Sista dagen på bröllopsresan åkte vi till Bendinat där Victor spenderade alla sin somrar som barn. Vi gick förbi kapellet där vi egentligen planerat att gifta oss, men eftersom kyrkoherden där inte tillåter kvinnliga präster så gick det alternativet fett bort! Vi gick till den lilla viken där Victor alltid badade som barn och badade, hoppade från klipporna, drack öl och åt lite lättare lunch vid strandbaren.

För två år sedan hoppade vi från samma klippor, men då var jag fast besluten att jag inte skulle hoppa. Jag tänkte att jag är för gammal för att göra saker som är obehagliga. Varför ska jag utsätta mig för sånt överhuvudtaget liksom? När man var yngre försökte man bevisa något, men vad ska jag bevisa nu egentligen?

Men när jag satt där på klippan och väntade på Victor som just hade hoppat i så blev jag mer och mer säker på att jag också kunde och vågade – och det gjorde jag!

Den här gången när vi skulle hoppa så nojade jag högt om att det såg så mörkt ut på botten och pratade om stenar m.m. Dessutom hade dom nyligen satt upp en ”NO DIVING”-skylt så det kändes lite farligare att hoppa från klipporna denna gången. Som grädden på moset paddlade en tjej förbi på en SUP och sa till några killar som skulle hoppa att det var stenar på ett ställe så att man skulle hoppa åt nåt annat håll om man skulle hoppa. Allt detta gjorde att det låste sig för Victor och han ville inte alls hoppa trots att han hoppat här MÅÅÅÅÅNGA gånger varje år. Efter en längre stunds velande och med känslan av att vi nog skulle dö, så hoppade vi tillslut ändå! SAMTIDIGT och TVÅ gånger till och med 🙂

Sista kvällen åt vi middag på en tapas-restaurang som heter Ombu som ligger alldeles vid fontänen som vår fotograf fotade oss vid på vår bröllopsnatt 🙂 Efter middagen gick vi tillbaka till Abaco, där vi förlovade och avslutade våran bröllopsnatt på. Ett fint avslut på vår sista kväll på vår smekmånad 🙂

Den andra dagen som nygifta så passade vi såklart också på att göra sånt som vi inte kan göra när vi reser med barnen. Vi åkte till ännu en beach club och hängde hela dagen, Um Beach house hette den 🙂 Det var också ett riktigt coolt ställe även om Beach Club Gran Folies alltid kommer vara vårat favoritställe eftersom man kan bada i havet där och havet där är i sig en FANTASTISK upplevelse.

Vi drack Cava Sangria vid poolkanten och åt god mat som serverades direkt på solsängarna och bara hade det gött!

Vi hängde på beachklubben ända tills det stängde och då var vi så trötta att vi faktiskt tog tidig kväll och myste på hotellet resten av kvällen 🙂

Första dagen som Herr och Fru Tiger tillbringades på Puro Beach Club som är den trendiga beachklubben på Mallorca. Inte för att i bryr oss så mycket egentligen om vad som är trendigt, men det är ju alltid kul om det blir lite partystämning och det blev det 🙂 Senare på eftermiddagen var det ett gäng partyglada som dansade i poolen. Vi dansade inte, men drack cava sangria och tittade roat på 🙂

Jag hade baddräkt för första gången i mitt vuxna liv och är lite imponerad över hur snygg jag var i det 🙂 Haha!

Vi åt god mat på våra stora dubbelsolbädd och drack cava 🙂

Det kändes stort och mäktigt att vi numera är man och fru. Jag har fortfarande inte vant mig vid att säga ”min man” om Victor. Victor har däremot alltid huvudet på skaft och har redan vant sig vid att kalla mig för fru eller ”frugan”. Han har ju dessutom bytt efternamn och har koll på det, jag är imponerad!

Vi stannade på beach cluben tills en liten stund innan dom stängde och bara njöt, framför allt av varandra 🙂 När vi åkte hem var solen redan på väg ner så det blev bara en kort vända hemma innan det var dags att gå ut och äta 🙂

Just det! Jag glömde ju helt bort att skriva om vår bröllopsmiddag och vad vi gjorde resten av natten 😉 Efter fotograferingen inne i Palma åkte vi vidare till restaurangen Il Paradiso och åt middag på deras terass ut mot havet. Tyvärr var det mörkt så vi kunde inte njuta av havsutsikten men det gjorde inget för allt var perfekt! Jag kan verkligen rekommendera att man äter sin bröllopsmiddag där om man gör som vi och gifter sig själva. Jag ville inte känna mig malplacerad på restaurangen genom att gå till en typisk spansk restaurang där folk inte klär upp sig alls. Jag ville känna att jag var på rätt plats på rätt tillfälle eller hur man nu ska förklara och då blev Il Paradiso perfekt!

Det första som hände när vi gick in i restaurangen var att en engelsman höll på att tappa hakan när han fick syn på mig och när vi närmade oss deras bord så fick han syn på min klänning och stammade förvånat ”It’s a BRIDE!”. Victor kom strax efter och sa skämtsamt ”Sorry, mate!” och då brast hela bordet ut i gapskratt!

Den kvällen var det många som kom fram och sa att dom var imponerade över att vi hade riktiga bröllopskläder på oss och att vi var jättevackra. När vi gick från restaurangen så var det till och med en kille som frågade om han kunde hjälpa oss att ta några bilder innan vi gick. Självklart ville vi det!

Efter restaurangen gick vi till baren Abaco som Victor friade till mig på. Vi hade sparat den till sist med flit för det kändes som den perfekta avslutningen. När vi gick in genom dörren märkte vi genast hur stämningen förändrades, människor slutade med vad dom höll på med och riktade sina leende ansikten mot oss. Servitörerna verkade dock inte ha lagt märke till oss utan hade fullt sjå med något i baren så efter att ha stått vid ”corona”-skylten med handsprit en liten stund så började vi gå in. I vanliga fall måste man vänta på bordsplacering i Spanien nu under pandemin, men det stod inget på skylten så vi tänkte att det kanske bara var att gå in. Men då kom en servitör och visade oss tillbaka till skylten och sa ”special zone”. Vi blev lite förvånade men gjorde som han sa, bara sekunder senare förstod vi varför. Servitörerna drog nämligen igång bröllopsmarschen på högsta volym och lät oss gå som in i kyrkan genom hela stället! Haha! Vilken upplevelse! Folk jublade, hurrade och gratulerade oss! En mäktig känsla! När vi hade vandrat igenom hela stället så visade servitörerna oss ett bord och där fick vi en bröllopsgåva (en flaska bubbel) från ett annat bord! Jag ville aldrig att den natten skulle ta slut.

När vi kom tillbaka till hotellrummet så bad vi att få köpa en flaska bubbel och en ishink och så avslutade vi bröllopsnatten med allt det där som man gör på sin bröllopsnatt! Haha! 🙂

Nu är vi man och hustru och det är dags att FIRA! Det häftiga med att gifta sig på Mallorca var all uppmärksamhet vi fick från alla runt omkring. Folk stannade, ropade grattis eller ”BRAVO”, tutade med sina bilar, plingade med cykelplingorna och när vi gick förbi uteserveringarna ställde sig folk upp och applåderade! När vi fotade inne i Palma så kom folk fram och tog bilder, filmade oss med systemkamera och ja, det kändes faktiskt som att hela Palma var där för att fira oss på vår bröllopsdag. Det var MAGISKT!

Några av dom första att gratulera oss efter vigseln

Efter vigseln drack vi bubbel tillsammans med vår präst på Svenska Kyrkans fina terass. Ni ser det skymten av det i videon som vår videograf Ida Carlsson gjort.

Sedan åkte vi in till Palma för att ta några bilder vid Katredal La Seu innan solen gick ner. Det var så häftigt! Överallt tog folk upp sina mobiler och fotade eller filmade oss.

Första dansen 🙂

Vår underbara fotograf, Billie, snappade upp att vi älskar bubbel och åkte i förväg till katredalen för att köpa en flaska cava till oss. Vi älskade verkligen att hon tänkte på det, för själva hade vi tankarna någon helt annanstans!

Just denna solnedgång var månen väldigt stor och långt ner på himlen. Vi stod och beundrade den rosaskimrande månen innan det var dags att gå vidare mot restaurangen.

Det var pampigt att gå runt så här i brudklänning och kostym på på Palmas gator.

Och känslan när en hel uteservering ställer sig upp för att applådera åt vårt giftermål! Alltså WOOOW!

Eller som här, när taxin kör i krypfart bakom oss… det kändes verkligen som hela Palma var här för just oss!

Runt hörnet från vårt hotell ligger baren Abaco där Victor friade till mig. Det kändes som att cirkeln var sluten när vi var här igen, 2 år senare alldeles nygifta!

Den här sista bilden är ändå en av dom mäktigaste, när vi kysser varandra och tiden stannar, men bakom oss kan man fortfarande känna stadens puls.

Alla bilder i inlägget är tagna av vår fotograf Billie Media

Jag vet inte hur jag med ord ska kunna beskriva den här dagen för att verkligen ge den rättvisa. Det går inte att fullt ut beskriva den känslosamma stunden när till och med prästen gråter för att det var så fint. Det vi kände kan bara upplevas, ingen berättelse i världen kan beskriva alla känslorna just då. Jag kan bara försöka att på mitt sätt dela med mig av den här otroligt vackra och fina stunden som vi hade på Mallorca den 21:a augusti 2021.

Jag kom till kyrkans lokaler 15.30 och då var stylisten redan där, så jag behövde bara slänga på mig sidenrocken och sätta mig tillrätta i stolen. Jag hade inte tänkt på det förut, men eftersom det skulle ta 3 timmar att bli klar så det var ett perfekt tillfälle för mig att vara ner. Det var underbart när stylisten grejade med håret, så avslappnande! I vanliga fall är jag världens pratkvarn men jag tog faktiskt tillfälligt i akt och blundade en stund.

Strax innan sex kom Victor som även han skulle byta om i kyrkans lokaler. Jag kunde höra honom från andra sidan lokalen, men han fick inte se mig eftersom det betyder otur att se bruden och hennes klänning innan bröllopet. Däremot betyder det tur om bruden får se brudgummen innan han ser henne och det fick jag 🙂

När vi var klara med hår och smink fick jag hjälp av stylisten att knäppa klänningen. Jag minns att jag började bli ordentligt nervös och höll på att glömma både det ena och det andra. Haha! Det var rena turen att jag öppnade min handväska för att se om jag behövde något i den för då såg jag att alla mina smycken fortfarande låg kvar där! Och i SISTA sekund innan vi skulle gå mot vigselplatsen så kom jag på att jag glömt byta trosor! Haha! Jag hade svarta gamla slit-och-släng-trosor på mig så jag kunde verkligen inte skita i det. Bröllopstrosorna skulle på så videografen Ida, blev tvungen att hjälpa mig med kabeln till mikrofonen som satt på mitt ben så att jag kunde byta trosor.

När jag äntligen hade allt under kontroll så var det dags att bege sig till vigselplatsen som låg runt hörnet. Först gick Victor tillsammans med prästen, fotografen och videograferna och en liten stund senare gick jag.

Jag minns hur folk tjoade och tutade med sina bilar när jag gick på gatan mot vigselplatsen. Det var en så häftig känsla! När jag väl kom fram såg jag Victor stå längst ner under ett träd och vänta på mig.

Jag började med bultande hjärta gå ner från den långa stentrappan…

När jag kom fram la jag min hand på hans axel…

Han vände sig om och vi båda blev otroligt sentimentala. Känslorna var överallt och det var inte lätt att hålla sig från tårar!

Alltså känslorna! Jag minns hur stilig jag tyckte att Victor var och hur nära och djupt vi kände av varandras känslor. Det kändes mäktigt att denna upplevelsen händer tack vare oss två, bara för att vi två älskar varandra så mycket.

Det var helt fantastiskt vackert på vigselplatsen, det kunde verkligen inte blivit mer perfekt!

Victor sa efter bröllopet att jag såg ut som en alvdrottning. Jag har aldrig känt mig så vacker som jag gjorde den här dagen.

Det var jättejättesvårt att hålla tårarna borta när vi läste upp våra bröllopslöften för varandra. Jag är så glad att Ida filmade det hela, för exakt vad vi sa till varandra är nästan det som är svårast att minnas i efterhand, däremot är minnet av hur löftena fick oss känna ett av dom starkaste minnena.

En superfördel med att gifta sig helt själva är att det var avslappnat och inget kunde gå snett 🙂 Jag fastnade lite med håret i blommorna vid vigselplatsen, råkade vingla till efter att ha trampat på klänningen, Victor tappade en av ringarna och prästen var också på väg att ramla omkull, men inget av det gjorde något 🙂 Vi var båda nervösa så att det räckte och blev över även fast vi var ensamma och inte hade några gäster.

Under hela vigseln höll vi varandra i handen och det betydde så mycket just där och då

Nu är ni man och hustru ♥️

Vår präst Karolina var helt underbar! Hon fick oss inte bara att känna oss trygga, hon kände också med oss i våra känslor. Hon skrattade när vi skrattade och blev tårögd när vi blev det. Vid vigselns slut fick vi den mest innerligt hjärtliga kramen av Karolina!

Första bilderna på oss efter vigseln ♥️

”Victor, du och jag är menade för varandra. Jag älskar dig av hela mitt hjärta.”

Alla bilder i inlägget är tagna av vår fotograf Billie Media

Fortsättning följer!

Den 21:a augusti 2021 eller som jag gillar att skriva 21.8.21, var det äntligen dags för dagen som vi väntat på i 2 år, vår bröllopsdag! Men eftersom vigseln inte var förrän 19.00 så hade vi oceaner av tid den dagen. Jag tror faktiskt inte att någon dag nånsin har gått så långsamt. Haha!

Nu undrar ni kanske varför vi bokade vigseln så sent? I Sverige hade ju vigseln antagligen varit kl 14.00, men när man gifter sig på exotiska Mallorca så är det ganska skönt och FINT att gifta sig på kvällen. Vi ville inte ha solen i ögonen, vara genomsvett eller få fula skuggor i ansiktet pga att solen står högt. Vi ville också nyttja det fina ljuset vid golden hour (sista timmen innan solen går ner) så därför bokade vi vigseln kl 19.00. Den enda nackdelen med att gifta sig såpass sent var att bröllopsdagen blir ganska kort, men eftersom vi inte hade någon fest så spelade det ingen roll.

Den här bilden är tagen lite efter 18.00 från kyrkans terass – vår vigselplats ligger till vänster om palmerna i bild 🙂

Sista dagen som ogifta åt vi frukost riktigt länge och drack massor av bubbel 🙂 Den gulliga servitrisen Gabriella på vårt hotel, Hotel Tres, bjöd nämligen oss på en egen flaska när hon insåg att det var dagen då vi skulle gifta oss 🙂

På tal om det så var det faktiskt väldigt kul att ha den solhatten jag hade, med texten ”Bride” för titt som tätt var det folk som frågade oss om vi skulle gifta oss 🙂 Vi fick väldigt mycket uppmärksamhet både på ön och på flyget till Mallorca. Piloten på planet var till och med så gullig att han tog hand om både brudklänningen och Victors kostym och hängde in den i cockpit utan att vi ens behövde fråga 🙂

Sista timmarna som ungkarl 🙂

Efter att vi hade druckit bubbel så hängde vi en stund på hotellrummet och skrev ner våra bröllopslöften på papper (så att vi inte behövde läsa från våra mobiler). Sen gick vi till en tapas-restaurang som heter La Rosa och åt jättegod lunch.

När vi satt där och åt lunch fick vi bilder och videomeddelanden från floristerna som hade gjort klart bröllopsbuketten och bara ville kolla att vi var nöjda. Vi gjorde en liten justering som blev stor skillnad för oss och sen var vi nöjdare än nånsin! Jag måste säga att jag är galet nöjd med floristernas arbete, dom ville verkligen att det skulle bli EXAKT som vi ville och vi kunde ändra oss flera gånger under loppets gång utan att dom tyckte att det var det minsta konstigt 🙂

Foto: Billie

När vi kom tillbaka till hotelrummet packade jag ihop allt jag skulle ha med mig till kyrkan där jag skulle möta upp stylisten som skulle göra mig i ordning, men det var inte förrän Victor vinkade av mig i taxin som jag kände att NU händer det! Fjärilar i magen, hjärtat som bankar hårdare och ja, det händer verkligen nu…

Fortsättning följer!