Idag lämnade jag en gråtande William på förskolan, så jobbigt! Det verkar som vi fått ett bakslag nu efter inskolningen, kanske inte så konstigt med tanke på allt som hänt. Förra veckan, under inskolning gick Victors farmor plötsligt bort och allt har varit upp och ned sedan dess. Jag fick ta över inskolningen för att Victor skulle kunna vara på sjukhuset och gå på möte med begravningsbyrå, utrensning av dödsboet osv. Det märktes att William blev orolig av situation, hans pappa var ju väldigt väldigt ledsen och åkte iväg hela tiden för att fixa en massa saker. Inskolningen gick ändå bra, men nu har det varit sorgsna avsked hela veckan… det gör så ont i mig!

Jag får så dåligt samvete! På ett sätt så hade jag velat ha kvar honom hemma, men jag vet inte hur det skulle gå till…?! Det har varit supersvårt att jobba det sista halvåret med en bebis och en 2-åring som är understimulerad och slår lillebrorsan hela tiden. Jag vet inte hur många gånger jag gnällt till Victor att jag behöver hans hjälp när han kommer hem. Den sista tiden har mitt arbete bestått av mycket videos med VoiceOver och det går liksom inte när det är barn i bakgrunden. Min enda chans är ju när dom sover och det gör inte William längre 😛

Det har varit intensivt med jobb på heltid samtidigt som båda hemma är hemma, men jag är ändå väldigt tacksam för den här tiden.

Jag tror att förskolan är bra för William och det kommer bli bra för mig att få tid att arbeta på igen. Ja, för det där med att driva företag och ha två småbarn hemma har verkligen varit en utmaning! Äntligen har jag tid att ta tag i min jätte backlog!

Oliver har sedan ett tag tillbaka koll på balansen och kan stå utan att hålla i sig. Det har flera gånger varit nära att han tagit det där första steget och plötsligt så hände det! Det var förra fredagen 18:e augusti (han var alltså nästan exakt 1 år och 1 månad) som han plötsligt bestämde sig för att testa att gå! Jag satt med en redigering på telefonen och lyckades snabbt få upp kameran för att filma! Jag hann alltså få steg två, tre, fyra och fem på film!

Det var såna där stapplande gulliga steg som Bambi på hal is och han var sååååååå stolt! Man riktigt ser hur han ler bakom nappen! Och på femte steget ramlar han på rumpan och blir såååå besviken. Vi får se när han tar nästa steg 🙂 Jag passar på att filma honom när han kryper så mycket jag kan tills dess, snart är krypa-eran över och han går från att vara ens bebis till ett småbarn. Buhuuuu! Min lille bebis!

Idag är det Williams födelsedag! Idag fyller han 3 år och vi har firat honom med skönsång och paket på sängen. Det var knappt att han vaknade när vi kom in, den lille sömntutan!

Pappa fick hjälpa honom att blåsa ut ljusen och öppna paketen, men efter en liten stund tinade han upp och gladdes åt alla sina presenter.

Vi hade köpt en stor sopbil att leka ute med (William älskar att leka ute), en såpbubbelpistol och ett batteridrivet lok (det förra vi hade hamnade i badbaljan…). Loket blev succé! Han lekte med det hela morgonen och ville INTE gå till förskolan.

Vi velade lite om han skulle gå till förskolan eller inte, men eftersom han inte gick igår (farfar försökte lämna honom) så kändes det dumt att ”sabba inskolningen”. Idag blir på ett sätt en extra rolig dag på förskolan eftersom dom skulle fira honom där också.

Förmiddagen här hemma har gått åt till att jobba och skapa den här fina videon av Williams födsel! Ni måste bara se den <3 Och om ni inte sett hela förlossningsvideon än så hittar ni den HÄR! Man behöver tyvärr vara inloggad på YouTube för att se videon…

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är sugen på att föda barn igen efter att ha sett denna videon… <3

I eftermiddag kommer släkten och firar också 🙂 Då ska vi fira Oliver lite med eftersom han inte fick något kalas i somras när han och jag fyllde år. Vi var förkylda och alla vi känner som skulle fira med oss var antingen bortresta eller också sjuka.

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen förbereda inför kalas!

Igår hände något sjukt läskigt! Jag minns hela gårdagen som i en dimma. Vi skulle äta lunch och jag slängde ihop lite rester. Oliver fick mosad potatis och kokt ägg med smör, lökpulver och en gnutta salt (han har ju fyllt 1 år!). Jag var stolt över att ha kommit på en ganska schysst rätt, som dessutom var grötig och enkel för vår skrutt att äta, trots att han inte har några tänder och ofta sätter i halsen. Han åt några skedar med god aptit innan han plötsligt började hosta och spydde upp allt. Vi försökte ge honom maten igen, men han fortsatte hosta så jag tog bort maten och gav honom ris istället för det hade funkat så bra dagen innan. Nu började han bli röd runt munnen och hostade och kräktes ännu mer. Hela ansiktet började klia och Oliver höll på att riva ut ögonen, kändes det som. Vi förstod att det var en allergisk reaktion han hade åkt på.

Han har reagerat tre gånger tidigare, men det har varit oklart vad han är allergisk mot. Första gången var när han åt köttfärsås och pasta som jag kokat, då trodde jag att det var tomat som han reagerade på, men han åt samma mat dagen innan och dagen efter utan att reagera. En annan gång var vi ute på gräsmattan när han fick fullt med nässelutslag över hela kroppen, då hade han inte ätit något på ett par timmar. Den tredje gången var när jag gav honom kiwi och därefter ägg uppdelad i bitar som han kunde äta själv. Han spydde upp ägget nästan direkt och fick nässelutslag och klåda. Den här gången testade vi att ge honom allergimedicin på en gång, han har ju fyllt 1 år så nu får man ge det.

Efter att vi hade gett honom allergimedicin satte vi honom i badet för att tvätta bort all spya och då blev han lite trött och slö så jag tog upp honom och höll om honom. Satte på en ny blöja som nästan genast fylldes med diarré och kort därefter spydde han ner hela mig. Det blev en ny omgång i badet och då höll han på somna hos mig så återigen trodde vi att det skulle lugna sig, men då ser vi hur hela kroppen täcks av nässelutslag. Snart har han hela kroppen full med kliande nässelutslag och han är helt hysterisk, samtidigt som han hostar, snorar och det tjuter lite lätt i bröstet. Victor kämpade med att vagga honom för han var fortfarande trött, samtidigt som jag försökte dämpa kliet med massor av aloevera. Han skrek och försökte klia sig, riva ut ögonen och ja, det kliade nåt vansinnigt. Det hade gått 2 timmar sen han åt ägget nu, men reaktionen hade liksom inte dämpat sig utan flyttat runt på kroppen och både ökat och minskat i intensitet flera gånger, så nu ringde vi 1177.

1177 sa att vårt närmsta akutsjukhus är Varberg, men att det är för långt vid en sån här allergisk reaktion. Vi skulle ringa 112 så att ambulansen får komma till oss istället. Här brast det för mig! Jag tänkte inte att det kunde bli ännu värre efter 2 timmar, men nu blev jag orolig på riktigt. Jag ringde 112 som ställde massor av frågor samtidigt som dom skickade ambulans på en gång. 10 minuter senare kom ambulansen, Oliver fick betapred och sen tog dom med sig honom och Victor i ambulansen.

Här brast det för mig igen och jag fick panik. Jag stod verkligen inte ut med att han skulle åka ambulans utan mig, men både jag och Victor ville följa med och det gick inte eftersom vi hade fler barn att ta hand om. Fy vad jobbigt det var att inte bli den som åkte med, men Oliver kan i alla fall skatta sig lycklig som har två föräldrar som så gärna ville vara där för honom. Victor uppdaterade mig redan från ambulansen, att Oliver var sig själv igen och till och med dansade. Älskade unge!

Vår lille älskling i bilen på vägen hem från sjukhuset

På sjukhuset höll dom honom för observation en stund och undersökte om den allergiska reaktionen hade påverkat lungorna eller i munnen, men det hade den som tur var inte! Vi kan inte veta säkert vad som hade hänt om vi inte fått i honom allergimedicinen, men jag känner mig ändå lite lättare av att veta att andningen aldrig var påverkad och att reaktionen inte var livshotande även om den var sjukt jobbig för honom.

Idag är han helt återställd, som inget har hänt!

Nu har vi fått en remiss för allergiutredning och jag skulle inte bli förvånad om han har någon mer allergi, tex mjölkprotein eller nåt som är vanligt i mat för han spyr minst varannan eller var tredje dag i samband med måltid och han har problem med förstoppning som han får Omnilax för. Vi har en tid till barnmedicin i september för det, vi får se mer då.

Har era barn några allergier eller har ni varit med om liknande?

Jag tycker det är så roligt att se att Isadora och Oliver är så lika. Jag har ALLTID fått höra att Isadora fått ärva mitt exs gener och knappt är lik mig alls. Till och med hennes långa hår får jag höra är de brasilianska generna, men det är helt fel! På bilderna nedan är jag 2 år och Isadora är 2 år 🙂

Här kommer några bilder på när Oliver och Isadora är på pricken lika varandra, visst är det lite roligt?! Ännu roligare är det att William och Lucas också har varit på pricken lika varandra. Jag minns när William låg i babygymmet och jag fick flashbacks till att det var Lucas som låg där för att dom var så lika. Nu är dom inte så lika längre 🙂

Till vänster är Oliver och till höger Isadora, men det räknade ni säkert ut 🙂

Igår var det våran dag, min och Olivers ♥️ För ett år var jag på Sankt Jörgen spa och firade min födelsedag med in bästis Veronica som blev Olivers gudmor 🙂 Oliver visade absolut inga tecken på att han ville ut. Han visade faktiskt inte ett enda tecken på något alls eftersom han inte mådde bra. Det enda jag fick den dagen var en trött liten spark efter att Veronica kört med barnmorskans ”rucka-på-huvudet-grepp”. Jag ryser av tanken på att den där trötta sparken blev den sista inifrån magen och om han inte hade fötts när han gjorde så hade det blivit den sista sparken han nånsin sparkat!

Vi hade verkligen en enorm tur! Min födelsedag kunde blivit Olivers dödsdag så tacksamheten över att fira VÅR födelsedag tillsammans igår går inte beskriva med ord ♥️🙏🏻

Läs Olivers förlossningsberättelse här!

Det blev ett lugnt firande igår eftersom vi, barnvakten och svärmor är lite krassliga. Jag blev firad på sängen med kaffe och presenter och skönsång två gånger. Först sjöng Victor och sen kom Lucas och Isadora in med egna presenter och sjöng för mig. Jag blev så rörd! Det var första gången dom sjöng helt själva för mig <3

Till lunch åt vi sushi med barnen. Victor hämtade på en sushirestaurang Kungsbacka och så delade vi på allt. Lucas åt jättemycket trots att det ”inte är hans favoritmat”. Han har verkligen börjat gilla ”vuxenmat”. Han har ätit starka chilirätter sen länge (t.ex. vår heta arrabiata) och sedan början på sommarn har han också börjat äta sill! Vi har till och med slutat fråga om han vill ha ”barnmaten” för han väljer alltid sill 🙂 Så kul! Han är också med på våra kräft- och räkkvällar och skalar sina egna räkor. Tänk att han var den med selektiv ätovilja och nu äter han mer allsidigt än många vuxna!

På kvällen gick vi till Blackstone Steakhouse i Kungsbacka och då ville Lucas äta samma mat som oss och turligt nog för oss, så fanns det exakt samma på barnmenyn som för vuxna, oxfilé på lavasten men för endast 95 spänn! Och då ingick både dricka och glass! Samma rätt på vuxenmenyn kostar 465 kr! Visst var köttbiten något mindre, men den var nog precis lagom till Lucas.

Jag och Victor åt Mixed grill med tre olika sorters kött, oxfilé, hjort och kalv. Hjorten var faktiskt bäst, sååååå mört och gott kött!

När vi kom hem så åt vi kladdkaka som man får från både Hemköp och ICA på sin födelsedag.. haha! Jag har aldrig hämtat ut det förut, men igår så gjorde vi det, haha! Och så spelade vi Pandemi-spelet. Det har verkligen blivit vår grej. Det som gör det roligt är att man spelar tillsammans mot spelet och det krävs massor av strategi för att vinna. Vi har bara vunnit två gånger hittills, ena gången var för att kortlekarna var dåligt blandade, andra gången för att vi verkligen samarbetade. Väldigt roligt!

– Samarbete med Solhem Inredning –

Vi är inte riktigt klara med William och Olivers rum ännu. Tanken är att vi ska ha nån fin matta och så har vi ett hörn som vi verkligen skulle behöva en bättre förvaringslösning för alla leksaker. Men något som jag verkligen är helt galet nöjd med är deras Sebra sängar från Solhem Inredning! Vi får så mycket beröm för dom och det är så roligt!

Sängarna är från märket Sebra och jag tycker dom är så bra eftersom dom även är växasängar och kan dras ut till juniorstorlek 155 cm. Sängarna kan alltså användas hela barntiden, från baby till junior, och sedan kan man sälja dom till bra pris. Dom har nämligen väldigt bra andrahandsvärde och går åt som smör på marketplace, det märkte jag när jag jagade begagnat. Man får alltså verkligen valuta för pengarna!

Sängbotten på sängen går att ha på två höjder. Vi monterade Olivers säng på lägsta läget direkt eftersom han var såpass stor när han fick den. Och tur var väl det för en morgon när vi kom in så satt han plötsligt upp i sängen! En annan morgon stod han upp! Lille gubben börjar bli stor!

På Williams säng har vi tagit bort en sida, men vi har också pratat om att dra ut hans säng nu. Ibland när han vaknar på natten så försöker jag natta om honom i hans säng men det tar sån tid och det blir kallt att sitta på golvet jämte. Jag har försökt ligga i sängen med honom, men det är sååå trångt haha! Jag tror det kan går om vi drar ut sängen (eller så slutar det med att jag får nackspärr). Haha!

Vi är sååå nöjd med sängarna och de mörkblå sänghimlarna som också är från Solhem Inredning så vi bestämde oss för att behålla det blå här inne (vi var ju inne på att byta färgskala till grönt). Men vi skulle fortfarande vilja få in en varmare färg också. Vad hade ni valt för matta i detta rummet? Jag vill ha en rund, mjuk och fluffig som är skön att sitta på, men vilken färg? Naturvit?