-
Stackars pluttan!
Stackars mammas lilla plutta! Hon har haft feber i 3 dagar nu och idag är det högre än dom andra två dagarna. Hon gråter inte och har inga sjukdomssymptom så jag vet inte riktigt vad det kan vara. Hon dricker bra och äter lite så vi avvaktar lite till innan vi går till doktorn. Jag tycker det är jättejobbigt när hon har feber utan att veta vad det är. Jag önskar verkligen att hon kunde prata så att man kunde veta vad som är fel.
Jag läste på 1177 att man ska söka vård om barnet har haft feber mer än 4 dagar så om hon fortfarande mår dåligt på måndag så får det bli en sväng till läkaren. Hoppas hon kryar på sig snabbt!
PS. Det blev inget besök hos Jairs mormor. Jag hade gärna velat åka med Lucas men jag ville inte lämna Isadora när hon är sjuk.
-
Traditionell brasiliansk omelett
Idag gjorde Jô, Jairs brorsas tjej, traditionell brasiliansk omelett och det liknande verkligen inte vår svenska omelett för 5 öre! Men det var fantastiskt gott! Jag tyckte att smaken påminde mer om en saftig matpaj, inte en sån där torr paj, utan en paj med riktigt saftigt innehåll som smälter i munnen.
Traditionell brasiliansk omelett görs genom att man vispar äggvitan och äggulan för sig. Äggvitan ska vispas ända tills den inte ramlar ut när man vänder på bunken. I smeten lägger man sedan i lite mjöl innan man börja steka. I mitten på omeletten lägger man köttfärs, ärtor, paprika och lök.
Det blir fantastiskt gott och mättande! Jag blev jättemätt efter två stycken och även om jag var sugen på mer så visste jag att jag var tvungen att sluta äta. Det är svårt när något är så gott!
Någon annan som gör sjukt god omelett är min morfar. Min morfars mat är faktiskt en av dom sakerna jag längtar efter allra mest just nu 🙂 Och som ett kul sammanträffande så fyller han faktiskt år idag, jämt dessutom, 80 år! Grattis mofa!
-
Jacke har åkt
Nu har Jacke åkt tillbaka till Rio de Janeiro och jag saknar redan ihjäl mig! Hon skulle bara vara här i en vecka men stannade i två veckor. Dessa två veckor gick på tok för fort och nu känns det så himla tomt! Jacke är en helt underbar vän och jag hoppas innerligt på att se henne snart igen. Hon hade planer på att komma tillbaka och stanna med oss dom sista dagarna på Praia de Flamengo, men hon var inte helt säker. Jag håller mina tummar för att hon kommer tillbaka innan vi åker hem. Nu är det bara 11 dagar kvar i brasselandet. Det känns verkligen surrealistiskt att vår långa resa snart är över, men samtidigt så har jag faktiskt börjat längta hem lite grann.
Iförrigår var jag, Jacke och Rosalie på uteserveringen på bensinstationen igen och vi hade så himla roliga konversationer. Vi tre tillsammans är verkligen som en galet blandad drink! Det blir så tokigt så att det nästan blir gott! Haha! Jag kommer sakna våra stunder, men det har varit en jättekul tid 🙂 På måndag väntar nya äventyr på en av Brasiliens finaste stränder 🙂