-
Kvällspromenad med hela familjen
Det går verkligen hur bra som helst att röra sig efter förlossningen. Jag trodde aldrig att jag skulle läka så snabbt därnere att jag redan nu skulle kunna röra mig obehindrat. Det är en så enorm frihetskänsla 🙂
Ikväll var vi på promenad igen, hela familjen. Lucas och Isadora på sina cyklar, dom ÄLSKAR verkligen att cykla och blir lika glada varje gång vi föreslår det. Vi tänkte vi skulle försöka ta en promenad om dagen så länge det inte regnar. Det är en bra aktivitet för oss allihopa och lagom med träning för mig så här i början 🙂
-
Nyföddfotografering
Idag har Louise på Wanderings varit här och fotat William, mig och Victor. Vi skulle egentligen tagit syskon- och familjebilder men eftersom Lucas och Isadora är förkylda så kändes det inte rätt att dom skulle gosa med William just nu. Vi får ta syskon- och familjebilder nästa vecka istället 🙂
När Louise kom svepte hon inte William i en filt och vaggade honom till sömns som om hon aldrig hade gjort något annat. William var jätteduktig och sov en lång stund så att hon kunde ta massor av söta bilder. Vår lille kille! Sen blev det bilder på oss tre, på bara mig och William och på Victor och William.
Det ska bli så kul att få se bilderna när Louise är klar med redigeringen 🙂 Längtar!
-
Vad tänkte vi när det blev en pojke?
Jag och Victor är riktiga kontroll freaks båda två, men av någon underlig anledning så älskar vi överraskningar och därför valde vi att inte ta reda på könet. Vi tyckte det var mycket mer spännande att inte veta och gå med den spänningen hela graviditeten. Vi spekulerade, gissade och testade olika myter. Min magkänsla var att det var en tjej och det bekräftade även dom olika myterna. Många i vår närhet var bombsäkra på att det var en tjej och det var faktiskt bara två personer som gissade på pojke, den ena var Lucas och den andra var Victors farmor.
När jag födde ut William och Victor lyfte upp honom på mitt bröst så hade jag inte en tanke på om han var en flicka eller pojke. Jag grät och skrattade på samma gång och var såååå lycklig. Jag och Victor såg på varandra och kysste varandra om och om igen. Mitt emellan kyssarna sa Victor ”Det blev en pojke” och jag svarade med gråten i halsen ”En pojke?” och fortsatte att gråta av lycka. Jag var ju ganska så säker på att det skulle bli en flicka, men där och då så blev jag knappt förvånad ändå. Det kändes liksom så självklart att det var han som hade varit där hela tiden, även fast vi trodde att han skulle vara en tjej. Han blev sannerligen en överraskning!
Nästa gång så kommer jag inte kunna lita på min magkänsla även om jag hade rätt med både Lucas och Isadora. Graviditeten med William var på pricken lik den med Isadora när det kom till illamående m.m. men det betydde ändå inte att det var en flicka i min mage.
Ni som inte tog reda på kön, blev ni förvånade när bebisen väl kom ut? Vad var er första tanke?