En av mina läsare skickade ett härligt mail för ett tag sen med en massor av spännande frågor till mig bl.a. hur livet fungerar som tvåbarnsmamma. Läsaren berättar att när hon fick sin pojke några månader efter min Lucas var hon lite i chock. Det kunde typ ta 5 timmar att packa bilen om dom skulle åka iväg en helg i början så hon undrar om man känner sig lite mer van när det är bebis nr 2 eller om det är som första gången? Och hur hinner man vila när man har ett storasyskon?

Hur fungerar livet som tvåbarnsmamma?

Jag känner fortfarande inte att jag har drabbats av någon tvåbarnschock, men första barnet var definitivt en chock för mig! Jag minns att jag satt i en lägenhet som påminde om en soptipp med saker precis över allt – städa fanns inte på kartan! Första månaden hann jag liksom inte ens äta om inte det fanns någon matlåda att värma i micron. När Lucas var 4 veckor så började jag ta mig ut på saker och då tog det – jag skojar inte – 3 timmar att göra sig i ordning! I vanliga fall så gjorde jag mig i ordning på en enda timme så det var rätt stor skillnad! Jag minns att jag funderade på hur sjutton man gör om man är nybliven tvillingmamma? Stannar man hemma hela första tiden om mannen inte kan vara hemma? Med tiden blev jag mer effektiv och när Lucas började dagis så gjorde jag i ordning både han och mig på 1,5 timme och då åt vi ändå frukost hemma! Så yes, jag upplevde definitivt första-barns-chocken!

Men hur blir det då att bli tvåbarnsmamma, får man börja om från början då? Tar det 3 timmar eller mer att göra sig i ordning för en bebisträff? Nej, inte riktigt, man känner sig mer van när man får bebis nummer 2. I alla fall så gjorde jag det. Jag behöver oftast 2 timmar för att göra i ordning mig och barnen för en playdate. Men det är en sak som jag inte riktigt får kläm på som gör att vi jämt kommer försent och det är när vi ska börja ta på oss ytterkläder för att gå ut. Jag vill ju inte ta på Lucas skor och jacka för tidigt för då blir han otålig så jag försöker göra klart allt det andra med skötväskan, vagnen och Isadora först och sen tar jag på Lucas. Jag har uppskattat tiden från det att alla är klara, påklädda, mätta i magen till att vi har tagit på oss skor och är utanför dörren till 30 min. Men det räcker ändå aldrig och oftast kommer jag 30 min försent överallt jag ska. Det är as-jobbigt och jag fattar liksom inte ens hur detta är möjligt? Det hjälper inte att vi går upp tidigare på morgonen (jag har provat det också) för det är nånstans runt den sista halvtimmen som min planering fallerar. Och jag blir såååå stressad! Ohälsosamt stressad, så detta är något som jag definitivt måste träna på för att inte må dåligt.

Hur hinner man vila med två barn?

När man har en 3-åring som inte sover på dagen längre så finns det ingen bra tid att vila på. Kaffe är alltså my best friend! Haha! Men skämt å sido så tror jag att hormonerna gör att jag inte behöver lika många sömntimmar just nu så jag klarar mig ganska bra. Nån enstaka gång har jag gått och lagt mig när Jair har kommit hem från jobbet och dom mornarna som jag har varit helt död så har jag faktiskt låst dörren till sovrummet där Isadora sover och lagt mig på soffan och sovit en stund medan Lucas tittar på TV. Nu när Lucas är 3 år så fungerar det att sova en liten stund trots att han är vaken. Han stoppar ju inte saker i munnen och behöver inte bli kollad på hela tiden. Och vi har inget farligt på hans nivå, alltså inga rengöringsmedel och han kan inte få tag på någon vass kniv eller nåt sånt. Det som däremot kan hända när jag sover är att hushållspappersrullen går åt och blir till vitt konfetti som ligger på golvet, men det får man ta 🙂

Hur tycker ni andra som har blivit flerbarnsföräldrar? Hur fungerar livet? Och ni som har blivit förstagångsmammor, känner ni igen er i min beskrivning om när jag fick Lucas? Berätta gärna om era erfarenheter och ställ gärna fler frågor!

Foto: Moments by Louise