-
Isadora kan vända sig!
Isadora är nu 12 veckor gammal och idag gjorde hon ett nytt framsteg, en stor milstolpe i sitt liv som gjorde att den här mamman blev alldeles till sig! Haha! Fjantigt att man kan bli till sig av en sån här sak egentligen, men när det gäller ens barn så krävs det inte mycket för att en mamma ska bli imponerad 🙂
Jag ska berätta hur det gick till. Imorse så la jag Isadora på mage i sitt babygym precis som vanligt. Isadora älskar att ligga i sitt babygym och jag lägger henne på mage cirka 10-15 min ett par gånger om dagen och när hon tröttnar så vänder jag henne till rygg en stund innan hon blir trött och oftast somnar där. Det är nästan samma sak varje morgon 🙂 Men imorse så behövde jag inte vända på henne för när jag kom tillbaka så hade hon rullat för första gången!
Enligt 1177 är det tidigt för en bebis att kunna detta vid 3 månader och Isadora är ju inte ens 3 månader än (5 dagar kvar). Vanligen lär sig bebisar att vända sig vid 5-6 månader. Lucas vände sig från mage till rygg när han var 6 veckor men det var på soffan och det är ju lite lättare att rulla på mjukt underlag så även om det kändes som att han kunde vända sig så kunde han inte det när han låg på golvet på helt plant underlag. Jag minns det som att han lärde sig göra det mycket senare.
Det är såå kul när barnen lär sig nya saker, stora som små! Jag blir lika stolt varje gång!!!
-
Saknar ord
Alltså fy! Vad är det som händer här i världen egentligen! Mina tankar idag har gått till drabbade i Nice och i Turkiet. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att jag känner terrorn ner i magen. Vi var bjudna till en resa till Turkiet som jag motvilligt tackade nej till tidigare i veckan och nu känner jag att min magkänsla var rätt angående Turkiet. Jag lider verkligen med alla drabbade, fy så hemskt! Det börjar kännas mer och mer som att man är inte säker nånstans i Europa, otroligt obehagligt 🙁
-
Nu är det semester!
Idag gick Jair på semester! Äntligen! Även om det inte är jag som går på semester så har jag ändå längtat väldigt mycket, inte för att jag vill ha avlastning utan för att det är mysigt när vi är hemma hela familjen tillsammans 🙂 För att fira semestern så storstädade jag här hemma och dammsög, moppade golven, städade toan och torkade luckor. När man är ensam hemma med småbarn så vet man aldrig hur mycket man ska hinna fixa, men jag körde på så länge det gick och det blev riktigt fint här hemma 🙂 Det enda jag ”oroar” mig för nu är att det ska bli rörigt hemma när Jair är på semester. På helgerna blir det alltid så rörigt och då blir jag så trött! Jag hatar att vakna på morgonen och mötas av ett kök som är i fullständigt kaos eller ett vardagsrum fullt med saker där någon till och med har tagit med täcket från sängen… Nä, det är riktigt omysigt alltså! Jag vill ha en nystart på morgonen, inte behöva städa från dagen innan. Jair är duktig på att städa, men han kör inte så mycket ”clean-as-you-go” så det blir rörigt och då städar han, men han brukar inte plocka upp direkt. Vi har pratat massor om det och kommit fram till att vi ska hjälpas åt varje kväll att plocka i ordning, antingen innan eller efter barnen har lagt sig.
Nu sover barnen och jag och Jair ska mysa ner oss här på soffan med varsitt glas rosé, lite jordgubbar och en skräckfilm 🙂 Äntligen semester!
-
”JAG VILL HA BRASIL”
Jag sitter här och funderar på vad jag ska blogga om. Hela dagen har ju gått och jag vet knappt var jag ska börja, men just när jag satt här och funderade så hörde jag Lucas skrika ”JAG VILL HA BRASIL!” (japp kl är 21.30 och han sover fortfarande inte), då blev det plötsligt självklart vad det här inlägget ska handla om 🙂
På den värsta av trotsdagar så var vi på Världkultursmuséet med Siranee, då hade vi bråkat hemma heeeela dagen innan vi tillslut blev sams och åkte iväg. På vägen hem skulle jag köpa lite dregglisar till Isadora och fick då syn på brasilianska matchtröjan för ynka 49 spänn! Jag köpte en till Lucas och han blev stormförtjust! Han skulle ha på sig den direkt och vägrade att ha jacka ovanpå. Så har det varit i 3 dygn och vi har inte ens fått ta av den på natten. Igår sa vi till honom att han måste ta av den på natten för att vi ska kunna tvätta (den hade en matfläck mitt på magen sen en dag tillbaka), men han vägrade så vi lät honom bestämma om vi skulle tvätta den på natten så han kunde ha den nästa dag eller om han skulle sova i den men inte använda den nästa dag. Han bestämde att han skulle sova i den. Vid lunch när jag skulle tvätta så vägrade han fortfarande att ta av den, men då tyckte jag inte att det var ok att han bestämde längre så då stod jag på mig. Det slutade med att jag tog av den mot hans vilja och stoppade i den i maskinen. Först var han ledsen, men efter en stund lugnade han sig och sa ”nu är den klar” och då fick jag förklara att det är 2 timmar kvar. När jag gick ut ur badrummet så sa han ”jag stannar” och satt plikttroget kvar och väntade på ”Brasil”. Snacka om att han har förälskat sig i den här t-shirten och allt annat med den brasilianska flaggan på! Och så mycket har vi ändå inte pratat om Brasilien, vi har inte ens en brasiliansk flagga hemma, bara några flipflops med Brasiliens flagga på.
När tvättmaskinen äntligen var klar så skulle jag hänga upp t-shirten på handdukstorken så att den torkar snabbare. Gissa om Lucas blev helt förtvivlad! Japp, han skulle nämligen ha på sig den blöta t-shirten! Han var alldeles utom sig och sprang fram och tillbaka och visste inte var han skulle ta vägen! Han hade bara varit utan t-shirten i 2 timmar och 10 minuter men det var tydligen alldeles för lång tid! När Lucas hade lugnat sig lite så kom Jair och la ”Brasil” på tork i solen och cirka 20 min var den helt torr och ingen var gladare än Lucas som fick ha på sig sin älskade ”Brasil” igen 🙂
Jair och Lucas idag ❤️ -
Ambassadör för…
Nu ska jag avslöja en superkul grej, men först vill jag passa på att tacka alla som hjälpte mig i bilstolsdjungeln! Ni kom med många helt fantastiska tips! Jag lärde mig massor, bl.a. om tjänsten som NTF erbjuder, att man kan åka till dom och prova ut bilstolar eller att dom hjälper en att installera stolen korrekt. Hur bra som helst ju! Jag hade inte heller någon aning om att det inte är lika säkert att vända en bakåtvänd stol framåt pga stolens tyngd och att det därför är bättre att välja en stol som bara går att använda framåt när det verkligen inte går att använda den bakåtvända stolen längre när barnet är 4-5 år. Stort tack ska ni ha för alla tips och råd!
Nu till den superroliga grejen som jag ska avslöja: Jag har fått den stora äran och ansvaret att bli ambassadör för Axkid! Dom närmsta månaderna kommer jag lära mig massor om bilstolar, krocksäkerhet m.m. och förhoppningsvis bli expert på detta område 🙂 Jag kommer dela allt jag lär mig med er och hoppas på att kunna bidra till ett säkrare bilåkande för alla barn genom att informera här ❤ För mig är detta lite av en dröm som går i uppfyllelse. Jag är ju ingenjör och har jobbat mycket inom fordonsbranschen på motorsidan, men jag har länge önskat mig ett mer meningsfullt område på jobbet. Motorer kan väl vara kul, men barnens säkerhet i bilen hade varit så mycket mer meningsfullt för mig känner jag. Så nu när jag får jobba med detta, fast via bloggen, det känns som jag har nått ett av mina mål i livet 🙂
Förra veckan åkte jag till Axkids huvudkontor och fick en stol installerad till Lucas och en till Isadora. Det var en rejäl uppgradering för oss som hade så gamla stolar. Isadoras stol har isofixbas så vi slipper greja med bilbältet helt och hållet och det är superlätt att bara klicka loss babyskyddet när vi ska i och ur bilen så nu bär jag alltid Isadora i babyskyddet. Förut bar jag hellre henne i famnen för att slippa sätta på bilbältet på babyskyddet varje gång som vi skulle åka bil.
Till Lucas valde vi bilstolen Minikid efter att ha rådfrågat både Axkid och er läsare. Jag ville gärna att Lucas skulle sitta bakom förarsätet för att jag skulle få bättre sikt ut genom fönsterna bak och då var det bra med just Minikid eftersom den inte tar så stor plats. När båda stolarna var installerade så kände jag att det var ett mycket bra val eftersom Minikid inte heller tar så mycket plats i sidled, även fast den är rymlig att sitta i, detta gjorde faktiskt att det går att sitta ganska bekvämt i mitten bak på vår bil 🙂 Minikid var också hundra gånger lättare att installera än vår gamla bilstol. Det underlättade väldigt mycket att spännbanden är självjusterande och även nackstödet 🙂
Lucas ville inte vara med på bild i bilen den senaste veckan så vi får nöja oss med den här bilden så länge, så får jag få till några finare bilder när jag skriver om bilstolen sen 🙂
/I samarbete med Axkid
-
Utflykt till bibblan och träning
Idag har jag, Lucas och Isadora varit på biblioteket och myst. Det har gått ganska bra med trotsen idag, han hade ett utbrott precis innan vi gick men lugnade sig när jag förklarade att om han gråter så kommer hans Brasilien-T-shirt (som han älskar) att bli blöt. Det blev en bra dag och vi hade det jättemysigt på biblioteket.
Jag, Lucas och Isadora läste några böcker tillsammans. Båda barnen satt som små ljus och tittade på boken när jag läste.
När Isadora började bli trött så la jag ner henne i vagnen och gosade ner mig med Lucas i ett litet krypin fullt med saccosäckar. Isadora låg lugnt i vagnen och pratade med sig själv medan vi läste 🙂
Det är 4 km tur och retur till biblioteket och hela sträckan åkte Lucas på sin springcykel! Han var så duktig och lyssnade hela tiden på vad jag sa, men det gäller att vara med och hålla koll hela tiden för han glömmer bort sig ibland, t.ex. när han ser nån kul vattenpöl som han vill köra igenom. Men han lyssnar alltid på mig så jag är inte orolig att han inte ska göra som jag säger. Vi är ute med cykeln nästan varje dag så då tränar vi honom att stanna vid varje vägkorsning för att han ska lära sig att vi stannar alltid och tittar innan vi går över vägen. Han är snabb på cykeln nu, om han skulle vilja så kan han utan vidare cykla ifrån mig så det gäller verkligen att han lyssnar.
När vi kom hem från biblioteket så var Jair redan hemma så då passade jag på att äta en snabbis innan jag gav mig iväg på 60 min spinning 🙂 Nu är jag alldeles öm i benen, men det känns så himla bra! Vågen står stilla sen i söndags. Jag längtar efter att se nya resultat på vågen, men det brukar gå som i trappsteg för mig så det är bara att köra på så kommer dom snart 🙂 Jag har inte vågat mäta mig för det brukar alltid ta lite tid innan det syns på måtten för mig och jag brukar jämt bli så besviken, det brukar vara en riktig motivationsdödare, så mäter mig göra jag först när jag är under 70 kg 🙂
-
Hur mycket sover en bebis?
Hur mycket sover en bebis egentligen? Isadora har blivit så trött dom sista två dagarna, ännu tröttare än vad hon brukar vara. Jag börjar undra lite, är det normalt att vara så här trött som hon är? Hon sover cirka 7 timmar på natten och sen vaknar hon och äter och är vaken i typ 1 timme och sen är hon så trött att hon somnar där hon är, igår var det i babysittern och idag var det i babygymmet. Igår sov hon 6 timmar, alltså från kl 8-14 utan att äta och sen var hon vaken cirka 2 timmar innan hon somnade igen. Jag tycker hon sover mycket mer nu än vad hon gjorde när hon var 1 månad gammal. Jag minns inte alls att det var så här när Lucas var bebis. Jag läste om barns sömn på 1177s hemsida och där stod det så här:
- 0–3 månader: 15–18 timmar per dygn, men i den här åldern är det väldigt stor skillnad mellan olika barn. Sömnen styrs framför allt av hunger och mättnad. Det är möjligt att Isadora sover 18 timmar nu, men det känns som att hon inte är vaken 6 timmar, snarare 4-5 timmar per dygn…
- 3–12 månader: Upp till 17 timmar per dygn (9–12 på natten, 2–5 på dagen).
- 1–3 år: 12–13 timmar per dygn.
- 3–6 år: 11–12 timmar per dygn.
- 6–12 år: 10–11 timmar per dygn.
- 12 år och uppåt: 8–9 timmar per dygn, men vissa barn behöver mer sömn i puberteten
Hur mycket sover era bebisar? Någon mer som har en riktig sömntuta till bebis? Och ni som har stora eller vuxna barn, följer deras sömnrutiner med dom hela livet? Jag tänker på min brosa till exempel, han sov hela tiden när han var bebis och han gillar fortfarande att sova 😉
Isadora, just nu i sitt babynest från Bebbelulu Babynest, onepiece från LadyJen och den gosiga kaninen från LillaBus.nu som är perfekt att sova under och stor nog att krama samtidigt när man ska somna 🙂 Snuttefilten som ni ser i toppen på bilden brukar Isadora vilja ha över hela ansiktet så vi har spänt fast den med en snuttehållare från @Design_by_me_cu så att den inte ska hamna över näsan och munnen. När hon ska somna så brukar hon gnugga in huvudet i kaninen och det känns mycket bättre än att hon har hela snutten över ansiktet 🙂Jag passar även på att påminna om läsarrabatten hos LillaBus.nu, just nu får ni 25% rabatt med koden ”pasmallen25”! Koden gäller till den 7:e augusti 🙂
-
Överleva treårstrots
Igår (och varje dag i nästan en hel vecka) har det känts som att jag skulle få psykbryt när som helst! Treårstrots är verkligen ingen barnlek alltså! Igår fick jag nog och bestämde mig för att jag inte skulle försöka jämka med Lucas när han ställde omöjliga krav på mig som t.ex. när han ville att jag skulle kräkas upp ”hans” korv som jag hade ätit! Så istället för att trösta, be om ursäkt och försöka få honom på gott humör igen så lät jag honom skrika medan jag googlade på ”överleva treårstrots”. Igår var jag helt slut på metoder. Jag trodde att jag kände mitt barn, jag trodde jag visste hur jag skulle hantera hans humör för att undvika såna här utbrott, men igår så kände jag att han är helt omöjlig! Jag har alltid upplevt att det går att prata med Lucas så jag brukar kunna lösa alla situationer genom att sätta mig på huk och prata med honom, men den senaste veckan har det inte gått alls, så därför googlade jag.
Trotsåldern är som värst vid tre år
En sak som gav mig tröst när jag googlade igår var att trotsåldern inte återkommer varje år som jag har hört från vissa föräldrar. Det finns alltså inte 4-årstrots, 5-årstrots etc. Trotsåldern börjar vid cirka 1 år och har sin topp vid 3 år för dom flesta barn, därefter avtar trotsandet och mindre dagar präglas av gränstestning och raserianfall. I takt med att språket utvecklar sig så får barnet lättare att sätta ord på sin frustration istället för att få utbrott. Man kan hjälpa barnet genom att prata med det när det inte är argt och säga att det kan prova att berätta med ord vad det vill istället för att skrika och gråta. Om barnet väljer att försöka berätta varför det är argt så är det viktigt att barnet får beröm när det gör rätt.
För att överleva trotsåldern kan det kännas skönt att veta…
… att trotsåldern är väldigt viktig för barnets utveckling. Barnet måste testa gränserna för att finna sin plats i familjen och i sociala situationer. I trotsåldern så lär barnet sig vad som är rätt och fel i samvaron med andra människor, men det lär sig också att sätta gränser för vad det accepterar av andra. En viss påstridighet är bra för att kunna hävda egna intressen här i världen, men barnet behöver lära sig hur det ska visa sin ståndpunkt på ett hänsynsfullt sätt.
Raserianfall
Raserianfall är helt normalt och mycket vanligt när barnet är i trotsåldern. Det kan komma plötsligt eller så byggs det upp under hela dagen och tillslut utlöses en explosion. Frustrationen för barnet har blivit för stor och stressnivån blir så hög att barnet mister kontrollen över sig själv. Detta avtar oftast allteftersom barnet lär sig att kommunicera på andra sätt.Vad gör man när ens barn har ett raserianfall?Nu kommer vi till det som är intressant. Vad gör man egentligen? Jag trodde jag visste, men jag har tydligen varit alldeles för på och tjatig i mitt sätt att hantera situationen för att försöka lugna honom. Det första man ska göra är att se till att barnet är tryggt så att det inte kan skada sig på något. En del barn kastar sig på golvet, dunkar huvudet, springer in i väggar eller krossar föremål. Håll i barnet om det har en lugnande inverkan eller håll dig på avstånd om det verkar vara bättre, men håll koll på barnet så att du kan gripa in om situationen blir farlig.Låt utbrottet ha sin gång, det är i regel inte möjligt att nå barnet med uppmaningar om att vara lugn, påpeka att det är fel och så vidare. Det får vänta. När barnet har lugnat sig, kan du sätta det på knät och trösta det, och om barnet orkar kan ni eventuellt prata om det som hänt.Hur gör man för att reducera frustration och raseri?Det står väldigt bra om detta på den HÄR sidan och exempel på hur man kan göra istället, så jag citerar det som står:”Kom ihåg att för barnet är maktskillnaden mellan er en källa till frustration. Det är viktigt att du använder den makt du har med kärlek, respekt, inlevelse och klokskap. Var vänlig men bestämd, och förklara för barnet varför det inte kan göra det det vill. Om du ofta är eftergivande kommer barnet lära sig att det kan trotsa sig till det mesta.Straff verkar som regel mot sitt syfte, däremot är det viktigt med mycket ros när barnet uppför sig bra. Ofta kan det vara idé att ha överseende med aggressiva handlingar och raseri så länge det inte sker något som skadar andra.Tänk igenom i vilka situationer det är vanligast att det uppstår konflikter. Då har du bättre möjlighet att förebygga dem. Försök organisera tillvaron så att det inte uppstår alltför många frustrerande situationer för barnet. Detta betyder inte att du ska låta barnet bestämma allt själv, men när du måste genomföra något som barnet inte gillar så gör det så hänsynsfullt som möjligt. Var uppmärksam på att barnet inte känner sig så trängd att det enda reaktionssättet är raseri. Alla vill bli lyssnade på, så försök att också ge efter lite i konflikten, utan att göra avkall på det du sagt. Om du till exempel har sagt att barnet måste ha vantar på sig, kan det själv få välja vilka vantar. Om du insisterar på att det ska ätas grönsaker, så ge barnet möjlighet att välja mellan morot eller broccoli.Konflikter kan till en viss grad förebyggas genom att förbereda barnet på det som ska ske under dagen och göra avtal på förhand. Man ska vara tydlig med vad man förväntar, men med ett positivt fokus. Det är inte så bra att säga: ”I dag vill jag inte att du skriker och bråkar när vi stänger teven.” Prova hellre: ”I dag ska vi bara se en film, som du kan välja, sen ska vi stänga teven och äta kvällsmat. Om situationen går som avtalat är det på sin plats med mycket beröm, och kanske lite extra mys till kvällen. Om det inte går som avtalat måste du prova att behålla lugnet och visa barnet att du tror på att det ska gå bättre nästa gång: ”Du blev visst sen idag, men nästa gång tror jag att du fixar det.”Försök att inte tänka så mycket på vad de runt omkring dig tycker när barnet får ett utbrott på bussen eller i butiken, och låt inte barnet märka att du blir stressad av det dåliga uppförandet. Om barnet förstår det och kan påverka dig med sitt raseri kan det givetvis utnyttjas fler gånger för att få sin vilja igenom. Det bästa är att du visar dig relativt opåverkad av barnets uppförande -men detta ställer såklart stora krav på tålamod.”Jag är ganska så tålmodig när vi är hemma, men jag tycker det är jobbigt när Lucas sätter igång ute bland andra människor. Det förväntas liksom att man som förälder ska göra något för att barnet ska bli tyst. Jag tycker dessa exempel på hur man ska göra är bra, men jag gör ungefär så redan. Utbrotten som kommer nu handlar om att jag ska sätta gränser och stå för dom. Jag ska inte behöva kräkas upp korv eller gå bakom honom hela tiden för att han inte ska få ett utbrott bara för att jag hinner först till badrummet.Tack för att ni läsare kommenterade på mina tidigare inlägg! Det hade känts så jobbigt om jag var ensam med denna trots 🙁 Puh! Hoppas det är över snart! Idag har Lucas i alla fall varit en liten ängel. Inte ett enda utbrott, bara ett halvt imorse när jag vägde mig före honom på vågen, men jag lyckades parera det genom att vara tydlig med att det inte var ok. Resten av dagen var han till och med artig och tackade för maten och för att jag hjälpte honom på toa!
