Oftast brukar jag gå ner och tvätta bort sminket och komma upp en liten stund efter att Victor och William gått upp, men ikväll ska vi testa om jag kan sitta kvar här nere och jobba lite. På natten sover William hur bra som helst, så det är bara det här momentet att somna för natten som är svårt.

Victor gick upp för ungefär 30 minuter sedan och det blev skrik nästan direkt så jag gick ner och tvättade bort sminket och borstade tänderna. Det tog nog en kvart, men sen blev det tyst så nu hoppas jag att han sover så jag hinner en sitta här en stund till 🙂

Den här föräldraledigheten blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig och det vet jag att jag inte är ensam om. Jag tycker synd om alla som fått sitt första barn och sitter hemma själva, utan föräldragrupper, öppna förskolan eller andra mammor att hänga med. Jag har ju ändå Isadora och oftast är Victor hemma också. Jag tycker det är tråkigt att inte kunna träffa andra, men jag känner mig inte riktigt så berövad på min föräldraledighet som jag hade gjort om jag inte haft bloggen nu. På ett sätt har jag ju faktiskt fått mer tid att jobba med gott samvete, samtidigt som isoleringen gör att jag känner mig oeffektiv och dagarna flyter samman. Jaja, det är väl lite tudelat med det där, men det är inte därför som jag skriver det här inlägget.

Jag skriver det här inlägget för jag tänkte försöka sprida en positiv tanke till alla föräldralediga som känner sig uttråkade och berövade på sin föräldraledighet. För ett par månader sen träffade jag en mamma från Lucas skola som också fött barn detta året. Hon gav mig lite perspektiv när hon berättade att även om den här föräldraledigheten är tråkig på ett sätt så har det varit hennes skönaste för hon har inte känt en massa ”måsten” att hon ska passa på och träffa människor bara för att hon är ledig. Hon berättade att hon tyckte det var skönt att bara få vara hemma med gott samvete. När hon sa det så tänkte jag först att jag inte kände igen mig. Jag kände en massa måsten ändå… men med tiden så har jag faktiskt släppt alla mina måsten som innebär att jag ”måste ses” eller att jag ska ”hitta på saker”. Det känns delvis lite tråkigt, men samtidigt skönt, särskilt eftersom det är högsäsong just nu för influencers. Den här föräldraledigheten är ganska kravlös så här sett.

Ni som är föräldralediga just nu, vad känner ni kring den här föräldraledigeten? Hur får ni era dagar att gå och samtidigt kännas värdefulla? Tar också tacksamt emot tips på vad man kan hitta på med en rastlös 4,5 åring 🙂

Foto: https://wanderings.se

– Samarbete med Axkid –

Visste ni att det är 5 gånger större risk för barn att skadas allvarligt eller att dö i trafiken om de åker framåtvänt i bilen än om de åker bakåtvänt? Många tror att det är lugnt så fort barnet fyllt 4 år, men faktum är att det faktiskt alltid är säkrare att åka bakåtvänt än framåtvänt, även för vuxna, men det blir ju lite svårt att köra bil då. Vi i Sverige är världsledande på barnsäkerhet i bil, men undersökningar visar fortfarande att var femte barn vänds framåt för tidigt, det vill Axkid ändra på. Axkid rekommenderar alltid bakåtvänt åkande så långt det är möjligt och arbetar ständigt med höja standarden på marknaden, samt öka kunskapen kring bakåtvänt åkande hos föräldrar, för att fler barn ska åka säkert i trafiken.

Hur länge ska barn åka bakåtvänt?
I Sverige är rekommendationen att barn ska sitta bakåtvänt till 4-5 års ålder, gärna ännu längre. Jag har märkt att en del föräldrar missuppfattat rekommendationen och tror att 4-5 år är en slags maxgräns och att barnen MÅSTE vändas framåt när dom fyller 5 år. Nej, nej, nej! Det bästa för alla barn är att få sitta bakåtvänt så länge som möjligt. Detta året kom Axkid med en ny bilbarnstol, Axkid ONE som jag skrivit om här, den första bakåtvända stolen med ISOfix som är godkänd ända upp till ca 7 års ålder (upp till 125 cm och 23 kg)! Stolen ger inte bara extra benutrymme för både föräldrar och barn utan har även den säkraste och enklaste installationen nånsin! Jag är inte ett dugg förvånad över att Axkid ONE vann det eftertraktade priset som årets babyprodukt år 2020 🙂

Varför är det så viktigt att barn åker bakåtvänt?
Barn är inte miniatyrer av oss vuxna, barns huvud är stora och tunga i förhållande till kroppen, dessutom är barns nackar inte tillräckligt starka för att hålla emot kraften som blir vid en hastig inbromsning eller krock. Det som händer vid en krock, när barnet sitter framåtvänt, är att huvudet kastas framåt med en våldsam kraft för att sedan kastas bakåt. Det är den här rörelsen som ger whiplash-skador till vuxna, medan barn i värsta fall bryter nacken.

Bilden illustrerar att ett barns huvud är mycket större i förhållande till kroppen. Huvudet på en 9 månaders bebis utgör 25% av kroppsvikten medan motsvarande är 6% för en vuxen. Källa: Axkid

För ett par år sedan följde jag med Axkid till VTI i Linköping där man utför krocktester på bilbarnstolar. Vi fick se en testdocka krocka i en framåtvänd stol i 50 km/h i timmen. Kraften på dockans nacke var brutal, den motsvarade hela 180 kg! Det är nästan svårt att föreställa sig, därför liknande VTI detta med att sätta fast en 180 kilos vikt på ett barns huvud och sedan lyfta upp barnet i benen med en lyftkran.

Om barnet däremot sitter bakåtvänt vid tillfället för krocken så kommer barnets huvud och rygg sjunka bakåt in i bilbarnstolens ryggstöd. Kraften blir då jämnt fördelad över hela ryggraden. När själva krocken är över, någon millisekund senare, så kommer huvudet att åka framåt, men då är det med så små krafter att barnets nacke inte skadas.

Vilken bilbarnstol ska man välja för att ens barn ska kunna åka bakåtvänt så länge som möjligt?
Först och främst vill jag VARMT rekommendera Axkid ONE som är världens första bakåtvända bilbarnstol med ISOfix som är godkänd upp till 125 cm och 23 kg. Det är den absolut bästa bilbarnstolen vi har testat, ”Guds gåva till en trebarnspappa”, som Victor så fint sa 🙂 Det bästa med Axkid ONE är typ allt, haha! Köper ni den så behöver ni ingen annan bilbarnstol eftersom den fungerar hela barndomen, från nyfödd till cirka 7 år. En annan grym bilbarnstol, som också är den mest rekommenderade för långa barn, är Minikid. Enligt eldsjälarna i facebookgruppen Bilbarnstolar så finns det ingen annan bilbarnstol som klår den, möjligtvis Axkid ONE i så fall.

Dela gärna inlägget för att hjälpa till att sprida hur viktigt det är att barn åker bakåtvänt!

Igår var det dags för Williams 3 månadersbesök på BVC och första vaccineringen…! Eller ja, i alla fall den första vaccinationen som ges genom spruta… fy sjutton vad det är jobbigt! Men William var jättejätteduktig! Han fick en spruta i varje ben på samma gång och då skrek han till, men han skrek inte ens en minut. Han lugnade sig så fort han hörde ljudet av en skallra som sköterskan tog fram. Jag och Victor var sååååå stolta! Han fick också den andra dosen av rotavirusvaccinet och det sörplade han i sig gladeligen. Kanske inte med samma aptit som sist, men nästan.

Vi vägde William och vikten landade på 5770 gram och längden på 63 cm. Han är en långsmal kille 🙂 Han följer sin längdkurva exemplariskt, men han hade gärna fått gå upp lite mera i vikt, men BVC-sköterskan var inte orolig. Vi tog upp oron vi kände över att eventuellt börja tilläggsmata med ersättning, men då lugnade hon oss med att vi absolut ska värna om amningen och att det inte är aktuellt med någon ersättning. Så skönt! Jag berättade att William kanske sover lite för bra om nätterna och frågade om jag borde väcka honom, men det ska vi inte heller göra. Hon sa att det är bra att han har hittat sin dygnsrytm och att han inte äter om nätterna för det ska han ändå inte göra sen. Det viktiga är istället att han ammar med cirka 3-4 timmar och att han ammar ”efterrätt”, alltså lite till när vi tror att han är mätta. Det kändes bra, även om det känns lite småjobbigt att amma när han är mätt eller verkar vara mätt eftersom han överskottsspyr hela tiden..! BVC-sköterskan förklarade också att det kan vara så att William redan har nått ”amningspuckeln” som många barn når vid 4 månader.

För er som inte har koll på vad amningspuckel är för något, så beskriver Barnläkarföreningen det så här:
En del barn gör under de första levnadsmånaderna en tydlig spurt uppåt i sin placering på viktkurvan. Ofta stimuleras samtidigt placeringen på längdkurvan, men i mindre utsträckning. Under andra hälften av första levnadsåret brukar placeringen i kurvorna sjunka igen. En sådan övergående tillväxtspurt brukar kallas för amningspuckel.

William fick ingen feber eller några andra biverkningar efter vaccineringen. Det enda är att han är lite röd på benet där han fick sticket, men annars har han kommit väldigt lindrigt undan, så skönt!

Vet ni va?! Idag snöade det här i Göteborg! Jag och barnen blev så himla glada för förra året kom det ju faktiskt ingen snö alls. Tänk om vi kunde få en vit jul i år, det hade ändå varit något positivt i allt detta Corona-eländet…

Snön har tyvärr redan töat bort, men det var ändå underbart att se barnen gå ut och glädjas åt den en stund 🙂

Förra året blev det inte en endaste dag i pulkabacken här i området, men nu håller vi tummarna att snön kommer och lägger sig till jul eller åtminstone under jullovet 🙂

William utvecklas snabbt just nu, han gick nyligen igenom sitt tredje utvecklingssprång enligt The Wonder Weeks och det är redan dags för det fjärde utvecklingssprånget. Jag tycker att det tredje utvecklingssprånget kändes lite längre än vad appen sa att det skulle vara, men det kanske beror på att William var förkyld. Karaktäristiskt för William när han går igenom ett utvecklingssprång är nämligen att han vill ha mycket närhet och det är bara mamma som duger på kvällarna.

När är 3:e utvecklingssprånget?
Det tredje utvecklingssprånget börjar någon gång runt vecka 11-12 (beräknat från beräknad födsel). Det märks ofta då barnet blir mer klängigt/gnälligt och det kanske bara är mammas/pappas trygga famn som fungerar. Klängperioden kan pågå allt från någon dag till en vecka.

Vad händer i 3:e utvecklingssprånget?
I förra utvecklingssprånget så lärde sig bebis att sparka, slå och vifta efter saker. Dessa rörelser var ganska ryckiga och såg lite roliga ut. Nu förändras dom och blir smidigare och mindre docklika. Det blir lättare att se avsiktliga rörelser som bebisen gör. Synen utvecklas också och bebisen kan mer kontrollerat följa något med blicken. Bebisen uppfattar ljud och olika tonlägen och volymer och börjar experimentera med den egna rösten.

Hur kan man hjälpa och stimulera bebis i sin utveckling?
Bebisen brukar tycka det är kul att prata med mamma och pappa och att få känna på olika saker som till exempel föräldrarnas ansikte. Visa barnet olika föremål som det får sträcka sig efter och gärna sådant som känns olika, t.ex. hårt, mjukt, kallt, varmt, vått och torrt. En annan kul lek är pusslekar! William älskar att bli pussad på hakan – han är så kittlig där!

Nya färdigheter efter 3:e utvecklingsprånget
Här är några exempel på vad en bebis som just gått igenom tredje utvecklingssprånget kan göra. Oftast lär sig inte bebisarna att göra alla dessa saker på en och samma gång, men någon eller några saker brukar föräldrarna kunna se att bebis har lärt sig:

* Följer något med ögonen på ett koordinerat sätt
* Vrider på huvudet på ett smidigt sätt när den följer något med ögonen
* Bebisen är livligare, mer aktiv, vrider sig i alla riktningar
* Rullar från mage till rygg (med lite hjälp)
* Skakar en skallra
* Upptäcker nya saker med sin röst som att skrika och små utrop
* Blåser salivbubblor
* Visar tydligt när den har hittat något som den tycker är kul
* Visar tydligt att den gillar när glödlampor dimmar från dunkelt till ljust
* Visar tydligt att den gillar när ljud går från högt till lågt och tvärtom

Williams utveckling hittills
Vi har verkligen märkt en stor skillnad efter detta utvecklingssprånget. Både jag och Victor har sett William puta på sina leksaker i babygymmet med en tydlig och viljestyrd rörelse, inte alls ryckig utan snarare synkroniserad och precis! Så häftigt! Vi har också märkt att han provar sin röst allt mer och ibland låter det nästan som han pratar 🙂 William tittar ofta nån annanstans när det blir lite för skojigt, t.ex. när vi pratar med honom. Då brukar han titta snett upp men det märks att han hör och lyssnar för han skrattar. Och för att förtydliga så har han inga problem att följa något med blicken även om han väljer att titta bort när man skojar med honom. Han gillar också att känna med sina händer när han ligger i vår famn. Han kan hålla på och klappa på huden på mitt bröst eller på pappas skäggstubb hur länge som helst 🙂 Hans absoluta FAVORITGREJ efter det tredje utvecklingssprånget är att hoppa. Han ÄLSKAR att hoppa och varje gång man lyfter honom i knäet för att rätta till honom så ler han för han tror att det är dags att hoppa. Alltså vi kommer få så biffiga armar, det är ju rena rama träningspasset! Det går också att busa med honom upptäckte vi igår när Victor snodde hans napp med sin mun, William förstod genast vad leken gick ut på och sken upp som en sol. Åhh vad jag älskar det här!