Jag kan inte fatta att min långa ”ledighet” snart är slut! Jag har haft så himla kul med barnen och jag har verkligen känt mig så sjukt lycklig. Det känns sorgligt att lämna bort min lilla loppa till förskolan, men nu behöver jag jobba lite så att jag inte glömmer bort hur det är att vara ingenjör. Det kanske till och med är bra för mig att vara iväg lite så att jag uppskattar tiden med barnen ännu mer eller…? Nja, det där tror jag inte ens på själv så jag vet inte riktigt vem jag försöker lura. Haha! Det känns faktiskt inte ett skvatt bra att vara utan barnen. Jag vill vara med dom, helst av allt – HELA tiden! Om jag hade vunnit x antal miljoner så hade jag ägnat hela mitt liv till barnen och slutat jobba helt, men, men… nu har jag inga miljoner på kontot så det är ingen idé att drömma om det.

Jag har en mening som etsat sig fast i mitt huvud. Det var en mamma som lämnade en kommentar här på bloggen för ett bra tag sen och skrev ”det är inte alltid roligt för oss heller”. Kommentaren syftade på att det inte alltid är roligt för oss mammor att ta hand om våra barn så papporna kan gott göra det icke-roliga jobbet också – alltså att ta hand om barnen. Detta är inget jag känner igen mig i alls! Det finns säkert dom som gör det, men jag gör verkligen inte det. Visst kan vissa dagar vara jobbiga, men det finns inte en enda jobbig dag som jag hade velat byta bort. Jag är nöjd med alla dagar jag har haft med barnen, även dom jobbiga. På dom jobbiga dagarna har jag utmanat mig själv att försöka hitta en lösning för att bryta mönstret. Jag har övat mig på konflikthantering, på mitt sätt att prata och lyssna på mina barn. Jag har medvetet gjort detta och även om jag har varit skittrött vissa dagar så har det inte funnits några dagar som jag har velat byta bort. Jag har kanske klagat, men om någon hade frågat mig om jag hade velat byta liv med Jair dom dagarna så hade jag sagt nej. Jag vill helst av allt vara med barnen enda tills dom inte vill vara med mig längre 😉 Hoppas det dröjer tills dess!

Jag ska inte klaga allt för mycket. Jag känner mig faktiskt taggad på att jobba igen. Jag har faktiskt längtat lite efter ingenjörsuppgifterna, få göra mig iordning på morgonen och träffa nya kollegor. Jag känner mig redo att jobba även om jag slits mellan mina mammakänslor. Jag tycker Isadora är för liten för att gå på förskola men jag ser att Lucas faktiskt uppskattar att leka med kompisarna där. Jaja, det är kanske bäst att inte fundera allt för mycket, då kanske jag blir sentimental och bölar istället. Tur att det är Jair som kommer sköta inskolningen. Själv börjar jag jobbet den 1:a mars…

Jag har inte alltid älskat morgnar, men sen jag fick barn så har jag börjat tycka bättre om morgnar än tidigare. Jag vet inte riktigt varför, men jag tror det var när jag blev mammaledig med Lucas och jag visste att jag inte längre behövde skynda mig iväg varje morgon. Jag kunde äta frukost i lugn och ro och jag kunde äta ganska mycket om jag ville. Det blev dock skillnad när jag fick Isadora för då skulle vi ju iväg till förskolan tre dagar i veckan och den där lugna morgonen försvann, men jag fortsatte ändå gilla morgnar.

Nu älskar jag morgnarna igen 🙂 Varje morgon går jag och Isadora upp (Isadora vaknar först) och min älskade vän gör omelett till henne och mig och vi sitter länge och pratar innan Lucas vaknar och tillsist Jair. Jag önskar att den här tiden aldrig kommer att ta slut, men nu är det bara 2 veckor kvar på vår semester! Det har gått så sjukt fort! Snart är vi tillbaka i vardagen igen och jag ska faktiskt tillbaka till mitt gamla ingenjörsjobb igen! Det känns lite vemodigt, men det blir 50-75% arbete så det är ändå okej 🙂

Idag är planen att gå till stranden, det var ett tag sen nu 🙂 Nästa vecka kommer vi bo precis intill stranden i en hel vecka så det blir mer strand då 🙂