När jag kom hem idag hade vi fredagsmys deluxe! Jair hade precis tänt grillen och det var soligt och varmt på baksidan. Jag passade på att njuta av ett glas vin och varva ner lite på altanen medan jag såg på när barnen blåste såpbubblor och grävde i sandlådan. Nu känns det verkligen som sommaren är på intåg 🙂

Idag blev det kolgrillade hamburgare med fetaost eller gorgonzola inuti. Jair hade gjort med gorgonzola till mig och fetaost till alla andra. Så himla gott!

När vi hade ätit klart var det dags för Isadora att bada för hon var helt sandig från topp till tå. När hon var klar med badet så hade klockan redan hunnit bli mycket och hon var så trött att hon själv ville gå och lägga sig. Lucas fick stanna uppe en timme extra eftersom det är fredag. Vi brukar ha fredagsmys med film, men idag spelade vi Nintendo Wii tillsammans istället. Lucas tyckte det var jätteroligt att spela alla tillsammans, men det var inte kul att förlora. Han har fortfarande svårt att förlora och sa idag att han vill träna sig på att vinna istället för att träna sig på att förlora. Det är helt rätt tänkt på sätt och vis ,för om man vill bli bra på något så måste man öva och öva och öva, men samtidigt så måste man lära sig att förlora utan att bli allt för besviken. Men allt kommer väl med tiden 🙂

Nu ska jag fortsätta fredagsmyset med Ian och Jair. Nu blir det en vuxenfilm, vilken vet jag inte, men jag hoppas på nån bra actionkomedi eller nån thriller/skräckfilm 🙂

Skillnaden mellan Minikid och Minikid 2018

– Samarbete med Axkid –

Nu har jag fått klämma och känna på nya Minikid 2018 ett litet tag så nu tänkte jag skriva ett inlägg och visa skillnaderna. Den grå stolen till vänster är nya Minikid 2018 och stolen till höger med svart tyg är gamla Minikid.

ASIP – innovativt sidokrockskydd

Den största skillnaden är att Minikid 2018 är utrustade med ASIP, Axkid Side Impact Protection, som är ett innovativt sidokrockskydd framtaget med ett erkänt krockinstitiut i Tyskland. Sidokrocksskyddet ger extra skydd för huvudet vid sidokrockar som ofta uppstår i rondeller, parkeringar eller korsningar.

Nackstödet

Nästa skillnad som man lägger märke till är det nya, fylligare och mer ombonade nackstödet som har utformats speciellt för att barnet inte ska falla fram med huvudet när det somnar i bilbarnstolen. Det har även gjorts en uppdatering på nackstödets broms som är tydligare nu, se bilden nedan.

Klädsel

Klädseln till nya Minikid 2018 har fått en rejäl uppdatering. Den är mycket enklare att ta av med knappar och spännen runt om stolen. Axelmuddarna på bältet sitter smart fast med tryckknappar så dessa går snabbt att ta bort när dom behöver tvättas.

Babydyna

Babydynan som ingår när man köper Minikid har fått ett nytt utseende. En sak som är bra att veta med Minikid är att den är godkänd från 0 kg, men bebisen ska sitta i babyskydd tills dess att han/hon kan sitta själv. När bebisen kan sitta själv är det dags att byta till Minikid och då kan man med fördel använda babydynan. Det blir mer bekvämt för bebisen med babydynan och eftersom babydynan gör att kroppen hamnar lite längre fram så lutar huvudet lite mera bakåt och då blir risken mindre att huvudet faller fram när bebisen somnar.

Lika långa ryggar

Både nya Minikid 2018 och gamla Minikid har lika långa ryggar men när man jämför stolarna så ser det ut som att gamla Minikid har längre rygg, men så är det inte. Skillnaden är att gamla Minikid har högre ”gummiklackar”. Jag vet inte vad rätt term för denna delen av stolen är, men om ni tittar på bilden så ser ni vad jag menar.

Stödbenet

Stödbenet har en rejäl uppdatering. Det är numera i en del istället för två delar, vilket det gör det mycket enklare att montera stolen. Nu har stödbenet en stor knapp som sitter på sidan istället för att sitta rätt ut vilket förenklar stolens montering i trånga utrymmen. Tidigare hade stödbenet två spärrar som man var tvungen att lossa på i två omgångar för att få benet tillräckligt långt. Dessa spärrar var ganska otympliga, men nu är det betydligt smidigare. OBS! Det kommer komma en förlängning till stödbenet för bilar med extra höga säten.

Bältesklämman syns bättre på Minikid 2018, se den kornblå klämman under stolen på bilden ovan.

Vi är väldigt nöjda med alla förbättringar på den nya Minikid 2018. Lucas var också nöjd med sin nya bilbarnstol 🙂

Bästa pris på Minikid 2018

Bästa pris på Minikid 2018 får man just nu på Babyzoom där man får 25% rabatt om man använder koden ”kid25” 🙂

Lucas började granska all mat med millimeters noggrannhet för ungefär ett år sen. Det började med att det var en fläck på bananen och sen hittade han nån svart fläck på brödet och tillslut protesterade han mot allt som avvek och skulle till och med peta bort hela skalet på köttbullarna eftersom alla små ”knoppar” som stack ut ”hängde” enligt honom. Han sa att han inte ville äta ”det som hänger” och om jag lät honom peta bort knopparna så tog det evigheter att äta. Han satt och noppade varje köttbulle med naglarna och kastade iväg nopporna i luften. Sen upptäckte han att gröten hade röda prickar och då var det inte heller bra, men då fick jag en idé. Jag förklarade att det var dom röda prickarna i gröten var jordgubbssmaken (vilket är helt sant) och det var dom som gav gröten den goda smaken. Om man tar bort dom röda prickarna så smakar inte gröten gott längre. Lucas såg först lite frågande ut, men han köpte det ganska snabbt och efter det så har det blivit mycket lättare att få honom att äta. Jag säger nämligen att allt han tycker ser äckligt ut eller är skeptisk till, är den goda smaken.

Om detta hade varit för ett år sen så hade han aldrig ätit en banan som har en svart fläck. Det är inte ens säkert att han hade ätit en banan även om den inte har en fläck för nu har han upptäckt dom små svarta prickarna i mitten på bananen. Han frågar mig ofta om dom prickarna och jag svarar bara lugnt att det är dom som har bananens goda smak och då äter han nöjt. Det här är nog min bästa vita lögn. Den har räddat mig många gånger 🙂

Har ni något tricks för att få era barn att äta något som dom är skeptiska till?

Fotograf: www.wanderings.se

Imorse när jag vaknade var det alldeles blött i sängen. Nej, jag hade inte kissat ner mig och jag hade inte blivit nerkissad heller. Det var jag som hade drömt en mardröm och var alldeles genomsvett. Gissa vad jag drömde om? Det var definitivt inte det som ni tror att det var! Haha! Jag drömde att det var Isadoras kalas och eftersom jag är mitt uppe i ett snurrande ekorrhjul så hade jag missat det och när kalaset skulle börja så hade jag ingenting! Jag hade panik och bad Ian hjälpa mig att rädda kalaset. Usch vad hemskt det var!

Men så illa som det var i drömmen kommer det som tur var aldrig bli för jag har faktiskt börjat planera lite redan. Tårtan är redan beställd och eftersom det är en av gästerna som bakar så behöver jag inte ens åka och hämta den. Kakorna som vi bakade inför Lucas kalas går jättebra att frysa så dom frös vi in och kan ta fram igen nu på Isadoras kalas. Vi har fortfarande lite engångsartiklar kvar som vi kommer använda på Isadoras kalas och resten la jag en beställning på nu.

Det enda som fattas nu är presenter till Isadora och presentpapper. Jag skulle vilja ha lite bra leksaker som en 2-åring kan tycka är kul. Just nu leker hon mycket med sina gosedjur i dockvagnen, Lucas walkie-talkie och ibland lite i leksaksköket. Hon har fortfarande ingen docka men jag vill inte ha en sån där plastig hård docka om jag ska köpa en docka, i så fall får den vara lite mer verklighetstrogen. Vi har redan köpt ett smyckeskrin med ballerina (samma som till Bruna) så det jag söker nu är 1-2 saker som kostar max 500 kr tillsammans. Jag vill helst att det ska vara leksaker som hon kommer vilja leka mycket. Någon som har tips?

Fotograf: www.wanderings.se

Idag tycker jag synd om mig själv. Jag har världens tandvärk. Det gör så ont att det har tagit flera dagar att urskilja om det är i munnen, halsen eller örat som gör ont. Det började i tisdags direkt efter lunchen. Jag åt spagetti och köttfärssås och det kändes precis som något fastnat längst bak där visdomständerna normalt sitter. Jag försökte få loss det med plackers tandtråd men det lossnade inget, så jag började fundera på om det kanske inte alls var mat som hade fastnat. Det kanske var skadat och svullet tandkött som jag kände med tungan som gav känslan av att något hade fastnat. Ibland får jag afte istället för att bli förkyld och då brukar det uppkomma genom att slemhinnorna i munnen blir så känsliga att det blir sår av minsta lilla. Jag vet inte om det är det som har hänt nu, men i tisdags så hade jag ont både uppe och nere så det skulle kunna vara det.

Det skulle också kunna vara så att jag håller på att få en ny visdomstand, men jag är samtidigt osäker för jag trodde att jag hade opererat bort den. När jag kollade i spegeln så såg jag att det är stort köttsår där visdomstanden skulle suttit så jag förstår verkligen varför det gör ont. Jag tog både ipren och alvedon idag men det gjorde ändå så ont att jag nästan inte klarade av dagen. Jag fick bita ihop ordentligt för att stå ut med smärtan. Jag hade gått hem om det inte vore för att jag skulle hålla en stor workshop i ett av projekten som jag jobbar i.

Hoppas verkligen att det är bättre imorgon och att det inte blir infektion av detta. Just nu står jag i kön till posten på macken samtidigt som jag väntar på att få mina bildäck bytta, men när jag kommer hem så ska jag leta i medicinskåpet efter något bakteriedödande att skölja med. Jag har för mig att jag fick något utskrivet sist när jag hade svår afte.

Eftersom det är pinsamt att ta en selfie i den långa kön till posten så får ni se en sneakpeak på min outfit istället 🙂

Vet ni vad det är som gör att bebisar snyftar i sömnen, ibland i flera timmar efter gråt? Det finns en naturlig förklaring till varför barn gör det. Jag minns inte vad det berodde på och kunde tyvärr inte hitta källan till det, men det var något om att det blir en slags kramp kring musklerna i halsen som utlöser en automatisk reflex som blir till snyftningar. Snyftningarna är kroppens sätt att återhämta sig efter gråtet. Jag minns inte exakt hur det var men om någon av er har koll på det och kan länka så vore det jätteintressant att få läsa det!

När Isadora och Lucas var bebisar så blev det så ganska ofta. Jag minns speciellt en gång efter Lucas första babysim. Han var jättetrött efter alla intryck och grät så fort jag la ner honom, men jag var ju tvungen att göra det för att kunna ta på mig kläder. Jag försökte trösta honom och var säkert kvar i en timme extra bara för att jag tröstade med bröstet. Lucas tog inte napp så jag provade att amma flera gånger för att han skulle bli nöjd och lugna ner sig. Han lugnade inte ner sig förrän jag var helt klar och satte honom i bärselen och gick ut. Då somnade han nästan på en gång, men snyftningarna var kvar i timmar. Jag kände mig som världens taskigaste mamma. Tänk att jag gjorde honom SÅ ledsen! Dumma dumma mig!

Jag har faktiskt fått liknande snyftningar ett par gånger i vuxen ålder. Den ena gången var när jag var tonåring, men sen tror jag att jag fått det en gång för några år sen. Jag minns inte exakt vilken gång, men det är nog för att jag inte vill minnas. Jag minns bara att jag var så fruktansvärt ledsen att jag inte kunde gråta tyst och tillslut så började dom okontrollerbara snyftningarna som lät riktigt fult. Usch, jag vill inte ens tänka på detta mer nu så nu avslutar jag inlägget med att fråga er.

Har era barn haft såna här snyftningar nån gång? Har ni hört vad detta beror på? Har ni själva upplevt det nån gång?

Fotograf: www.wanderings.se

Idag har vi även hunnit med en liten playdate hemma hos Therese 🙂 Playdates hemma hos varandra var typ min favoritaktivitet när jag var mammaledig. Jag tycker det är så skönt och kravlöst för man kan släppa lös barnen och ta det lugnt en stund. Jag älskar att vara ute på aktiviteter också, men då måste man ju hela tiden hålla ett öga på barnen så att dom inte springer iväg eller så att ingen skum vuxen närmar sig dom. Jag oroar mig alltid för sånt och håller därför ögonen på barnen hela tiden.

Det var jättemysigt hemma hos Therese. Jag fick gosa lite med hennes lille bebis Logan medan Lucas och Isadora lekte med Lex på golvet. Lex och Lucas leker väldigt bra tillsammans, det la jag och Therese märke till redan på Lex kalas och idag såg vi det igen. Isadora lekte en del själv, men när hon ville vara med så lät grabbarna henne vara med också.

Lex lekte en stund med Isadora också och tog fram leksaker ur sitt leksakskök 🙂

Foto: Therese

När jag satt där med Logan i famnen så kom både Lucas och Isadora fram och tittade på Logan. Isadora pekade och ropade glatt ”bebben” och Lucas klappade försiktigt på honom. Sen började båda två kittla honom tills han skrattade högt! Åh vad det var härligt att höra det där jollrande bebisskrattet igen! Det var också lite rörande att se hur båda mina barn lekte med en liten bebis som låg i min famn. Jag började genast att tänka på hur det kommer bli med ett litet syskon. ♥ Gud vad jag längtar!

Alltså hur sööööt är inte denna lille krabaten!

Therese tog några bilder på mig och barnen när vi busade med Logan 🙂

Foto: Therese

Therese bjöd barnen på russin och ni skulle sett hur mycket Isadora åt! Inte visste jag att hon var så förälskad i russin! Men dom här russinen va faktiskt riktigt goda, mjuka och färska. Jag, Isadora och Lex delade på ett helt paket 🙂

Isadora drack sina russin i en liten kaffemugg. Hon såg precis ut som sin mamma som satt med en kopp kaffe i handen mittemot 🙂

Vi har haft en riktigt mysigt eftermiddag och jag får passa på och tacka Therese för den mysiga playdejten 🙂 Nästa gång blir det en våriga dag i Slottsskogen 🙂

Idag var vi tillbaka hos läkaren med Isadora. Det var två läkare som kollade på henne och gjorde samma bedömning. Läkarna tror att Isadora har streptokocker och egentligen är detta något som krämen borde hjälpa emot, men i vissa fall kan det behövas penicillin också. Så nu fick hon Kåvepenin som vi ska ge henne i 7 dagar, max 10 dagar. Jag frågade återigen om det Isadora har smittar eller om hon kan gå till förskolan. Läkaren var fortfarande lika övertygad om att prickarna inte smittar.

Jag vet inte säkert vad det är som orsakar Isadoras prickar och det vet inte läkarna heller, men jag tycker att deras bedömning verkar rimlig ändå. Det känns rätt i min mage för min magkänsla säger att detta är en sjukdom och inte en hudsjukdom, men jag är ingen läkare så jag vet inte säkert. Jag tycker att prickarna blev lite bättre med krämen så jag tror verkligen att penicillinet kan vara lösningen 🙂 Om hon inte blir bättre så blir det ett nytt besök nästa vecka.