Natt med oro

Det har varit en riktigt jobbig dag och natt det senaste dygnet. Mest för psyket, jag har varit så orolig. Och det kändes inte bättre när jag började tänka på att det kanske inte alls är en förkylning, det kanske är denguefeber. Här cirkulerar det nämligen denguesmittade myggor och vi blir myggbitna hela tiden av myggor som ser ut som dom som bär dengue. Men efter att jag hade läst på lite om dengue så kändes det inte så illa som jag hade fått det beskrivet för mig. Ok visst, det är ingen rolig sjukdom om man drabbas av den värre sorten, men det är VÄLDIGT få fall som drabbas av den sorten, dom flesta får bara lite feber.

Lucas hade feber hela dagen och hela natten. Febern gick upp enda till 39,6 och han kunde bara sova om han låg ovanpå oss med hela kroppen eller åtminstone med huvudet. Lite då och då ryckte han till och började gråta som om han hade drömt en mardröm. Så var det i princip hela dagen och kvällen. Han drack bra med vatten och bra med mjölkersättning hela dagen så jag såg ingen anledning till att åka till sjukhuset om inte febern gick upp till 40 grader eller om han blev väldigt ledsen eller visade några fler symptom på dengue. Men eftersom han snorade också så kändes det som en vanlig förkylning trots allt. Han var knappt ledsen, han var bara slö hela dagen och sjöng sin sovsång i timmar. En liten liten stund lekte han.

Imorse klockan 8 när han vaknade hade febern börjat gå upp igen. Jag sprang ner för att gå på toa, Jairs mamma gjorde mjölkersättning och när jag kom upp skulle vi ge alvedon men när han fick syn på flaskan så ville han bara ha den. Alvedonen fick vänta. Men med flaskan i munnen somnade skrutten och vaknade inte förrän klockan 12 men då var febern borta! Så skönt!! Han mår inte helt bra än det märks eftersom han är trött, hostar lite och äter fortfarande ingenting. Men huvudsaken är att det är på bättringsvägen iaf 🙂

Relaterade Inlägg

2 Kommentarer

  1. Lucille

    Hej!
    Jag blev så glad när jag hittade din blogg, då den handlar om Brasilien. Min pappa flyttade dit och gifte sig (men en brasilianare) när jag var 9 år och jag var där flera gånger per år när jag växte upp. Två av mina syskon har portugisiska som modersmål och jag förstår nästan all portugisiska. Var i Brasilien bor du? Är din sambo/man från Brasilien? Bodde du där innan ni träffades?

    Jag kommer ihåg när jag hade dengue. Det var jättejobbigt och jag fick spendera en natt på sjukhus. Men nu är jag imun mot den sortens dengue. Det är väldigt få som dör av det, och risken att dö av dengue är väldigt liten om man har råd med sjukvård. Det bra med den är ju att den bara stannar i en vecka. Mår din son bättre nu?

    // Lucille.

    Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här