Fjärde graviditeten

Varför jag absolut inte vill bli igångsatt

Idag är det BF+6 och jag börjar tycka det är riktigt jobbigt att förlossningen aldrig drar igång. Bebis är ju färdigpackad och jag är öppen minst 2 cm. Mina värkar kommer och går, jag får mest värkar på kvällstid men under natten stannar det helt och hållet och jag sover så bra som det går att sova som höggravid. Varje morgon frågar Victor hur jag mår och jag svarar besviket ”bra” eftersom jag varit 100% säker på att förlossningen ska dra igång under natten. Men icke!

Jag börjar känna att tiden rinner ut nu. I Göteborg har man ändrat så att man sätter igång förlossningen efter en vecka istället för två veckor efter en studie som Sahlgrenska gjorde där flera mammor miste sina barn. Det gör att jag aldrig skulle kunna tacka nej till en igångsättningstid som jag blir erbjuden för då känns det som att jag gamblar med bebisens liv. Detta innebär att jag kan bli erbjuden att sättas igång så snart som på tisdag (bf+8). Bebis har alltså bara idag och imorgon på sig att ta sig ut för egen maskin vilket jag önskar över allt annat!

Jag vill verkligen inte bli igångsatt för jag känner det som att jag blir snuvad på en spontan förlossningsstart. Jag vill inte veta bebisens födelsedag i förväg, jag vill bli överraskad, jag vill stanna hemma och klocka värkarna och jag vill att min kropp ska fixa detta på egen hand. Det känns så sterilt och tråkigt att behöva vräka bebis på ett sjukhus på en bestämd tid med en bestämd metod. Men samtidigt så kan jag inte ha det på mitt samvete att jag utsätter bebisen för en risk som jag inte var tvungen att ta genom att tacka nej till en igångsättningstid.

Fan vad jobbigt detta är! Jag önskar av hela mitt hjärta att förlossningen startar snart.

Fotograf: https://www.wanderings.se

23 Comments

  • S

    Som jag förstår det så var risken främst om man inte kollat av bebisens mående och moderkakans funktion efter 41+0. Diskuterade just detta med min syster – obstetriker(förlossningsläkare) när jag gick över. Om man gör ultraljud och kollar vatten samt flöde från moderkaka och ctg på bebis så har man koll att bebis mår bra och då är det ingen panik att sätta igång. Min lilleman kom 41+2 utan igångsättning och mådde prima. Det gjorde även min första som även han kom 41+2 ? så om du känner jätteoro över igångsättning kan du ju be om bedömning via ultraljud samt ctg för att se hur just din plan bör se ut för att passa dig och din bebis.

  • Sabina

    Det är ju inte säkert att bebisen föds samma dag du blir igångsatt, så datum vet du ju inte och man vet ju ändå inte hur förlossningen går framåt och vad som ska hända. Jag fick dricka flera ”shots” innan något hände trots att jag var 3-4 cm öppen när jag kom in på morgonen 🙂 ttot det blir bra vilket som. Lycka till när det är dags oavsett tillvägagångsätt

  • Lotta

    De bebisar i denna studie som dog i magen tillhörde alla mammor som tillhörde en riskgrupp som övervikt, diabetes, hög ålder etc. Tycker det är synd att dom har dessa riktlinjer generellt och dragit så höga växlar på den studien. Jag tillhör ingen riskgrupp och blev igångsatt med dropp när jag var 9 dagar över tiden. Att ha värkar med dropp var så obehagligt jämfört med förra förlossningen och naturliga värkar. Värkarna stormade, ingen paus mellan värkarna osv. Fördelen var att jag gick från 4 cm till bebis var ute på knappt 3 timmar pga droppet. En kompis som tillhörde Varberg fick gå över mer än 2 veckor med sin bebis.

    • Katarina

      Det stämmer inte! Har du läst studien (och nu menar jag inte nån sammanfattning utan själva studien)? Ingenstans där står det att det var äldre överviktiga mammors barn som dog. Snälla sprid inte falsk information. Dessutom är detta inte den enda studien som visat högre frekvens av komplikationer för barnet om man inte sätter igång, den bekräftar andra studier, varför man valt att ändra riktninglinjerna
      Det är klart att det kommer gå bra för de flesta ändå, men det är bevisat i flera studier att överburenhet innebär en risk.

      • Emma

        Tänkte samma sak som dig Katarina men har inte hunnit läsa studien själv. Men vad jag förstod från barnmorskan som berättade om studien så fanns det inga riskfaktorer hos mammorna eller bebisarna som kunde orsakat detta och därför blev man i princip tvungen att ändra riktlinjerna.

      • Lotta

        Hej! Det var naturligtvis inte meningen att sprida någon felaktig information. Jag är ingen expert på området och litar på sjukvården och de Professionella jag möter. Informationen jag skrev kom från Nätverket föda lugnt. De beskriver att studien kan ifrågasättas och att resultaten till viss del är otydliga. Där barnen dog hade 2 av de 6 mammorna BMI över 30 och 3 av 6 var äldre än 35, samtliga var förstagångsföderskor. Alla i studien skulle vara friska men i tabellerna finns ändå kolumner för diabetes, rökning, alkoholmissbruk och hypertoni. Ja, jag är inte ute efter att ”ha rätt”, tycker bara det alltid är bra att veta att det finns olika perspektiv och fler än en ”sanning”. Forskning är alltid en färskvara. För den som vill läsa själv vad Föda lugnt skriver kan gå in på deras Instagram @fodalugnt och läsa deras inlägg om #swepis i inläggen från 8/1, 10/1 och 11/1.

        Stort lycka till Emma. ser fram emot att få se er bebis efter att ha följt dig nu för 2a gången under denna och Isadoras graviditet.

        Kram

    • Johanna

      Jag blev igångsatt med första barnet han blev född 2 dagar efter de påbörjade igångsättning, de satte igång mig på ett ganska naturligt sätt tycker jag och jag var väldigt nöjd med förloppet.
      Med andra barnet startade det av sig själv och jag upplevde det som jobbigare och ondare med värkarna när vi hade kommit in på förlossningen.
      Jag är nöjd med båda förlossningarna, men första barnet var ”skönare” att föda ?

  • C

    Blev igångsatt med min dotter och det var en magisk upplevelse! Blev så fantastiskt omhändertagen och kände mig trygg som hela tiden var omgiven av proffs. Tror första värken kom 14 och hon var ute efter 17 så det behöver inte bli utdraget heller. Lycka till oavsett!

  • Signe

    Oavsett förlossningsstart så vet man ju aldrig hur det fortskrider. Att ha känslan att bli snuvad på hur allt startar känns lite omoget. Målet med graviditeten är ju en frisk bebis, inte något annat. Blir det som du vill är ju det en bonus men luft blicken och tänk på vad som väntar oavsett.

    • Emma

      Tycker det är taskigt att säga att det är omoget faktiskt. Vi har alla en slags målbild för hur våra förlossningar ska gå till och min är inte igångsättning eller kejsarsnitt. Det är svårt att ställa om även om jag kanske blir tvungen i slutändan ändå. Jag försöker allt jag kan att lyfta blicken och bortse från det jag känner mig snuvad på, men känslan finns där ändå och det är inget jag rår för.

      • Lisa från Skåne

        Håller med dig Emma man kan verkligen känna sig snuvad på början på förlossningen vid en igångsättning. Har blivit igångsatt med alla mina barn.

      • Elin

        Ja men du har umju sagt hela graviditeten att du kan tänka dig att gå över tiden för att allt har varit så bra. Blir man igångsatt kan bebisen födas samma dag, nästa dygn, 2 dygn efteråt osv. Det kan upplevas ännu mer spännande.

      • Signe

        Absolut, men samtidigt känns det som om du inte vill vara gravid längre, vilket jag kan förstå?
        Du skriver ju om att du blir besviken varje morgon när värkarna inte satt igång osv. Då är det väl bra om du får ett datum och slipper känna besvikelse när du vaknar?

        Som sagt, målet är ju bebisen? Och en välmående mamma?

        • Emma

          Jo, men det handlar inte om att jag inte vill vara gravid, det handlar om att jag är besviken över att kroppen inte verkar vilja köra igång detta på egen hand. Jag vill ju som sagt inte bli igångsatt, det är det som gör att jag vill ha ut bebisen nu nu nu. Såklart vill jag ju att bebisen ska må bra, det är därför jag aldrig skulle tacka nej till en igångsättningen även om jag önskar med allt jag har att drar igång spontant.

      • Anna

        Fattar precis Emma. Fick bebis för två år sen och visste att jag inte skulle kunna amma (gomspalt) vilket var oerhört knäckande men förlossningen skulle iaf vara min liksom, kroppen skulle veta vad den gjorde och det skulle gå bra… men jag gick över tiden och hade t.o.m. en tid för igångsättning när hinnsvepningen gjorde sitt. Var den bästa förlossningen av mina tre (tog längst tid av de tre också, kanske lite udda men inte en bristning :))

  • Gittan

    Skickar lite styrka och pepp. Mitt andra barn vägrade komma ut och jag gick till igångsättning. Då bf +15, kändes så misslyckat, som att kroppen svek mig. Ville precis som du göra en del hemma som jag gjorde med dottern. Men så här i efterhand va det min ”bästa” förlossning. Från första onda värk till han va ute tog de 1 timme och 45 min! Dessutom blev de endast ett litet skrapsår. Hade bara hört skräckexempel på igångsättningar innan.
    Fick mitt tredje barn för snart 5,5 månader sedan. Den förlossningen startade av sig själv på natten mellan bf + 12 och 13. Den va helt klart ”värre” även om den oxå gick fort från 5 cm till ute.

    Förstår att väntan är dryg, jag har gått över alla tre barnen. Första kom på bf + 10, de andra som sagt längre över. När är de andra födda?

    Man pratar ju ofta om att trean är lurig och de kan jag hålla med om.

    Lycka till när det väl är dags!

  • KarinH

    Eller så är er bebis lika busig som vår. ? den 4 maj kl 9:15 skulle vi komma in för igångsättningsamtal på specialistmödravården, men värkarna började under natten så kl 9:00 klev vi in på förlossningen istället. ?
    Det var i vecka 40+4 men enligt första datumet vi fick bara BF +1

  • Isabelle

    Jag har blivit ingångsatt tre ggr och varje gång har varit helt annorlunda. Jag fick dricka något och det tog olika lång tid varje gång så det är ändå som att vänta på att kroppen ska reagera. Vi checkade in på BB och hade laddat med film, godis och sedan drack jag medicinen och vi hade det sjukt mysigt tillsammans, gick ut och promenerade, tittade på film och myste massor. Första gången tog det över 24 timmar innan det hände något, andra gången tog det 11 timmar innan värkar kom, tredje gången tog det ca ett dygn igen. Även om alla var igångsättningar så var varje förlossning helt annorlunda, och alla var lika fina och fantastiska. Jag har även fött tre barn tidigare i mitt förra äktenskap och de kom ”naturligt”.
    Så sex barn – sex totalt olika upplevelser.

    För övrigt kom min nr 3 (den som kom utan igångsättning) extremt lurigt. Hon busade och slog av och på värkar under en veckas tid men sedan sade det bara pang och hon föddes på en timme. Det hade jag aldrig förväntat mig när jag gått över tiden och var helt deprimerad av känslan ”jag kommer ALDRIG få bebisen!!” Och så vips en timme senare haha!
    Jag förstår verkligen din känsla men det kan vara en helt fantastisk upplevelse också för man blir rejält ompysslad vid en igångsättning och du och Victor kommer få era absolut sista timmar på läääänge när ni bara får rå om varandra. Oavsett vad som händer och hur det kommer bli så har ni snart er underbara goding här 😀
    Skickar pepp och styrkekramar!

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.