Då kom dagen då William gick till frissan för första gången 🙂 Victor tog med honom till hans frisör som klippte honom jättefint, men han ser verkligen helt annorlunda ut! Lockarna är borta, men vi tror dom kommer tillbaka 🙂 Victor sparade två fina små lockar till mig. Jag har sparat hår från alla barnens första klipp 🙂

Sista bilderna på det långa håret.

Och så här tjusig blev den lille killen 🙂 Vi tyckte nästan att han såg yngre ut med kortare hår, men det kanske beror på att vi minns när han hade ungefär denna frisyren sist 🙂

Det känns som man ser lite mer av William nu, som att nya drag tittade fram när det blev mindre hår 🙂

Häromdagen när vi skulle hämta Isadora på förskolan fick William syn på en vattenpöl som han gick och ställde sig i. Han bara stod där, plaskade inte, utan bara stod och kollade på vattnet. Efter en liten stund började han försiktigt stampa och man kunde riktigt se hur fascinerad han var! Kort efter det springer två äldre förskolebarn till samma vattenpöl och hoppar jämfota allt vad dom kan i samma vattenpöl. Vattnet stänker åt alla håll och kanter så jag lyfter undan William (mest för att han inte skulle bli helt nedskvätt) men han hade redan fått mersmak, så när vi hade hämtat Isadora gick han loss ordentligt på en vattenpöl! Lilla älsklingen, sååååå himla härlig!

Och här kommer en liten videosnutt också – alltså skrattet!

Det får mig att tänka på när Lucas plaskade i en vattenpöl för första gången. Han gillade ju inte att bli smutsig så för honom tog det ett litet tag innan han testade på en vattenpöl första gången. Jag tror han var i Williams ålder faktiskt 🙂

En sak som slog mig häromdagen var att nu har Isadora bott längre med Victor, hennes bonuspappa, än vad hon nånsin gjorde med sin biologiska pappa. Isadora var bara 2 år när vi separerade så hon minns inget av den tiden, för henne så har Victor alltid varit en del av hennes liv. Barnen bor med oss mer eller mindre heltid, de hälsar på sin pappa varannan helg, så Victors roll i deras liv är extremt viktig. Det är inte så lätt för mig att föreställa mig hur det känns att vara bonusförälder, men jag förstår att det är en ganska komplex roll som kan se väldigt olika ut i olika familjer. I vår familj så har Victor på ett sätt olika relationer till barnen eftersom dom har olika relationer till sin biologiska pappa. Victor har alltid varit noga med att inte ta över deras biologiska pappas plats, men samtidigt så blev han ju Isadoras främsta fadersfigur, eftersom det är Victor hon växer upp med och har närmast relation till. Lucas hade redan hunnit etablera en anknytning till sin pappa när Victor kom in i bilden, så där blev Victors roll något annorlunda även om Lucas också växer upp med Victor.

Victor är en förbaskat bra bonuspappa som kan axla dessa roller så bra som han gör. Han är så otroligt fin mot barnen och jag kan inte föreställa mig en bättre pappa och en finare förebild att växa upp till. Ibland tänker jag att han inte förstår HUR värdefull han är, bonusförälderrollen kan nog bli lite otacksam ibland när man har skyldigheter men inga rättigheter. I vår familj tycker jag ändå att vi fått ihop det bra, Victor och jag uppfostrar lika mycket (ibland Victor lite mer 😉 ) och vi säger alltid ”våra barn” om barnen. Vi gör ingen skillnad. Vi delar på allt kring barnen, nöjen, bördor, ekonomi osv. så det är ju precis som om vi hade haft barnen ihop från början.

Jag är glad att Victor vågade ta plats i barnens liv och kunde bli den där fadersfiguren som Isadora saknade och att han blev den ”andra föräldern” så att det inte blev någon skillnad på ”mina barn” och våra gemensamma barn. Det där med att ta plats och ge plats åt en bonusförälder är ju faktiskt inte helt lätt heller. Jag är ett riktigt kontroll-troll så det kunde lika gärna varit jag som inte vågat ge Victor utrymme, men Victor var så betryggande från början, det var som att han hade haft barn i ett tidigare liv, som klippt och skuren för föräldrarollen!

Fotograf: Johanna Ellen

Bebis
Bebisen väger omkring 700 g och är ungefär 33 cm, vilket är ungefär lika stort som en aubergine. Storleken kan förstås variera från bebis till bebis och graviditet till graviditet. Man vet att alla foster är ungefär lika stora fram till vecka 20. Nu kan bebisen knyta sina händer och få tag på sina fötter. Näsborrarna börjar öppna sig. Bebisen dricker av fostervätskan, den smakar ganska sött. Om man sprutar in något beskt dricker bebisen mindre. En del bebisar rör sig mycket, medan andra ligger och guppar i fostervattnet.

Du
Livmoderns mått är mellan 23 och 26 cm. Som en fotboll! Din kropp har skapat fostervattnet som innehåller: glukos, fettsyror, salt, fruktos, protein, citronsyra, mjölksyra och aminosyror. Tänk på att både motion och träning är bra för dig när du är gravid. Gå ut och rör på dig, testa gravidyoga eller någon annan form av träning. Under sista trimestern, från vecka 27 tills det att barnet har fötts kommer graviditeten bli mer påtaglig. Magen är stor och mamman kan känna bebisen ofta och den inverkar på hur man lever. Många kan leva som vanligt, men man behöver ta större hänsyn till behovet att ta pauser och regelbunden vila. Om bebisen ligger och trycker på blåsan kan det göra dig mer kissenödig. Pappa kan höra hjärtslagen genom att lyssna med örat på magen. Det kan vara svårt att hitta rätt ställe, men det går med lite tålamod.

Så här känner jag
Jag hade lite mer foglossning förra veckan när jag gick fram och tillbaka till förskolan varje dag för att hämta Isadora (en promenad på 40 minuter). Victor avlastade mig med att köra henne dit eftersom jag kände att jag klarade en promenad per dag trots att det gjorde ont. Det gjorde lite mer ont framåt slutet på veckan, men nu verkar det faktiskt som att smärtan börjar mattas av och jag känner mig mer som vanligt igen. Igår var jag och tränade bodypump och jag hade inga som helst känningar av foglossning, däremot kändes vikterna fruktansvärt tunga! Jag är sååååå glad att jag mår såpass bra fortfarande 🙂 Just det! Denna veckan börjar gravidvattengympan också så ingen kan beskylla mig för att vara lat i denna graviditeten, jag känner mig som värsta träningspreggot! Haha! Tänk att livmodern är stor som en fotboll nu! Jag tycker det märks ibland när jag kollar mig i spegeln, men ibland tycker jag att jag mest ser mullig ut haha! Gravidhjärnan gör perspektiv skeva… haha! Victor försökte lyssna efter bebisens hjärtljud med örat häromdagen men han hörde inget, den får växa till sig lite till eller lägga sig med ryggen utåt så att pappa kan höra 🙂

Så här känner pappa
Nu har tiden gått sådär fort igen, och det känns nästan overkligt hur långt gångna vi är! Jag har inte känt så mycket rörelser eller hört något hjärtljud innan, men när vi var hos barnmorskan så fick jag i alla fall höra hjärtljuden som var varierande och fina! Jag ser fram emot att förhoppningsvis få känna lite mer sparkar och rörelser snart, och inte minst ha bebisen hopkurad hos mig när den väl är här!
Det börjar märkas att magen och bebisen där inne börjar växa till sig, Emma har svårt att röra sig ibland och börjar få sura uppstötningar. Det känns också som att hennes sovmönster är likadan som förra graviditeten, så allt är som det ska – haha!