Det här är tyvärr inget click bait utan precis så det var. Jag var tillbaka hos sjukgymnasten idag eftersom det inte längre är min foglossning som är det mest plågsamma utan mitt ryggont. Jag har så förfärligt ont i ryggen, ända från ländryggen upp till mitt emellan skulderbladen. Det gör så djävulskt ont att jag är på gränsen till att brista varje kväll. Dessutom värker höger revben och huden på magen varje kväll och ibland vet jag inte vad som är värst.

När jag var hos sjukgymnasten idag kände jag att jag inte orkar mer. Jag gråter och blir till och med sur av att jag har så här ont. Det känns ungefär so att ha tusen knott som cirkulerar runt huvudet och biter en hela tiden, då blir man irriterad och så känner jag nu. Sjukgymnasten visade nya övningar som i och för sig känns bra, men jag känner att det inte räcker. Jag har för ont, det kan inte vänta. Jag behöver få hjälp att åtminstone ta bort udden av smärtan nu.

Det slutade med att jag började gråta hos sjukgymnasten och hon föreslog att vi skulle prova ut en TENS-maskin nästa vecka. Då kan jag sätta den där det gör som mest ont. Jag har jättestort hopp om att antingen TENS-maskinen eller akupunktur fungerar, jag känner mig desperat nu… Ikväll är det i alla fall lite bättre i ryggen efter att jag har varit på gravidvattengympan med Magplasket. Smärtan lindras tack vare tyngdlösheten och värmen i vattnet och just nu gör det nästan bara ont i revbenet.

Igår när jag och Victor tittade på TV så sa jag en sak som gjorde att vi båda brast ut i värsta skrattanfallet! Ni vet ett sånt som man skrattar så att hela kroppen krampar, tårarna sprutar och det är nästan omöjligt att få luft. Jag har aldrig sett Victor skratta så förut och enligt honom var det hans största skrattanfall nånsin! Han skrattade så att ryggen krampade och jag så att värkarna körde igång! Så tydliga och så onda förvärkar som jag hade igår har jag aldrig haft förut. Det höll på i nån timme eller två och gjorde rejält ont, såpass ont att jag var tvungen att andas igenom vissa av dom.

Det gick som tur var över efter vila med värmekudde på magen, men för säkerhets skull så hoppade vi båda in i duschen. Jag vill INTE åka in till förlossningen utan att känna mig ren först! Haha! Det får bli den nya kvällsrutinen att alltid duscha innan jag går och lägger mig, ifall bebis väljer att komma ut tidigt. Det känns också som det är högtid att packa BB-väskan nu 🙂

Om bebis ändå hade kommit i natt så hade vi haft en fin historia att berätta om att det var vårt skrattanfall som triggade förlossningen. Det var också fantastiskt att se hur taggad Victor blev på att bebisen skulle komma, han blev alldeles till sig och sa att han absolut kan se sig själv med en bebis i famnen redan nu ♥ Tanken lockade mig väldigt mycket men samtidigt känner jag mig inte helt klar än, men snart så 🙂