Bebis
Embryot är mellan 2 och 3 centimeter långt och är stor som en jordgubbe. Fram till den här veckan har din bebis fått sin näring från gulsäcken och den framväxande moderkakan. Moderkakan tar nu över mer och gulsäcken börjar försvinna. Ända tills nu har ditt embryo haft en liten svans, men försvinner nu och blir en svanskota. Embryot kan öppna och stänga munnen, rör sig hela tiden och ser nu ut som en liten människa.

Fosterhjärtat utvecklas färdigt under denna och nästa vecka. Bebisens kön är bestämt från början men nu börjar äggstockar eller testiklar utvecklas. Det som avgör vilket kön din bebis har är om han eller hon har en Y-kromosom, i sådant fall ska kommer penis och pung så småningomväxa fram efter att testiklar har bildats som producerar det manliga hormonet testosteron. Om bebisen inte har en Y-kromosom följer utvecklingen den vanliga mallen där äggstockar och slida bildas.

Du
Din livmoder är lika stor som ett gåsägg. Dina byxor kanske sitt lite tajtare i midjan även om du inte ser gravid ut än. Hormoner kan förändra din hy, några får finnar och några märker att rynkor slätas ut. Slemhinnorna blir skörare och då kan få små blödningar men det är oftast helt normalt. Även tandköttet blir känsligare och blöder lättare. Nästäppa är också vanligt men man ska helst undvika näsdroppar. Kring bröstvårtorna kan det dyka upp små upphöjda knutor som kallas Montgomerys körtlar, det är helt normalt. Du kanske känner dig orolig och om det är jobbigt, prata med din BM.

Så här känner jag
Det blev en kort vecka 9 eftersom vi blev framflyttade 4 dagar på ultraljudet idag, men jag tänkte att jag skriver ändå och berättar hur jag upplevt veckan. Jag mår fortfarande illa, men det skiftar väldigt. Jag kan må skit ena dagen för att sedan må hur bra som helst dagen därpå, nästan inte illamående alls. Igår stack jag till och med iväg till gymmet, men idag vaknade jag upp och mådde skit igen. Det är inte mycket mat som går ner och det skiftar hela tiden mellan salt och sött. Just nu kan jag inte äta salt, men gärna sött. Igår var jag pigg men idag är jag skittrött och längtar så in i bomben till vecka 12 och på att få må bättre. Jag är väldigt törstig, även på nätterna och är uppe och kissar 1-3 gånger per natt. Jag tycker inte magen har växt nåt särskilt ännu och jag har inga problem att knäppa byxorna eller så, men igår på träningen såg jag att magen putade lite 🙂

Så här känner pappa
Nu har vi äntligen träffat vår nya familjemedlem för första gången! Hjärtat slog jättefint därinne i magen men bebisen var annars väldigt lugn. Ultraljud är spännande, det blir liksom en overklig känsla att se den lilla där inne – precis lika pirrigt som första gången! Vi är lite längre gångna än vi först trodde, och varje dag mindre av illamående är ju guld värd för Emma, stackarn! Förhoppningsvis blir jul- och nyår lugnare och hon kan åtminstone vila mer än vanligt!

Jag har fått massor av frågor om hur jag gjorde för att sluta amma som jag inte har svarat på för att jag slutade inte amma förrän nu. Jag slutade helt odramatiskt för fyra dagar sedan och det känns så skönt. Jag har haft så mycket ångest för amningsslutet eftersom det blev så himla jobbigt med första barnet och jag vill verkligen inte att det ska bli så igen. Första barnet ammade jag till lite över 1 år och jag tror att det var därför det blev så ”dramatiskt”. Kanske var det också för att han hade svårt att äta, han hade ju förstorade halsmandlar och näspolyper, men det fick jag inte veta förrän han var 2,5 år. Jag upplevde i alla fall att det fanns ett ”fönster” som var lättare att sluta amma vid 9-10 månader så med andra barnet såg jag till att pricka det fönstret istället för att fortsätta amma över ett år. Jag är ingen expert men jag tror att det kan vara något i utvecklingen som gör att dom är lite extra känsliga runt 13-14 månader och att det kanske inte är optimalt att sluta amma just då. Jag vet inte om det blir lättare igen efter det, men för mig har det i alla fall varit lättare att sluta amma vid 9-10 månader (det kändes även som att det hade varit det med första barnet även fast jag inte gjorde det).

När jag slutade amma William så gick det till så att jag bara nattammade under ett par månaders tid, men bara en gång på natten och en gång tidig morgon. Tumregeln jag körde med, var att inte amma oftare än att det har hunnit gå 6 timmar emellan (tips från en vän som är BVC-sköterska). Jag fick mycket hjälp av Victor på nätterna så det blev inte alls jobbigt att dra ner på nattamningen. William kom snabbt till ro med Victor dom flesta nätterna. Min mjölkproduktion gick ner men försvann inte helt så jag kunde fortfarande amma på natten även om det egentligen var mest för mys. På kvällarna har vi gett honom en stor portion med gröt så att han alltid är riktigt mätt när han somnar och till slut, en natt, testade jag att inte ge honom bröstet och då nöjde han sig med nappen och somnade om. Nu har jag börjat ge honom lite vatten när han vaknar eftersom det är varmt här på dagarna, men eftersom han inte ens letar efter bröstet så har det varit väldigt enkelt att sluta amma. Sååå skönt!

Jag är också glad över att jag slipper minnas sista amningstillfället som det sista. Det här med amningen väcker massor av känslor hos mig och jag skulle därför tycka att det var väldigt sorgligt att minnas en sista gång. Det känns skönt att det blev odramatiskt och mer än så vill jag inte tänka på det 🙂 Haha!

Det går så galet snabbt med Williams utveckling just nu. Han lärde sig nyss att ställa sig upp själv och kan till och med stå en liten stund utan att hålla i sig nu, men det slår inte vad han lärde sig i måndags. Då hittade jag honom på första trappsteget i trappan och under tiden jag tittade så klättrade han upp till andra steget! Han är bara 9 månader, snart 10 månader, men rör sig som en 1-åring! Herregud! Jag är både fascinerad och vettskrämd på samma gång! Både Lucas och Isadora var ”sena” med grovmotoriken så jag hade aldrig förväntat mig en unge som gör allt så här tidigt!

– Samarbete med Axkid –

Nu är William 8 månader och kan sitta stadigt sen en tid tillbaka, därför är det hög tid att byta från babyskydd till bakåtvänd bilbarnstol på heltid 🙂 Ja, hittills har ju William lånat den bakåtvända bilbarnstolen Axkid ONE+ av Isadora, eftersom den kan användas från nyfödd till cirka 7 års ålder med bara några enkla justeringar. Det har verkligen varit jättesmidigt, men nu är William såpass stor att vi behöver ha en egen bilbarnstol till honom. Och eftersom vi, särskilt Victor, verkligen inte kunde tänka sig en annan stol, så blev det en Axkid ONE till William också. Den är så sjukt smidig att installera (30 sekunder så är det klart!) och eftersom Victor ofta gör grejer med bilen som innebär att han måste ta ur bilbarnstolarna så kändes detta väldigt viktigt. Axkid ONE har gett oss en enorm frihet eftersom den är så lätt att ta ur och sätta i och man behöver inte oroa sig för att det vare sig ska bli jobbigt eller svårt att få till installationen rätt igen. En traditionell bilbarnstol flyttar man helst inte på när man väl installerat den.

Enkel och SÄKER installation på 30 sekunder!
Axkid ONE är denna säkraste bilbarnstolen Axkid någonsin byggt tack vare den enkla och framför allt säkra installationen. Det har nämligen visat sig i undersökningar att många bilbarnstolar är felinstallerade i bilen och då skyddar de inte lika bra vid en krock. Det är alltså mycket säkrare att ha en bilbarnstol som är enkel att installera och där man inte kan göra fel. Axkid ONE installeras med hjälp av sex enkla självförklarande steg som är utmärkta med nummer när man packar upp stolen. Antirotationsbågen är självåtdragande och som via klickljud “berättar” när stolen sitter korrekt mot sätet. Axkid ONE fästs i bilen med Isofix-fästen och har inga förankringsband, vilket underlättar betydligt! Kolla in filmen så ser ni hur enkel den verkligen är att installera 🙂

Den enda bakåtvända bilbarnstolen med Isofix som är godkänd från 0 – ca 7 år!
Visste ni att Axkid ONE är den enda bakåtvända bilbarnstolen med Isofix som är godkänd till cirka 7 års ålder?! Det är tack vare Axkids ständiga utveckling och strävan mot att alla barn ska kunna åka bil på ett säkert sätt, dvs bakåtvänt så länge som det bara är möjligt. Tidigare har det funnits en gräns på max 18 kg (dvs ca 4,5 år) för bakåtvända bilbarnstolar där Isofix-fästen används. Gränsen beror på att den totala vikten, dvs stolens vikt + barnets vikt, inte får överstiga 33 kg. Axkid utmanade verkligen marknaden genom sitt nytänkande när dom utvecklade Axkid ONE som är en riktig lättviktsstol. Den väger knappt 10 kg och det är en viktminskning på ca 30%. Detta har i sin tur lett till att Axkid ONE kunde godkännas för barn upp till 23 kg och 125 cm, alltså upp till cirka 7 års ålder!

Axkid ONE+ den enda bakåtvända bilbarnstolen du behöver
Det bästa är att låta sitt barn åka bakåtvänt så länge som möjligt, minst till 5 års ålder, helst ännu längre upp till 6-7 års ålder. Den bakåtvända bilbarnstolen är urvuxen när viktgränsen överskrids eller när 1/3 av barnets huvud går över kanten, då är det dags att byta till en framåtvänd bältesstol. Du behöver alltså inte köpa fler bakåtvända bilbarnstolar utan Axkid ONE går att använda hela den bakåtvända perioden. Axkid ONE+ är även godkänd från nyfödd upp till cirka 7 års ålder. För att stolen ska vara godkänd från att barnet är nyfött behövs babydynan som ingår när du köper Axkid ONE+, annars behöver barnet vara minst 61 cm långt.

William sitter nöjt i sin Axkid ONE

Sverige är bäst i världen på barnsäkerhet i bil
Det är inte för intet som Sverige är världsledande på barnsäkerhet i bil. Den bakåtvända bilbarnstolen är ju faktiskt en svensk uppfinning och tack vare den är det fem gånger säkrare för barn att åka bil. Axkid kommer från Göteborg och är ett svenskt bolag vilket jag tycker känns väldigt tryggt. De utmanar ständigt marknaden med säkrare och bättre bilbarnstolar av hög kvalitet. Bältet i Axkid ONE är också tillverkat av svenska Holmbergs Safety System som under de senaste 50 åren försett den globala bilbarnstolmarknaden med de säkraste bältessystemen.

Extra benutrymme för både barn och föräldrar
Det känns ibland som att det kvittar hur stor bil man än köper så äts utrymmet upp av bilbarnstolar som tar upp stor plats när dom är installerade i bilen. Jag trodde inte att det skulle bli någon skillnad med Axkid ONE heller eftersom den ser ganska stor ut med skenan, men det blev det. Jag riktigt rös när jag såg hur perfekt den passade utan att jag behövde tumma på mitt utrymme i passagerarsätet samtidigt som Isadora också hade gott om benutrymme där hon sitter. Nu har vi installerat Williams stol också, han sitter bakom Victor och inte heller där behövde vi tumma på utrymmet, inte förrän han blir lika lång som Isadora för då kommer Victor behöva justera sitt säte.

Det är många som frågar mig hur Isadora sitter med sina ben och som ni ser så sitter hon väldigt bra. Hon upplever själv att hon har gott om plats 🙂 Isadora är 5 år och har passerat 110 cm.

Andra smarta funktioner vi uppskattar med Axkid ONE
Axkid ONE har fler andra bra finesser och funktioner som vi föräldrar har väntat på, bland annat kan stolen vinklas steglöst hela 42 grader under färd! Det innebär att du enkelt, utan att barnet vaknar, kan vinkla stolen så att barnet slipper falla framåt med huvudet när det har somnat. Den har också ett extra sidokrockskydd ASIP som tar upp den första kraften vid en krock från sidan. Bältesmuddarna har antiglid på baksidan så att dom sitter bättre. Axkid ONE är Plustestad och godkänd enligt i-Size.

Skillnad mellan Axkid ONE och Axkids populära bilbarnstol Minikid
Ni som följer mig vet att jag tidigare har talat mig varm om Axkids populära bilbarnstol Minikid och därför tänkte jag kort berätta lite om skillnaderna mellan stolarna. Minikid är också en riktigt bra bilbarnstol som barn kan sitta upp till cirka 7 års ålder, maxlängden på Minikid är 125 cm och 25 kg (jämfört med 125 cm och 23 kg för Axkid ONE). Minikid har inte ISOfix utan installeras med bilens bälte och förankringsband, vilket är betydligt krångligare om man jämför med Axkid ONE som bara tar 30 sekunder att installera. Minikid kan inte vinklas under färd när barnet har somnat, det kan däremot Axkid ONE. Axkid ONE+ kan användas från nyfödd vilket gör att man bara behöver en stol (man behöver inget babyskydd), medan Minikid kan användas först när barnet kan sitta stadigt cirka 6-9 månaders ålder. Minikid har en automatisk höjdjustering för nackstödet som hänger ihop med bältesselen medan Axkid ONE har en manuell höjdjustering för nackstödet för att pressa ner vikten på stolen. Minikid är billigare än Axkid ONE pga att Axkid ONE är dyrare i tillverkning.

Bild på Minikid 2 som monteras med bilens bälte och förankringsband

Vad tycker vi?
Vi är så himla nöjda! Vi kunde som sagt inte tänka oss en annan stol, den är verkligen väl värd varenda krona ur flera perspektiv men för oss har det framför allt handlat om friheten att kunna ta ut stolen utan att behöva ha ångest inför att installera den igen. Axkid ONE är inte svårare än att installera ett babyskydd med Isofix-bas, alltså piece of cake! Dessutom har vi kunnat använda en och samma stol till två barn i olika åldrar när det behövts genom bara ett par enkla handgrepp.

Nu är det dags att anmäla sig till ”Ett liv dokumenterat”, fotokursen för mammor med systemkamera som Louise, fotografen Wanderings, håller i. Anmälan stänger redan på torsdag kl 23.00 så vänta inte! Kursen drar igång på måndag den 3:e maj. Det är i den här fotokursen som du får lära dig det manuella läget på systemkameran som gör att du kan ta precis dom där bilderna som du föreställde att du skulle kunna ta när du köpte systemkameran. I den här kursen får du en chans att snabbspola till en fotografs nivå på bara 6 veckor, alldeles i lagom till sommarn 🙂

När jag gick Louise fotokurs så hade jag inte särskilt stora förväntningar på min egen utveckling. Jag trodde aldrig att jag skulle bli duktig på att ta fina bilder eller att jag hade fotokänslan inom mig. Jag trodde inte heller att min kamera var tillräckligt bra. Kursen blev som ett uppvaknande! Plötsligt blev det roligt att vara kreativ med kameran.

Det är inte bara stor skillnad på kvaliteten på mina bilder, jag har även lärt mig att fota med en annan känsla, i nya vinklar, i nya ljus m.m. Jag tänkte dela med mig av några före- och efterbilder som jag tycker illustrerar min utveckling. Kolla även det här inlägget för ännu fler före- och efterbilder.

Alla bilder i inlägget är tagen med samma kamera och samma objektiv, enda skillnaden är att förebilderna är tagna med det automatiska läget och efterbilderna i det manuella läget på kameran.

Före kursen / Efter kursen

Innan fotokursen tog jag bilden till vänster när William satt på Victors axlar. Victor är glad, men William ser mest förvånad ut när han stirrar rakt på kameran. Efter fotokursen tog jag bilden genom spegeln för att fånga känslan när Victor leker med William istället för att bara ta en bild rakt på.

Före kursen / Efter kursen

Före kursen / Efter kursen

Ett litet tag efter kursen gick jag tillbaka till en lektion i ”Ett liv dokumenterat” som handlar om redigering och sög in allt som fanns att lära sig om redigering och bestämde mig för att testa en ny redigeringsstil. Jag har ju alltid varit mycket för färg så oftast vill jag förstärka alla färger, men ibland blir det brokigt och skrikigt som på bilden ovan, så jag testade något nytt. Här kommer resultatet:

Före / Efter

Före / Efter

Före / Efter

Det är så himla roligt, för varje gång jag lägger upp en bild på instagram så får jag beröm för mina fina bilder. Jag känner mig så stolt och rörd över att det är JAG som har lyckats ta dessa fina bilder för det trodde jag ALDRIG att jag skulle lyckas med! Och inte nog med att jag nu kan ta fina bilder i såpass bra kvalitet att dom är värda att framkallas, jag har även lärt mig hur jag kan vara mer närvarande med mina barn genom att nyfiket fotografera och dokumentera det barnen hittar på. Det är nämligen just det som Louise kurs för mammor med systemkamera går ut på, den går ut på att göra kameran till en del av livet när det händer. Det ska inte vara en stor och jobbig grej att dokumentera familjelivet och dom små stunderna som händer, det ska snarare bidra till större närvaro kreativitet. För mig har detta sättet att fota gjort stor skillnad i min vardag! Jag har kommit ur det där ekorrhjulet när livet bara händer och alla dagar känns likadana. Nu ser jag dom små stunderna i vardagen, barnens egenheter och relationer mellan familjemedlemmar på ett nytt sätt och jag ÄLSKAR att fånga och dokumentera det. Ta bara den där dagen vid bäcken när Lucas hittade ett slem som han tog med sig hem. Den dagen hade aldrig hänt om inte jag hade fått upp ögonen för det här sättet att fotografera 🙂

Jag har inte bara lärt mig att fotografera i det manuella läget på systemkameran. Jag har lärt mig att dokumentera familjelivet på en daglig basis. Jag har lärt mig att berätta en story med mina bilder och jag har lärt mig att använda min kamera för att uppleva tillsammans med mina barn samtidigt som jag uppfyller ett behov inom mig själv. Jag får utvecklas, vara kreativ samtidigt som jag är ännu mer närvarande med barnen och allt som händer. Det får mig att känna mig otroligt tillfredsställd! Jag kan varmt rekommendera kursen till alla mammor därute som har eller planerar att köpa en systemkamera! Kanske är detta en perfekt förskottspresent till morsdag?!

Idag är både jag och Victor brutalt trötta, William har hållit oss vakna halva natten. Dessutom blev det trångt i sängen när vi fick nattgäst när Isadora kom in till oss. Jag är sååå seg idag. Hoppas William sover länge och är på bra humör idag. Vi vet inte riktigt varför han sov så dåligt inatt men vi tror det kan bero på att han är inne i ett nytt utvecklingssprång.

Vi mår mycket bättre nu även om det inte är helt bra än. Jag är fortfarande lite rosslig i halsen, snuvig och ont i huvudet, men symptom kan ju hänga kvar ett bra tag efter en rejäl förkylning så det vore nog att ta i att säga att jag fortfarande är sjuk. Men jag funderar ändå på hur vi ska göra med begravningen imorgon… känns jobbigt…

Halv sju imorse vaknade jag av att det här lille charmtrollet pruttade med sin mun på min rygg! Jag har nog aldrig vaknat så full i skratt 🙂 Haha! När jag pruttade tillbaka på hans haka så gjorde han samma sak på mig 🙂 Tänk att han bara är 7 månader gammal, men redan vet hur man busar!

Inatt har William sovit lite bättre, tack och lov, men han är fortfarande svår på natten. Han är inte så lätt att lägga och vaknar många gånger per natt, dessutom går han in i en ny utvecklingsfas så det lär inte bli lättare. Tur att han ändå är ett charmtroll på dagtid 🙂

Visst är han lik Victor på dom här bilderna! Jag tycker alltid att han är så lik Victor när han är nyvaken 🙂