VACCINERAR WILLIAM + 3 MÅNADERS KONTROLL | VLOGG
Ny vlogg på vår kanal! Ni får hänga med på 3 månaders kontroll och William får sitt livs första spruta, två på en gång! Stackars liten! Men han var jätteduktig och skrek inte ens en minut. Direkt efter förskolan går jag och Isadora till Rusta på Backaplan i hopp om att det inte ska vara så mycket folk – se hur det gick! Emma postar save the date-korten och följer med Isadora till dansskolan och gör ingefärashots efter eget recept!
3 Comments
Anna
Först och främst tack för en fin och bra blogg. Du ger ofta en ärlig bild av livet och allt som sker, vilket jag uppskattar. En sak gjorde mig dock lite ställd i detta inlägg. Du skriver att W är duktig eftersom han inte skrek. Vad är det som säger att det skulle vara ”duktigare” än om han hade skrikit? Om jag har ett barn som blir jätteledsen, är mitt barn inte duktig då? Om de är någon som ska klassas som duktig respektive inte duktig är de väl i så fall BVC sköterskan som tar sprutorna, om hen kan ta sprutan smärtfritt och distrahera barnet tillräckligt?
Emma
Tack fina du ❤️ Det har du rätt i, det jag sa är snarare ett ”uttryck” än en egentlig åsikt för jag hade sagt att William var duktig oavsett hur vaccineringen gick till. Samma sak när Lucas var tvungen att ta ett blodprov i somras och det låste sig totalt. Han skrek och grät och tillslut fick två sjuksköterskor hålla fast honom och ta blodet ändå. Det var jättehemskt men det var tvunget att göras eftersom han var sjuk under så lång tid och diabetes behövde uteslutas. Jag fick tips om att överösa med positiv feedback efteråt för det finns studier som visar på att barn glömmer traumat och bara kommer ihåg det som gick bra när man överöser dom med beröm istället. Det jag gjorde var alltså att överösa honom med beröm och säga hur duktig och imponerad jag var över att han fixade det så bra trots att det egentligen bara var hemskt. Idag minns han inte det traumatiska utan känner sig stolt över att han klarade. Så imponerande över hur hjärnan fungerar!
KarinH
Ja det är fruktansvärt när de blir så ledsna. Alexandra gick alltid att trösta med bröstet, inte Benjamin. Men det gick bättre när han fick ha med sin älskade kanin och gosa med.
Vårt kort satt fast i väggen på brevlådan och när jag berättade det för maken sa han att undra vad posten tyckte om era magnetiska kort…… 😁😂 det lär ju ha fastnat några i postsorteringsmaskinen….. 😂😂😂😂