Stora olikheter mellan Brasilien och Sverige

Brasilien och Sverige är verkligen två helt skilda världar! När jag träffade Jair så hade jag bara varit i Brasilien i 3 månader. Jag visste att Brasilien var farligt och jag var alltid väldigt försiktig men jag förstod inte då hur hög kriminaliteten faktiskt är här.

Jag minns att jag var lite i chock efter att Jair helt naturligt förklarat för mig att det är klart mataffären måste ha staket för utgången, annars snor folket kundvagnarna! VA?! Det värsta var kanske inte att folket snor kundvagnarna, det värsta var att Jair förklarade ungefär så här ”men det är ju självklart, annars snor ju folket alla kundvagnarna!”. Han sa inte detta på ett taskigt sätt utan detta var så himla självklart för honom så han uppfattade det som att det borde vara lika självklart för mig. Jag hade aldrig tänkt den tanken om Jair inte hade sagt det till mig.

Så här ser staketet runt mataffären ut. Det är bara extremt smala Babyzen som kommer förbi. Vanliga barnvagnar får man lyfta över eller gå genom parkeringshuset för att komma in i mataffären.

Här i Brasilien finns det högkvalitativa kameror installerade i varenda gatuhörn och dom flesta hissar är utrustade med kameror dom också. Detta hindrar dock inte folket från att råna, slåss eller skjuta varandra, men varje dag så kan man titta på spektaklet på nyheterna och i dom allra flesta fall så kan man lätt identifiera personerna som är inblandade eftersom kvaliteten på kamerorna är såpass bra.

I favelorna finns det dock inga pengar till kameror så där skyddar folk sig genom att bygga en mur runt sitt hus. En del sätter taggtråd och andra kör på ett betydligt billigare sätt och gjuter in krossat glas på toppen av muren.

När Jair kom till Sverige första gången så var han helt förundrad över vissa saker t.ex. självscanningen i mataffären. Jair kunde verkligen inte fatta hur det kunde fungera för han var ju så van vid att folket i Brasilien rånar allt som går att råna. När vi var här för 3,5 år sedan så testade Salvador att ha såna där hyrcyklar som man lånar och cyklar dit man ska och sen lämnar cykeln i en likadan station fast på en annan plats. Dessa cyklar rånades hela tiden och nu tror jag inte ens att dom finns kvar längre…

Men den roligaste upplevelsen var nog när Jair var med första gången när jag skulle tanka. Jag körde fram till pumpen på en obemannad bensinmack och i min högra ögonvrå såg jag Jair hastigt kolla runt omkring sig för att se var personalen som tankar höll hus. När han inte hittade honom så utbrast han förvånat ”It’s nobody here!”. Jag svarade lugnt ”Nej, det är det inte” och sen gick jag ur bilen. Jair skyndade sig ur bilen han också och frågade häpet ”Vet du hur man tankar?!” Sen den dagen har Jair velat tanka varje gång som han är med! Jag tycker det var lite gulligt att han blev så överraskad över hur saker och ting går till i Sverige. Nu är det snart Jairs kusin så kommer uppleva samma saker 🙂