• Barn som älskar medicin

    När jag var liten brukade min mamma skoja om min lillasyster som älskade medicin. Hon blev så ledsen när jag och brosan var sjuka och fick medicin men inte hon. Stackars lillasyster 😉 Min mamma fick lura henne och lägga vatten eller saft i medicinsprutan för annars gav hon sig inte. Haha!

    Nu har jag en unge som är exakt likadan! Isadora klunkar snabbt och lätt i sig vilken medicin som helst medan Lucas ibland får kväljningar av medicin. Stackars Lucas! Jag fattar inte riktigt hur dom kan känna så olika, men Isadora är en riktig allätare. Idag höll hon på att äta upp min mögelostsmörgås! Jag hade brett på en riktigt stark mögelost på min smörgås och hon riktigt slickade bort osten. Min lilla tokunge!

    Angående prickarna är så mycket bättre sen hon fick penicillin. Dom har slutat klia och är nästan helt borta. Dom som var allra värsta har börjat läka och ser nu ut som rosa myggbett.

    Någon mer som har barn som älskar medicin? Eller vuxenmat som till exempel mögelost?

  • Frågor & Svar

    Jag har fått in en hel del frågor så här kommer ett nytt inlägg med frågor och svar:

    Du måste förklara det där när ni skriver en massa k:n hela tiden på portugisiska! ”Kkkkk” och ”ckkkk” dör av nyfikenhet!

    Svar: Hehe! Ja, det var faktiskt en riktigt bra fråga 🙂 Brassarna skriver ”kkkk…” när dom menar ”haha”! Det är lite som ”nöff nöff” på svenska som är ”oink oink” på engelska. Det är ett läte liksom, ibland kan man till och med höra att brassarna låter ”ka-ka-ka” när dom skrattar, istället för ”ha-ha-ha” 🙂

    Talar du också portugisiska med Isadora?

    Svar: Ja, det gör jag för Isadora pratar nästan bara portugisiska och då blir det att jag automatsikt svarar henne på portugisiska. Jag brukar också försöka prata portugisiska när Ian är med så att förstår vad jag säger.

    Hur trivs Ian i Sverige hittills?

    Svar: Ian tycker att Sverige är fantastiskt. Han tycker att människorna är vackra och väluppfostrade och han gillar naturen och bekvämligheterna här.

    Längtar han hem till värmen nåt?

    Svar:Nej, han tycker att det är helt okej här nu. När det var snö tröttnade han på kylan men nu tycker han att det är perfekt. Ian gillar kyla mer än värme men han tyckte att snön var jobbig.

    Vad tycker Ian än så länge har varit den största kulturkrocken?

    Svar: Ian kom inte på någon kulturkrock när jag frågade, men när han hade funderat en stund så berättade han att han tycker det är väldigt märkligt att vi svenskar är så stela mot människor vi inte känner. I Brasilien säger man godmorgon till alla på busshållplatsen även om man aldrig träffat människorna förut, men här i Sverige så ser folk ut som att dom inte ens ser honom trots att han ler artigt och nickar mot dom (istället för att säga godmorgon). En annan sak han saknar är att folk sitter på gatan och pratar med varandra över en kaffe eller en öl. Han tycker att vi svenskar är för mycket inomhus.

    Vad har Ian för önskemål med sin vistelse?

    Svar: Ian ville se snö och åka skridskor. Nu ser han framemot att uppleva svensk sommar, gå till Liseberg och se gamla platser (vi ska åka till Marstrand). Han vill gärna åka tåg också för det har han aldrig gjort.

    Vad är Ians sysselsättning hemma i Brasilien?

    Svar: Ian går andra året på gymnasiet. När han är klar vill han plugga till sjukskötare.

    Hur var flygresan till sverige för dig?

    Svar:Ian tyckte det var läskigt och var ganska nervös i början men sen blev det bättre. Vi åkte ju tre flygplan, det första var värst.

    Jag undrar lite varför du äter piller utan uppehåll? Jag gör nämligen samma. Efter mitt andra barn så har jag fått såna grova mensvärkar och blödningar… och mensen ska bli bättre efter barn ? tre tusen ggr värre. Typ så hade jag innan jag börja äta piller i tonåren.

    Svar: Det började med att jag gjorde det för att slippa mensen bara för att jag kunde slippa den. Men sen började jag få problem med mensskydden och jag blödde igenom hela tiden. Menskoppen ramlade ut och tampongen blödde jag förbi. Bindor är inget alternativ för mig, det blir för instängt och eftersom mina p-piller ökar chansen för svampinfektioner så vågar jag inte använda bindor alls. Dom här problemen kom för cirka 6 månader sen, när Isadora var 1,5 år, så dessa problem kom inte direkt efter förlossningen. Detta är en av anledningarna till att jag trodde att jag hade fått framfall, men nu upplever jag faktiskt att det blivit mycket bättre denna mensen så jag hoppas det är tack vare all träning som jag och fiffi har gjort 😛

  • Ultraspäckat schema med massa saker att göra!

    Denna veckan blir en ultraspäckad vecka in i minsta detalj! Jag tycker att det är kul när det händer grejer, men jag tror att jag kommer vara ganska trött när denna veckan är slut… eller vad tror ni?

    På kvällarna när jag kommer hem från jobbet så brukar jag dessutom träna och bloggjobba så det här blir nog en vecka med högt tempo! Det jag ser framemot allra mest just nu är att få åka till krockskyddsinstitutet i Linköping med Axkid. Det ska bli jättespännande!

    Jag ser också framemot Isadoras kalas, men inte alla förberedelserna. Det är tur att vi just nu är tre vuxna i hushållet för nu kunde jag delegera städning och sånt till Jair och Ian. Jag hoppas  att det ska räcka med att jag fixar med dekorationer och presenter för det är ju dom roligaste sakerna att göra 🙂

    Tisdag blir nog en kul jobbdag för då är det dags för kick-off i ett av projekten som jag jobbar. Vi ska vara i fabriken i Borås så det blir lite miljöombyte vilket alltid är kul 🙂

    På söndag ska vi äntligen gå handledarkurs för att Jair ska kunna övningsköra med mig. Jair har nu kommit så långt med sitt körkort att han kör på både 50- och 70-väg så nu är det dags. Jag har inte vågat låta Jair övningsköra med mig innan, men nu har han kommit så långt med sin övningskörning i körskolan att det börjar bli dags att träna inför uppkörningen och då är det ju nice om jag kan hjälpa till lite 🙂 Gud vad jag längtar tills han får det där körkortet nu! Vilken lättnad det blir 🙂

  • Playdejt hos vänner

    Idag har jag och barnen varit och hälsat på vännerna som vi bodde hos förra hösten när vi råkade bli tillfälligt bostadslösa i höstas. Det var jättemysigt att träffa dom igen och jag kom t.o.m. på mig själv med att bli väldigt bekväm, precis som om min hjärna trodde att jag fortfarande bodde där. I vanliga fall brukar jag nämligen tycka att det är lite jobbigt att öppna andras kylskåp och ta för mig, även om jag har blivit ombedd att göra det, men idag gick allt det där på automatik. Det var samma sak när barnen ballade ur. Jag kände mig varken stressad eller skämdes när dom var ledsna. Jag tog det lugnt och tröstade på samma sätt som jag hade gjort om vi var hemma.

    Barnen hade roligt tillsammans och lekte både inne och ute. Isadora tyckte först att gåstolen skulle vara till henne, men efter ett litet tag accepterade hon att lilla Idun fick sitta där istället 🙂

    img_5800
    img_5801
    img_5798
    img_5799

    När vi lekte i trädgården så samlade Isadora kottar och grenar som hennes nalle fick äta. Mums! Eller näää..

    img_5803
    img_5802
    img_5805
    img_5804

    När klockan blev 13 så var barnen helt slut redan så då satte vi på TVn en stund och slappade på golvet tillsammans med barnen.

    img_5807
    img_5808

    Det blev en mysig och kravlös playdejt med kaffe, småprat och lekande barn (för det mesta i alla fall), precis så som det ska vara 🙂 När vi åkte därifrån så var vi helt slut allihopa. Mina barn var lite extra högljudda idag så det var skönt när deras energi tog slut om man säger så 🙂

  • Hur viktigt är det att barn kan lita på oss vuxna?

    – Innehåller reklam genom annonslänkar Nextory och Bokus –

    En sak som jag tycker är viktigt i en relation mellan vuxna och barn det är tillit. Det är inte bara vi vuxna som ska kunna lita på barnen, det är även barnen som ska kunna lita på oss vuxna. Jag minns väldigt mycket känslor från min barndom. Jag har försökt prata med Jair om det, men han minns inte såna saker så alla kanske inte minns så mycket känslor som jag gör? Minns ni känslor från olika situationer när ni var små? När jag lyssnade på ljudboken Växa – inte lyda (finns som vanlig bok här) så förklarade författaren att dessa känslor och minnen från ens egen barndom är väldigt viktiga och användbara när man själv får barn. Detta håller jag verkligen med om!

    Dom flesta av mina minnen är positiva. Jag hade en bra uppväxt med en trygg mamma och pappa och väldigt närvarande morföräldrar. Dom starkaste negativa känslorna jag minns är då jag blivit orättvist eller oschysst behandlad av andra vuxna, oftast lärare. Jag minns till exempel hur dagmammans barn slog oss dagarna i ända och när jag sa till dagmamman så pekade hon bara på sina öronproppar. Hon ville inte höra mitt ”gnäll” och det fick mig att känna skam. Jag trodde att det var jag som gjorde fel genom att berätta att hennes barn slog mig och mina syskon, så därför vågade jag inte berätta för min mamma och pappa. Jag minns hur jag uppenbart inte blev trodd när jag berättade något för en lärare och hur jag fick till svar från skolkuratorn ”att det är aldrig ens fel att två träter” när jag blev mobbad i skolan. Jag minns också hur gympaläraren tvingade mig att vara med på gympan precis efter att jag hade brutit armen och hur hon aldrig bad om ursäkt trots att jag kom till skolan med gips dagen efter. Gissa om min mamma var arg! Jag minns också hur syläraren sa att mitt förkläde som jag hade sytt var fult pga tygerna jag hade valt, men den där syläraren fick det inte roligt när min mormor också började jobba som sylärare på skolan. Haha! Jag minns även hur min astma gav mig smärtor i bröstet när jag simmade, men eftersom jag inte visste att det var astma jag hade sa jag att jag fick ont i hjärtat när jag simmade snabbt. Simläraren trodde inte på mig och som straff degraderade hon mig så jag fick gå med barnen som var 1-2 år yngre än mig. Jag har aldrig skämts så mycket i hela mitt liv som jag gjorde när mina klasskamrater skrattade åt mig när jag gick iväg till småbarnen. Det blev min sista simträning och det är först nu som min mamma och pappa fått veta varför jag inte ville fortsätta med simträningen.

    Dessa saker kanske låter extrema, men det var min verklighet och jag tror inte min skola var något undantag. Eller kanske var det, det. Skolan jag gick på anses vara väldigt fin, den kanske var för fin för lilla mig? Eller så kanske det låg i tiden att behandla barn på detta sätt när jag var liten? Hur som helst så har alla dessa saker här ovan något gemensamt och det är bristande tillit. Lärarna och kuratorn litade inte på barnen och barnen fick gång på gång bevisat att man inte kan lita på vuxna. Jag hade väldigt bra relation med min mamma, pappa, mormor och morfar, men många av sakerna som hände i skolan berättade jag ändå aldrig. Varför? Jo, för att lärarna i skolan fick mig att känna skam. Skam är en stark känsla för ett litet barn och genom att berätta om varför man känner sig skamsen så förstärks den känslan just vid tillfället som man berättar. Det är svårt att berätta om något som man känner skam över även när man är vuxen, så det är ju inte precis lättare när man är liten.

    Jag försöker verkligen bemöta mina barn på ett schysst sätt vid alla tillfällen, även när dom gör något fel. Det är inte alltid lätt men jag tror det är superviktigt att försöka tänka på att det är inte bara vi vuxna som ska kunna lita på barnen, det är även barnen som ska kunna lita på oss. En annan situation som jag också minns från min barndom som jag tycker är en bra tillits-övning för oss föräldrar att börja med tidigt. Det är att inte rycka saker ur händerna på våra barn när vi tror att dom inte ska göra som vi säger eller att lägga undan något som dom har lagt ifrån sig när dom inte ser. Jag ber alltid Lucas och Isadora lägga tillbaka saker själva eller ge det till mig. Det är väldigt sällan som jag tar något ifrån dom och det vet dom så därför gör dom som jag säger. Jag litar på dom och dom litar på mig. Det är samma med Isadoras napp. Jag har lärt henne att lägga undan den själv och sen rör jag inte den och då vet hon att den är där när hon kommer tillbaka. Jag har lärt Isadora att lägga sin napp i sängen och sen använder hon den inte på dagen, men häromdagen fick hon sand i ögat och grät otröstligt jättelänge så då hämtade vi nappen. När hon var glad igen så bad jag henne ta ut nappen. Först ville hon inte, men jag pekade att hon kunde lägga den på Busiga-Bebben-boken och då gjorde hon det. När hon vände ryggen la Ian undan nappen och kaninen och då blev hon helt förstörd, så jag förklarade för Ian att jag lärt henne detta. Vi rättade till misstaget och Isadora blev glad igen och lät nappen ligga kvar på boken tills det var dags att sova.

    Hur gör ni där hemma? Kommer ni ihåg liknande situationer från när ni var små och hur har det påverkat er uppfostran?

    Fotograf: www.wanderings.se

  • Lördagshäng med simskola

    Idag var jag, Ian och barnen på simskolan igen. Isadoras prickar är äntligen bättre, ja, dom är faktiskt nästan helt borta! Helt otroligt vad lite penicillin kan göra 🙂 Det var mysigt att simma men tyvärr gick det inte så bra idag. Jag hade råkat tvätta Lucas simglasögon i tvättmaskinen så dom hade nog formats om lite för dom slöt inte tätt på honom längre, däremot satt dom bra på mig. Stackars Lucas, han var så besviken 🙁

    När Lucas hade simmat klart gick jag ut och hämtade Isadora som var med Ian, men det gick inget vidare med hennes simning heller. Hon hängde runt min hals hela tiden och ville inte göra en endaste övning. Jag vet inte exakt vad som var fel men jag upplever det som att hon blev blyg och tyckte det kändes konstigt i lokalen och att det var massa människor hon inte kände i poolen. Det hade varit bra om Lucas hade varit där för då hade hon nog härmat lite mer. Det är tråkighet när det inte går bra, men det är inget att hänga läpp för. När Lucas var liten gjorde han inte mycket på simmet och jag trodde länge att han inte kunde något, men plötsligt så simmade han som värsta fisken! Det var då vi fick veta att det verkligen var värt det. Det spelar ingen roll hur många ”misslyckade” sim om det blir dom resultaten som vi fått med Lucas. Vi får hoppas att Isadora också kommer dit så småningom 🙂

    När vi kom hem från simmet åt vi pizza och lekte i trädgården en stund så det slutade med att Isadora fick duscha en gång till innan läggdags! När Isadora leker i sandlådan så leker hon verkligen och det kommer sand ÖVERALLT! Lucas var alltid extremt renlig i sandlådan så det här är lite ovant för oss, men det är himla roligt att se. Jag ska lägga lite jordduk, eller vad det heter, i sandlådan och sedan fylla på med lite mer sand så att hon verkligen kan gräva 🙂

    Vad gjorde ni denna helgen?

  • Recept på grön ärtsoppa

    – Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Linas matkasse –

    Jag gjorde ett samarbete med Linas matkasse på instagram för ett tag sen där jag och barnen lagade grön ärtsoppa på 15 min. Det tog lite längre än 15 min första gången, dels för att barnen var med, men också för att jag inte läste receptet i förväg. Det går mycket snabbare nu när jag vet vad jag ska göra. Soppan har blivit lite av en favoriträtt här hemma, vi lagar den minst en gång i veckan, både för att den är god och för att den går snabbt att fixa, dessutom är den BILLIG! 🙂 Receptet på denna soppan kom i Linas nya supersnabba kasse där alla recept tar max 15 minuter att laga. Jag gillade verkligen den kassen och hade tänkt beställa den igen efter samarbetet men när jag loggade in på mitt konto så upptäckte jag en ny grej. Linas matkasse har nämligen infört att man kostnadsfritt kan byta ut måltider på vissa matkassar, bl.a. barnkassen. Jair gillar inte fisk så därför passar detta oss alldeles utmärkt. På måndag har jag beställt en ny matkasse från Linas så nu slipper vi tänka ut recept och förhoppningsvis så slipper vi storhandlingen också eftersom vi har handlat en massa basvaror till skafferiet och badrummet på Matsmart 🙂

    Jag har fått tillåtelse att dela med mig av receptet på den gröna ärtsoppan så här kommer det:

    INGREDIENSER

    Gul lök
    Gröna ärter
    Rysk yoghurt
    Grönsaksbuljong
    Salt
    Svartpeppar
    Vitlöksklyfta
    Olivolja
    Mynta

    GÖR SÅ HÄR:

    1. FÖRBEREDELSER: ta fram alla ingredienser. Koka upp 1 liter vatten till soppan (gärna i en vattenkokare). Ta fram en rymlig kastrull, stavmixer, måttsats, vitlökspress, skål, kniv och skärbräda.
    2. Klyfta 1 gul lök. Hetta upp 1 msk olivolja i kastrullen. Fräs lök och 1 vitlöksklyfta (pressad) 1-2 min.
    3. Häll ner 2 förp gröna ärter (frysta). Tillsätt 1 liter vatten (kokande) och 2 tärningar grönsaksbuljong och låt koka upp.
    4. Mixa soppan slät med stavmixer. Smaka av med lite salt och nymald svartpeppar.
    5. Finhacka bladen av 1 kruka mynta. Skär 1 bifftomat i skivor och lägg upp på tallriken. Lägg upp 2 dl rysk yoghurt i skålen.
    6. Toppa med mynta och yoghurtklick. Servera med rågbröd, 1 burk hummus och tomatskivor.

     

  • Hur får man ett barn att kissa på potta första gången?

    Det är trixigare än man tror att få ett barn att kissa på pottan för första gången. Jag vet inte ens om hon förstår vad vi menar när vi säger kissa. Vi gör kissljud och pekar och har oss men än så länge har inget kiss hamnat i pottan. Jag hade tänkt hinna till biblioteket en dag i veckan för att leta efter böckerna ni tipsade om men det har jag inte hunnit ännu. Jag tänker att det kanske är lättare om vi kan läsa nån bok om pottan som visar vad kissa är. Men vem vet, hon kanske redan förstår vad vi säger… eller så har vi lösningen närmare än vi tror genom att låta storebror visa hur man gör 🙂

    Häromdagen så kom det i alla fall en liten liten harplutt i pottan! Jag och Ian var superglada och sprang och hämtade pottkalendern (annonslänk) så att Isadora kunde få klistra en bajskorv på rätt dag 🙂 Isadora var jättenöjd och glad men ville absolut INTE bajsa mer trots att hennes mage var rund som på en höggravid.

    Vi pressade inte henne för vi har ändå inte börjat potträna seriöst, men vi uppmuntrade henne att sitta kvar genom att läsa hennes favoritbok, ”Busiga Bebbens potta” (annonslänk), om och om igen. Tyvärr hände inget mer, men det gör inget. Det viktiga är att Isadora gillar pottan och tycker att den är okej. Hon är inte ens 2 år än så det är absolut ingen panik 🙂

    Om ni har några tips för hur man får ett barn kissa på potta för första gången så får ni gärna dela med er 🙂 Hur gick det till för era barn första gången?