Tankar om kommentarer på inlägget om igångsättning

Idag är det BF+7 och bebisen verkar inte ha några planer på att komma ut så idag är det dags för en ny hinnsvepning. Jag hoppas verkligen att bebisen kan tänka sig att komma ut på egen hand efter det så att jag slipper igångsättning.

Igår skrev jag om varför jag absolut inte vill bli igångsatt, men också varför jag inte kommer tacka nej till en igångsättning. Jag kan på ett sätt förstå att andra tycker det är värdsligt hur en förlossning startar, men för mig känns det viktigt, i alla fall här och nu. Jag har inte medvetet valt att det ska vara en del av min målbild, men uppenbarligen är det det eftersom jag har så svårt att ställa om. Jag har hela graviditeten fantiserat om hur förlossningen startar och spänningen när man förstår att nu händer det på riktigt. Det känns så tråkigt att bli berövad på det nu… Jag tycker det är taskigt att skriva att det är omoget av mig eller att jag fick som jag ville eftersom jag inte hade något emot att gå över.

Jag har fortfarande inget emot att gå över, men jag har alltid känt att jag inte vill bli igångsatt. Jag visste inte att det kunde bli så att jag får en igångsättningstid redan på BF+8. Och när det gäller igångsättning så kan jag komma på ännu fler anledningar till varför jag inte vill det, men jag tycker inte att det är nån idé att rabbla upp det för i slutändan så väger anledningen som jag redan skrivit allra tyngst. MEN jag skulle aldrig chansa med mitt barns liv för att få en spontan förlossningsstart… såklart inte!

Relaterade Inlägg

10 Kommentarer

  1. Andrea

    Lycka till nu hörni! Förstår delvis dina känslor även om jag hade önskat att jag blev igångsatt med första då det verkligen drog ut på tiden. Alla är olika och har olika behov och det är viktigt att få känna det man känner. Men sen, efter ett litet tag av grämande så tänker jag att det kanske är dags o ta en avslappnade yoga-klass på youtube eller ett bad, sätta på sig fina men bekväma kläder och sedan klappa dig själv o blivande man på axeln o peppa varandra för vad som än händer ? för snart kommer det en BEBIS och låt inte denna känsla förta dina känslor inför att ni ska genomgå en förlossning o allt därefter ???. Tänk på allt spännande, nervkittlande och härligt ni två har framför er. Nästan lite avis. PS: båda mina förlossningar har satt igång när jag tagit hand om mig själv o vilat även huvudet, innan dess har bebisen stannat inne.

    Svara
  2. C

    Kan mycket väl förstå din känsla och den kan ju ingen ta ifrån dig. Tror dock det är väldigt få som har igångsättning som “målbild”, men ibland blir det ju så att det inte startar av sig själv eller att det finns andra anledningar till att det behövs en igångsättning. Och då är det ju fantastiskt att den möjligheten finns så inte snitt är enda alternativ. Kan säga av egen erfarenhet att jag också hoppades att det skulle komma igång av sig själv båda gångerna men så blev det inte. Vid min första igångsättning hade vattnet gått och det var en snabb förlossning på ett par timmar bara. Andra hade jag varit öppen 3 cm i över 2 v och när de gjorde ultraljud i v 39 hade han lite fostervatten så det blev igångsättning på bf+1. De körde låg dos och lãt det ta tid, och det var också en lätt förlossning. Det skrivs så mycket negativt om igångsättningar, men det finns nog lika många där det går smidigt. Hoppas ändå att det kommer igång för dig men gör det inte det så kan det bli i min erfarenhet bli väldigt bra ändå:)

    Svara
    • E

      Jag förstår dina känslor fullt ut. Blev igångsatt i v 42+0 med första och det ville jag absolut inte. Min anledning var att jag inte ville ha kejsarsnitt och att jag visste tt risken för det ökade vid igångsättning. Det slapp jag men behövde en epidural som jag helst hade velat slippa. Med andra barnen var min största önskan att slippa igångsättning även om jag försäkrades att det skulle bli annorlunda än första gången. Då drog det igång med att vattnet gick i 39+5 istället och 8-9h senare kom bebisen. En bra förlossning men aldrig är man helt nöjd. Jag kände mig snuvad på min egentid hemma. Hade bara hunnit vara hemma från jobbet en vecka. ?
      Håller tummarna för att det startar för dig snart och att allt går bra!?

      Svara
    • Anna

      Håller med om att det skrivs så mycket negativt om igångsättningar och det var också anledningen till att jag var så rädd för det inför min första. Hörde bara om dom som gick över 2 veckor, igångsättningar som tog flera dygn och som slutade i sugklocka eller kejsarsnitt. Nu blev det igångsättning i 39+2 för mig då vattnet gick men inga värkar kom. Gick hur bra som helst! Aktiv förlossning 5,5 timme och fixade det på enbart lustgas, precis som jag tänkt. Tyckte det var superskönt att vara inne på Förlossningen från början så jag kunde få smärtlindring och stöd från början. Är jättenöjd med min första förlossning och hoppas nu att min andra blir lika smidig ?

      Svara
  3. Vebe

    Hej. Tycker det är spännande att följa din resa just nu eftersom jag själv är i 39+1 och dessutom har barn på samma förskola så det känns så nära mig själv mycket av det du skriver. Ville egentligen bara säga lycka till och hoppas att det startar snart. Verkligen tråkigt att du får sådana kommentarer när du är öppen och delar med dig så mycket. Uppskattar verkligen det med din blogg att den känns så ärlig och ocensurerad. Kram till hela familjen!

    Svara
    • Emma

      Men åh vad roligt! Lycka till du med! Snart dags för dig också ju ❤️ Tack så himla mycket för din kommentar, jag blev jätteglad ❤️?? kram!

      Svara
  4. Alexandra

    Vi hoppas att de startar nu efter hinnsvepningen.. annars hoppas jag att det blir som för mig att man startar förlossningen med att ta vattnet och att man sen väntar på värkarna..
    Då blir det förhoppningsvis lite spänning.

    Svara
  5. L

    Lycka till med hinnsvepningar! Hoppas den sätter fart på allt.

    Jag kan faktiskt förstå dig men i mitt fall var det tvärtom. Jag hade en igångsättning inbokad pga snabba förlossningar i vecka 38+0. I vecka 36+5 gick vattnet men fick inga värkar och blev därför inlagd på förlossningen i väntan på att värkar skulle starta vilket det sen gjorde. Han föddes på 1,5h efter värkstart tidigt på morgonen dagen efter men var helt klart den där luriga trean alla pratar om. Men att ställa om mentalt från den planen man haft i sitt huvud är så jäkla svårt och det tog flera dagar innan jag slutade känna mig snuvad på min förlossning så som jag faktiskt hade önskat att den skulle vara.

    Så jag håller tummarna för att det startar spontant och om det inte gör det hoppas jag att du får en lika fin igångsättning som jag hade med tvåan där dom bara tog hinnorna och sen fick kroppen sköta resten)

    Svara
  6. Sara

    Du har all rätt till att känna precis som du vill, men låt inte några negativa tankar skugga det fina och spännande ni har framför er oavsett hur förlossningen blir❤️ Jag blev ju igångsatt med första men hade ingen aning om att jag skulle bli det då jag var inne för kontroll,så blev minst lika överraskad som mina andra förlossningar som startat av sig själv. Jag bar öppen 3 cm då de tog hål på hinnorna och det var allt som behövdes för min igångsättning, 5,5 timme senare var han ute…det var också en överraskning för de förberedde mig på att det kunde ta 48 timmar!

    All styrka och pepp till er,håller tummarna att det startar efter hinnsvepningen!!

    Svara
  7. Siri

    Hoppas att förlossningen kommer igång av sig själv! Jag hade heller inte velat bli igångsatt, så jag förstår precis vad du menar.

    En reflektion jag har är att datumet för “beräknad förlossning” generellt inte behöver vara korrekt, oavsett hur man mäter det. Mina barn har kommit på BF -11, BF -7 och BF -15 enligt prognosen från tillväxtultraljuset.
    Dock vet jag själv precis när alla barnen blivit till, och de har alla tre kommit bara någon enstaka dag innan jag själv trodde. Det jag menar är att BF lätt diffar på några dagar (eller veckor!) hit eller dit, och att sätta igång förlossningen när man är en vecka över tiden enligt TUL faktiskt inte allt behöver betyda att man gått över tiden per se.

    Oavsett hoppas jag att väntan snart är över och att ni får träffa ert lilla knyte!

    Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här