När man räknar till fyrtiotio…

Dagens bloggtorka har berott på att Lucas har blivit mera sjuk. Lilleskrutten han var så himla ledsen inatt och jag kunde knappt urskilja om det bara var jag-är-förbannad-för-att-du-inte-orkar-bära-mig-mer-skrik eller jag-är-jättejätteledsen-för-jag-har-ont-skrik. Först var jag rätt säker på att det bara var jag-är-förbannad-skrik så jag lät honom vara lite och försökte med andra saker än att bära på honom. Jag försökte sitta med honom i famnen, ligga jämte, buffa rumpan och massa annat. Men han skrek och blev som en pilbåge och ställde sig upp och kastade sig bakåt så vi var tvungna att fånga honom för att han inte skulle slå i bakhuvudet i väggen eller nån annanstans. VARJE gång jag ställde mig upp med honom i famnen så slutade han omedelbart att skrika, men om Jair försökte hålla honom och gunga honom i famnen på precis samma sätt som jag så blev det pilbåge-effekten igen.

Att det bara är mamma som gäller, så har det varit i över en månad nu. Ända sedan hade influensan. Och eftersom han aldrig har blivit hundra procent frisk så har jag inte bråkat med honom utan låtit honom vara mammig och i min famn. Om han hade varit hundra procentigt frisk så hade jag tagit fighten med honom och försökt få honom att somna liggandes jämte mig i sängen. Vi har ju börjat lite smått med det och det funkade jättebra i en vecka. Men nu vill jag inte bråka med honom. När han blir så där ledsen blir ju hostan värre också.

Igårkväll stod jag totalt 3 ggr med honom så i famnen. Han vaknade vid midnatt och vägrade somna om fast han nästan somnade hela tiden. Jag höll på i 45 min men han lyckades aldrig somna djupt nog att jag fick tillåtelse att sätta mig ner så tillslut så fick han värkmedicin och sen fick han vara vaken en stund tills han blev lite tröttare. När han väl hade somnat jämte mig så vaknade han ändå och skrek för full hals. Det brukar han aldrig göra så sent på natten. Så jag fick upp och gunga honom vid ytterligare två tillfällen. Jag brukar ju jämt räkna till 100 två gånger. Dom här gångerna var jag så trött att jag hade jättesvårt att knoocentrera mig och räknade både till fyrtiotio och femtioelva….

Klockan 10.40 på morgonen när Lucas vaknade hade skrutten feber (det hade han inte på natten). Så det blev en ny tur till läkaren som konstaterade att han hade ont i öron och hals så nu fick han nån konstig antibiotika som man blandar själv och stoppar i kylskåpet. Läkaren sa att han hade massa snor i bihålorna så han fick medicin för det också så när det släpper kommer han hosta ännu mera, men bara ett litet tag. Tycker så synd om skrutten och hoppas verkligen att han blir bättre illa kvickt nu!

Vi slapp betala för detta läkarbesöket eftersom det  bara hade gått 73,5 timme. Egentligen 1,5 timme för mycket eftersom gränsen är 72 timmar. Men dom var schyssta!

Jag tycker läkarvården på det här sjukhuset känns bra, men det är mycket bättre i Sverige! Gud va jag längtar hem till Sverige! Och ja, precis som A skrev idag borde Brasilien satsa på hälsan istället för VM. Det tycker alla brassar jag har pratat med!

 

 

 

 

Relaterade Inlägg

4 Kommentarer

  1. Jannice

    Men stackars liten ♥
    Hoppas verkligen att han piggar på sig snart och blir sig själv igen!
    Kramar till er!

    Svara
  2. A

    Låter som öronen eftersom han vill bli buren. Hoppas han blir frisk snart:) skönt ändå att du kan få avlastning eller ni båda då ni är två som är föräldralediga samtidigt.

    Svara
  3. Alexandra

    Stackars lille Lucas, vet hur det känns med sjuka barn och tiden går ju bara så sakta då. Hoppas medicinen hjälper nu så han blir frisk fort. Krya på sig.

    Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här