I måndags, dagen efter att jag hade ätit den där mögliga marmeladen och mått dåligt hela natten, så började jag plötsligt blöda färskt blod igen. Först tänkte jag att det bara var tillfälligt – avslag kan ju komma och gå, men jag hade inte blött något färskt blod på fyra veckor och bara haft det där sista genomskinliga avslaget i två veckor så det var ändå lite konstigt. Jag blödde mindre än mens och jag tycker inte heller att det såg ut som mens, men eftersom jag också hade ont i magen så ringde jag till sjukhuset.

Sjukhuset ville absolut att jag skulle kolla upp det så i fredags kväll åkte jag till Akuten för gravida och nyförlösta, där tog dom ett infektionsprov som visade sig vara bra. Alltså ingen infektion i livmodern, skönt! Men jag hade fortfarande en sak kvar som jag oroade mig för. När jag hade fött William så trodde jag att min mens kom tillbaka tidigt och pga att den var helknäpp och superoregelbunden så började jag med p-piller, men det hjälpte inte. Jag blödde så kallade spottings, ibland i trosorna men oftast kom det när jag gick på toaletten, så tillslut sökte jag hjälp och då visade det sig att jag hade en infektion på livmoderhalsen som även orsakade cellförändringar. Jag fick två antibiotika-kurer och göra konisering. Gynekologen sa att jag skulle ta ett nytt cellprov om 6 månader om jag inte blev gravid för då kunde jag strunta i det.

Det var lång kö på Akuten för gravida och nyförlösta i fredags så dom frågade om jag var okej med att komma tillbaka imorgon istället och det var såklart okej, att föredra till och med 🙂 På lördagen var jag tillbaka igen och blev ordentligt undersökt av en läkare. Livmoderhalsen såg frisk ut, dock kunde läkaren inte utesluta cellförändringar utan ett cellprov, men han var inte orolig för det så han tog inget, däremot tog han infektionsprov från livmoderhalsen. Han kollade också livmodern med ultraljud och hittade inget mer blod, bara sårvätska. Det var lite roligt för det såg exakt ut som jag var tidigt gravid och att vätskan var en hinnsäck med fostervatten. Till och med läkaren tyckte att det såg ut som jag var tidigt gravid och sa ”Vänta lite”, medans han försökte se om det låg nån liten krabat i vätskan. Han frågade till och med ”Ni har inte haft sex va? Så du kan inte vara gravid?”. Haha! Jäklar vilken chock det hade varit om jag var gravid!!

Han kollade också äggstockarna och att den ena hade växande äggblåsa vilket betyder att det kan vara ägglossning på gång snart. Haha! Efter att ha uteslutet allt som kan vara fel så kom han fram till att det är mensen som är tillbaka, bara 6 veckor efter förlossningen och att det är dags att börja med preventivmedel…! Helt SJUKT! Efter Lucas tog det 1,5 år att få tillbaka mensen och Isadora tog det 8 månader och nu hann jag liksom inte ens bli av med avslaget…?! Jag vet ärligt inte vad jag ska tro. Jag tycker inte att blodet har mensfärg och det är inte heller så mycket som när jag har mens så jag tror nog inte på det förrän det kommer en gång till, men samtidigt så verkar det inte riktigt normalt att få så här mycket färskt blod 6,5 veckor efter förlossningen? Jaja, vi får se om det går över nu och om det kommer tillbaka för då är det väl mensen då…

Igår var vi på BVC med Oliver (och William – han är ju alltid med på ett hörn eftersom han inte går på förskolan). Oliver är nu 55,5 cm och 4410 gram tung 🙂 Vi har märkt att han har växt en del på längden., Storlek 50 börjar bli för litet, men storlek 56 passar perfekt! Jag såg att William vägde 5090 gram och var 58,8 cm lång vid 6 veckors ålder så lillebror är mycket mindre, men å andra sidan bakades William 12 dagar extra i magen 🙂

BVC-sköterskan frågade om Oliver har börjat le än och jaa det har han ju, redan förra veckan, däremot går det sämre med nackträningen.

Oliver charmade BVC-sköterskan med sitt fina leende 🙂

Han ligger på mage 30-60 minuter om dagen, men det är sällan han lyfter på huvudet när han ligger helt plant. När jag lägger honom på en ihoprullad filt så tar han spjärn med fötterna och ”kryper” framåt så då blir det inte mycket nackträning ändå. Han lyfter huvudet som allra mest den stunden då han har tröttnat att ligga på mage, när han är frustrerad och inte vill mer så om han inte gallskriker så låter jag honom ligga kvar lite. Det känns lite taskigt, men den lilla träningen borde göra skillnad i längden tänker jag 🙂

Detta är oftast vad som händer när jag lägger honom på mage – han somnar!

Igår fick Oliver också Rotavirus-vaccinet, Rotarix, som är vaccin mot svår magsjuka som i princip alla barn får under sina första levnadsår, men som är extra jobbigt för bebisar att få. Jag har skrivit om rotavirus och vaccinets fördelar och nackdelar förut, men jag vet inte om jag nämnt att en anledning att välja bort det kan vara om man har en kolikbebis och man inte orkar en minut till av skrikande. Oliver har nog inte riktigt kolik, inte längre i alla fall, för han skriker inte alla dagar, men vissa kvällar skriker han i ett par timmar. Igår skrek han också väldigt intensivt i några timmar, men det var inte mer eller mindre än det brukar vara.

Valde ni att vaccinera era barn mot rotavirus? (Det är det vaccinet som tas oralt.)

Äntligen fredag och IMORGON är jag och Victor helt barnfria och ska gå på spa! Fy farao vad härligt det ska bli!! Jag längtar sååå mycket och i mitt omedvetna så är jag nog rätt orolig att det inte ska bli av för jag drömde att vi blev magsjuka inatt och missade vår bokning. Vi kan inte boka om en gång till så om vi blir sjuka nu så brinner vår spadag inne, jag antar att det är därför jag känner mig lite extra orolig i mitt omedvetna 😛

Förutom magsjukan förra lördagen så har jag haft två riktigt grymma veckor 🙂 Det har inte varit så intensivt med jobb och därför har jag passat på att planera in playdejts och utflykter efter förskola/skola. Vi har träffat både nya och gamla vänner och förra veckan gjorde vi en utflykt till Hönö och träffade en hemmamamma med barn i samma ålder som jag lärt känna via instagram, @husmedbarn 🙂 Ni måste kika in på hennes konto, hon har sååå mycket roliga och smarta tips på allt möjligt! Just nu är det mycket pyssel inför påsken 🙂 Det roliga med Jessica (@husmedbarn) är att hon också känner min svärmor och en annan kompis till mig 🙂 Världen är bra liten ibland!

Igår och en gång förra veckan hängde jag också med en mamma som har en dotter i Isadoras ålder som går på samma förskola. Vi bodde faktiskt grannar förut, men det är först på senare år som vi börjat träffas 🙂 Vi har ganska så lika upplevelser i bagaget och har båda träffat våra drömkillar på senare år så det känns som vi är så lika 🙂 Igår hade hon bakat eget pitabröd och gjort kycklingkebab – sååå himla gott och lyxigt och så blev det fika och frukt 🙂

Tidigare i veckan träffade vi en annan mamma som jag lärt känna genom Hemmaföräldrargruppen på Facebook. Hennes dotter är lika gammal som Isadora och dom leker alltid så bra ihop samtidigt som jag och mamman har så himla trevligt. Vi har också märkt att vi har mycket gemensamt 🙂

Veckorna som kommer nu fram tills vi ska till Cypern kommer bli mer intensiva både med jobb och alla utflykter och playdejts som jag planerat 🙂 Men det kommer bli kul, hellre att det händer mycket än att jag går här hemma i min ensamhet 🙂

Tack alla som kommenterat om mjölkallergi och laktosintolerans. Jag har inte kommit på vad som är Williams problem riktigt än, men det ni skrev gjorde att jag förstod att det kanske inte är så enkelt som att bara utesluta mjölken. Imorgon har William varit lös i magen i fem veckor. Jag tyckte det blev en aning bättre när jag uteslöt mjölk för då bajsade han bara 2 gånger om dagen, men bajset är fortfarande löst så det är inte säkert att mjölken är problemet. Jag är också lite orolig att han ska bli laktosintolerans om vi utesluter mjölken av fel anledning så jag ringde BVC och frågade om råd. BVC sa att det är vanligt att barn blir lösa i magen en längre period utan anledning och frågade hur han mådde i övrigt. William mår prima i övrigt, han verkar för det mesta helt opåverkad av diarrén. Han har inte ont, inte svårt att bajsa, dricker, äter och leker precis som vanligt. BVC gav därför oss rådet att prova att ge Sempers magdroppar ett tag och ge honom lite mindre fiberrik mat. Fibrer är bra, men ibland kan barn ha problem att bryta ned det. BVC-sköterskan sa också att vi skulle prova att ha mer fett i maten, vi äter ofta lite fett i maten i Sverige och ibland kan barns tarmar behöva lite mer fett. Det här skulle kunna vara problemet för oss. Jag har bara gett honom fullkornspasta för att den är lättare för honom att tugga och jag har inte mycket fett i maten. När han åt egen mat brukade jag lägga i lite rapsolja, men det har jag helt glömt sedan han började äta samma mat som mig. Jag ska testa att ge mer fibrer, mer fett och Sempers magdroppar så ser vi 🙂

BVC-sköterskan sa att det inte är troligt att William är laktosintolerant då det ofta kommer senare i livet. Däremot kan man testa att utesluta mjölkprotein för att se om det är det som spökar. Hon föreslog att äta strikt mjölkproteinfri kost i två veckor innan vi går tillbaka till vanlig kost för att se hur han mår. Jag tänker att vi testar första alternativet först. Han har ju aldrig reagerat på mjölk förut och det blev ju inte helt bra trots att vi testade i en vecka. Dessutom sa ju BVC-sköterskan att det är vanligt att småbarn får diarré under en längre period utan anledning så det är inte säkert att det är nån allergi.

Fortsättning följer…

Det har varit några väldigt intensiva veckor med homestyling, mäklarfotografering, bröllopsplanering och till sist packning. Vi åkte nämligen till Spanien i måndags. Det ska bli otroligt skönt med miljöombytet även om vi såklart kommer behöva följa corona-restriktioner i Spanien också. Spanien har ju till och med hårdare regler än Sverige så här måste vi ha munskydd även när vi tar en promenad helt själva på kvällen.

När man ska resa till Spanien behöver man ett reseintyg som intygar att man inte har corona. Jag tycker alltid att det känns lite stressigt att göra såna här saker så nära inpå avresan, men det gick lätt och smidigt på Testakuten och vi fick våra reseintyg samma dag! Barnen behövde inte testa sig för Spanien höjde nyligen gränsen till att bara vuxna och barn över 12 år behöver testa sig. Dessutom räcker det med antigentestet (alltså bara det i näsan) så det var skönt.

Resan hit gick smidigt. Vi hade munskydd från det att vi gick in på flygplatsen till det att vi satte oss i bilen i Alicante. Det var svettigt i början, men man vande sig efter en stund. Victor hade köpt ett speciellt munskydd som ventilerade bättre så det blev inte så jobbigt. På flyget hade nästan alla munskydd, men på flygplatsen i Sverige slarvade typ alla. Jag såg ingen personal som hade munskydd och det var inte mer än var tredje eller fjärde som bar munskydd i köerna. Detta trots att det fanns en stor skylt där man gick in som krävde munskydd. Konstigt!

Ni är många som tipsat mig om att jag borde skaffa mig en hobby att grotta ner mig i nu när jag är hemma, mammaledig under coronapandemin. Jag håller verkligen med er, jag behöver något som känns uppfyllande och gör att jag känner att jag ”åstadkommer” något så jag signade upp mig på en minikurs i fotografering som Louise på Wanderings håller i. Hon är en galet duktig fotograf och jag har alltid sett upp till hennes förmåga att fånga ögonblick med känslor på bild. Hennes bilder är sååå mycket mer än bara bilder, hennes bilder berättar något. Minikursen gick ut på att vi skulle damma av våra systemkameror och komma igång att fota dom där små vardagsstunderna som man upplever varje dag när man är hemma med sina barn. Jag trodde först att det skulle vara vardagsmat för mig eftersom jag fotar med kamera till bloggen varje dag, men det var det verkligen inte! Kursen öppnade mina ögon för ett helt nytt sätt att fota och uppleva vardagsstunderna på. Det gav mig inspiration som jag inte alls hade räknat med och nu känner jag mig exalterad över nästa kurs som börjar 1:a februari där vi ska få lära oss systemkamerans manuella läge!

Nästa kurs heter ”Ett liv dokumenterat” och är också för oss mammor. I kursen kommer vi få lära oss det manuella läget på systemkameran en gång för alla! Vi kommer även få lära oss mer om redigering, ta berättande bilder, olika sorters ljus m.m – läs mer om allt kursen innehåller HÄR! Den här kursen kommer ge en chans att snabbspola till en fotografs nivå på bara sex veckor!

Här är några exempel på hur tidigare deltagare utvecklats när dom har gått kursen:

Det känns faktiskt oerhört värdefullt att använda den här tråkiga tiden på året, dessutom i isolering, till att behärska kameran en gång för alla. Det är ju faktiskt nu som jag verkligen har tid och då har jag ju dessutom grejat fotokunskaperna innan sommarn. Jag ser verkligen framemot att kunna ta bilder som är såpass bra att dom är värda att förstoras och hänga upp här hemma 🙂

Om du också är intresserad av att gå kursen, anmäl dig nu! Registreringen stänger om bara 3 dagar (28:e januari 23.00)! Gör denna tråkiga tid till något kreativt som du kommer ha glädje av resten av livet! Anmäl dig till kursen HÄR!