Okategoriserade

När är den bästa åldern att börja förskolan?

Jag är av uppfattningen att barn inte behöver förskolan förrän vid cirka 3 års ålder. Det är först då som jag tycker att det finns en nytta med förskolan om man ser det från barnets perspektiv. När barnet är 3 år har det rätt att gå i den ”allmänna förskolan”, oavsett vad föräldrarna har för sysselsättning. Barnet får då gå 15 timmar/vecka (förutom skollov) och det är helt gratis. Den är till för att alla barn ska få samma förutsättningar och är enligt politiker särskilt viktig för invandrarbarn där föräldrarna inte kan svenska. Just nu pågår det till och med debatter om att göra den allmänna förskolan obligatorisk för barn över 3 år. Det har jag lite svårt för, jag kan tycka att det räcker att vi har obligatorisk skolgång från 6 år och måste ansöka om ledigt osv. Jag vill inte behöva göra det från 3 år också, men tycker självklart att alla barn ska få möjligheten att lära sig svenska innan dom börjar skolan. Det var dock inte detta som inlägget skulle handla om, utan just nu är jag på jakt efter den bästa åldern att börja förskolan.

Jag gjorde en liten undersökning på instagram och då tycker 70% av alla mina följare att 1-2 år är den bästa åldern och det förvånar mig faktiskt lite. Jag vet inte exakt vad som är bakgrunden till att man tycker det, men när jag läser mångas svar så handlar det om att det är lättare att skola in barnet när det är 1 år och lite mer medgörlig, att man tror att barnet lär sig mer bra saker i förskolan än hemma eller att man måste börja jobba. Jag skolade in Lucas vid 1 år och 5 månader och det första halvåret var bland det värsta jag upplevt i min mammaroll. Han var alltid ledsen och försökte ofta ta på sig skorna när jag tog av dom, det var hemskt. När jag skolade in Isadora så var hon 1 år och 10 månader och det funkade mycket bättre. Jag tror att hon var mer redo för att hon varit med vid lämningar av Lucas och hon var redan nyfiken på förskolan.

Nu är William 1 år och 5 månader och det är väldigt tydligt att han inte är redo. Han är nog ett ganska typiskt pandemibarn som inte tyr sig till några andra vuxna än mig och Victor. Vi känner att det bästa vi kan göra för honom är att låta honom vara hemma med mig, men frågan är hur länge..? Vi sökte en förskoleplats till mars (för säkerhets skull) men den har vi sagt upp och funderar nu på vilken ålder vi ska sikta på att skola in William så att vi hinner få en ny förskoleplats..? Han fyller 2 år i augusti, men det känns inte så bra att skola in honom precis när han får ett syskon och så blir det ju större risk att bebisen blir smittad av RS-virus om William går i förskolan. Jag tror själv att 3 år är en optimal ålder utifrån vad förskolan kan erbjuda barnet, men är det väldigt svårt att skola in en 3-åring?

Berätta gärna hur ni gjorde och vad ni tror är den bästa åldern att börja förskolan utifrån barnets perspektiv 🙂

bästa åldern att börja förskolan

Foto: Fotograf Johanna Ellen

35 Comments

  • Irina

    Mina barn började förskolan direkt på heltid när de var 3 år 3mån. samt 13 månader. De började alltså förskolan samtidigt . Jag tyckte att det var jättejobbigt då den lille kändes så ”liten” vid den åldern. Men skulle absolut tyckt att det känts värre om de inte hade varandra ( de sågs ute och ofta tidig morgon/ sen em tillsammans)

    Jag tycker att det har varit bra på olika vis, de lär sig så otroligt mkt på förskolan, men egentligen tycker jag att tiden man spenderar med barnen är viktigare än att de går på förskolan, de lär sig sakerna ändå. Och ångrar verkligen inte att 3-åringen var hemma så länge, men det var väldigt bra att han började förskolan när han gjorde det, för utveckling av tal och kamratskap. 🙂 Svårt att säga något om bästa ålder, då barn är individer och familjer fungerar olika, men jag tycker det är onödigt att de börjar förskolan ” bara för att” 🙂

  • Therese

    Jag hade tänkt skola in vid tre år, just av de anledningar du skriver. För ca två månader sedan, vid två år, märkte jag att han nog egentligen borde ha börjat då. Håller honom fortfarande hemma eftersom det kom en lillasyster och vi har varit försiktiga med rs, covid osv, men det hade nog varit bättre för alla om han hade fått några timmar där. Jag känner också att det är en stor fördel om dom kan kommunicera

    Jag tänker spontant att det är stor skillnad mellan 1 och 2 och många som röstat kan ha tänkt 2 uppemot 2,5 år?

  • Gittan

    Jag har skolat in mina tre vid följande åldrar, ettan 1 år och 4 mån, tvåan 1 år och 3 månader, trean knappt 1,5 år. Tycker det har gått bra med alla tre och en av anledningarna till att det har blivit så är att jag arbetar som lärare och gärna börjar i augusti när terminen startar. Med mellan blev de inskolning i okt istället för Jan för förskolan va full och jag fick sista syskonförtur om jag valde oktober istället, dock jobbade jag bara drygt 50 % fram till jan. Här är det väldigt svårt att få plats om man inte skolar in i augusti. Det finns bara en förskola i samhället och annars måste man åka 1,2 mil till nästa.

    Jag tycker ålder är så individuellt, min nr tre är oxå ett ”pandemibarn” men hans inskolning gick superbra ( pappan tog allt utan 1 dag). Sen gick han heltid i ca 1,5 månad innan jag gick hem på graviditetspenning igen och han går 15h/v. Men snart kommer syskonet så jag har pausat hans plats tills han kommer va drygt 2,5 år och tror inte han kommer utvecklas mindre för det.

    Att man vill införa de där tror jag mest beror på att många familjer sitter instängda i lägenheter, inte umgås med andra osv. Är ju skillnad om man gör mycket socialt med sina barn och att de får träffa andra och utvecklas socialt. Jag är själv emot det men förstår tanken bakom.

    Blev visst långt 😅

  • P

    Jag försöker undvika att tänka i termer av ”bäst” i mitt föräldraskap och istället tänka ”bra nog ”. Det kan vara lite provocerande för vissa när jag säger det (på alla håll, för en del pga jag inte gör det ”bästa” för mitt barn, för andra pga de uppfattar att jag implicit säger att de inte gör de bästa för sina barn) Det finns ju flera aspekter där mitt barns välmående är den absolut viktigaste, men välmående kan man vara utan att alltid ha det bästa. Är det bra nog, då börjar jag väga in andra aspekter, och här är det så olika från familj till familj. (Obs att jag inte alltid bara lägger mig på ”bra nog” nivån) Att ta hänsyn till helheten kring barnet är också att ta hänsyn till barnet.

    Med det sagt har vi precis skolat in på förskolan, 16 månader och det funkar än så länge perfekt. Men min dotter har från dag ett tagit livet med ro (detta är inget jag kan ta cred för, hon är bara så) hade hon varit ett HN barn hade vi antagligen fått tänka om (och ja, rent ekonomiskt hade vi kunnat ha henne hemma ett tag till) vi kan ha henne där relativt få timmar per dag (kring 6) och ”endast” fyra dagar i veckan. Jag är övertygad om att hon får ut något av att vara där, men att ”det” inte är något som hon hade gått miste om fören vid 3 års ålder precis som du säger.

    Men med tanke på din fråga, är det enbart för att du tror att det skulle vara svårt att skolan in vid 3 år som du vill avstå tänker jag att det där är så individuellt, och man kanske snarare ska ha tur att matcha in rätt period, som man inte inser är rätt fören man är mitt i den. Det är väl nackdelen med förskolesystemet i Sverige, du kan inte ”paxa” (och betala för)en plats och liksom känna av, nä nu blir nog perfekt vi kör nästa vecka. Inte heller kan man utgå ifrån att man får plats på en viss förskola som fungerar bra i vardagslogistiken eller som man känner förtroende för. På samhällsnivå finns det säkert massa vinster på hur systemet är upplagt. Det är väl det som är tanken med att göra obligatoriskt från 3 år med. Men här tänker jag att det måste gå att fånga upp de barn som behöver förskolan utan att binda samtliga vid den.

    Nu har jag skrivit för mycket, men jag menar känner du starkt att det är bäst vid 3 års ålder och speciellt med tanke på att du ska vara föräldrarledig ändå så kör på det. Förhoppningsvis träffar ni rätt period . Hur lång tid innan måste ni anmäla?

  • Lisa

    Första barnet var 1 år och 9 månader och andra barnet var strax över 1,5 år. Båda inskolningarna gick bra, kanske lite mer tårar hos andra barnet i några dagar bara. Jag hade inte velat lämna barnen innan 1,5 år pga att jag själv inte varit redo att ”lämna bort” barnet innan dess 🙈 Men jag tror annars att ålder har liten betydelse, det har nog mycket mer med barnets personlighet att göra samt att barnet/familjen är i en bra ”fas” och det kan ju vara svårt att klaffa 😅 Barn nummer tre kommer troligtvis också vara strax över 1,5 år när han börjar i höst, jag hoppas den inskolningen också går bra! 🤗

  • Johanna

    Skrev 3 år på Instagram, precis som du skriver ovan.

    Hur lätt eller svårt det är beror ju sen på barnet. Och småsyskonet. Förskolan kan ju vara en fantastisk avlastning också, om man är trött i bebisbubblsn. Men ex kan man träffa andra barn också ibland ex på lekplatsen så fantastiskt att kunna vara hemma 🙂

    • Johanna

      Jag skolade dock in barnen runt 1.5 år och för oss funkade det 🙂 Sen jobbade jag mindre än heltid också så det var jättebra. Jag hade inte levt tillräckligt socialt för att kunna ha barnen helt hemma tills tre, det hade inte känts bra för oss.

      • Olivia

        Känner samma! Jag är inte en person som lever ett så socialt liv och vi har heller inga barn runt omkring oss som mitt barn kan leka med. Nu i pandemin har även alla öppna förskolor eller liknande varit stängt så jag känner att mitt barn inte får tillräckligt med stimulering. Tror det kommer bli bra för oss ☺️ Tycker alla familjer måste få göra det som känns bäst för dem, inte följa massa riktlinjer för vad som är rätt hela tiden. En del behöver jobba redan vid 1 års ålder av antingen ekonomiska skäl eller av psykiska skäl (dvs behöver annan typ av stimulering) och det måste också vara ok. Tycker bara det lyfts fram här hur negativt det är med förskola.. alla vuxna mår heller inte bra av att bara vara hemma med sitt barn oavsett hur mycket man älskar dem.

        • Emma

          Tycker det är synd att du ser det som negativt att frågan lyfts. Det lyfts oftare hur viktig förskolan är och att man ska göra den obligatorisk än hur viktiga föräldrarna är för sina barn. Jag tänker precis som du att alla har olika förutsättningar och bakgrunder och alla val ska vara okej, men jag ser det som oerhört problematiskt att föräldrar tror att förskolan är bättre för barnen än vad dom själva är eller att man känner sig tvungen att jobba för att vi lever i ett arbetarsamhälle. Regeringen har ju också gjort det svårt ekonomiskt för oss föräldrar som vill vara hemma att vara det.

  • Cassandra

    Tycker tidigaste 1,5 år men senast 2-2,5 år. Har en 3-åring nu och hon började exakt vid 18 mån. Hinhar sådan glädje av förskolan. Hon har faktiskt älskat det från start. Från 2 år tycker jag även de känns som de ”behöver” det och haft väldig glädje av förskolan. Sen är ju alla barn olika. Båda mina är väldigt sociala och varit väldigt intresserade av kompis osv från 2 år. Sonen skolade vi in vid 16 mån och det var nog snäppet för tidigt för han även om det släppte redan efter en månad. Tror det är väldigt individuellt, men 1 år känns tidigt tycker jag. Men tror man måste se vad man har för barn och individ framför sig.

  • Matilda

    Jag har haft sonen hemma ända till skolstart. Han är född i januari och var alltså 6.5 år drygt när han började skolan. Ser bara fördelar med att ha barnen hemma så länge det går om man kan och vill. Jag är förskollärare själv😉.

  • Elin

    Jag skolade in mitt första barn vid 1,7år.(15h), Jag gjorde det för att alla andra gjorde det(trodde det var det rätta) och jag tyckte det var lite jobbigt att va mamma! Fsk personalen sa att allt var bra och jag trodde dom! ( har senare sett att personalen skrev att hon hade de jobbigt med inskolningen-vilket de inte berättade för mig) 😡. Idag ångrar jag mitt beslut och mår fortfarande dåligt över att jag övergav mitt barn! 😭. Hon har känslo problem av det och jag har ett hål i mitt hjärta! Hon var på förskolan tills hon var 3år sen har hon varit hemma med mig till skolan började. Mina andra två barn har inte gått på förskola, jag vet bättre idag! Inget barn mår bra av att vara på en förskola! Blir övergiven av sina trygghet i tidig ålder! Att bli lämnade! Att vara i en stor grupp där det inte finns någon trygg anknytnings person. Att lära sig ta vara på sig själv för mina föräldrar lämnar mig fast jag inte vill och inte är redo. För personalen är jag ett jobb! När man inte ens förstår varför! 😭 jag är så ledsen över denna utveckling som skett att föräldrar tror att förskolan är något barn måste gå på för att blir vettiga barn! Det är så fel! Barn behöver sina föräldrar, inte en förskola! Jag försöker ägna mitt liv åt att förändra denna pågående trend! Jag ska börja med att få politikerna att ta bort förskola för föräldra lediga! Det är de sjukaste jag hört! Men det är ett social demokratisk tänk, barnen ska fostras av samhället och institutioner och inte av familjen! Usch fy! Den psykiska ohälsan bara ökar! Vilket beror på att vi överger våra små barn och tror vi måste arbeta hela tiden! Ursäkta mitt långa inlägg men detta är något jag tycker är fruktansvärt jobbigt varje dag 😩

    • Emma

      Jag tycker din kommentar är är ganska plump, ”Inget barn mår bra av att vara på förskola”. Du måste ha väldigt dåliga erfarenheter av förskolan. Det är klart barn behöver sina föräldrar men du drar det ganska hårt. Det är väl kanske ingen som egentligen VILL lämna bort sina barn men det är långt ifrån alla som har möjlighet att ha barnen hemma tills de är 6 år. Inte jag iallafall trots ett helt ok jobb, likaså min sambo.
      Börjar barnen vid 1 års ålder det är det väl så? Good enough liksom? Varför skambelägga föräldrar?

      • M

        Jag tyckte att det var fruktansvärt att läsa den kommentaren. Mina barn har alltid älskat förskolan. Visst sen att man som förälder kan känna sådär för man vill ju lägga all sin tid på sina barn men i praktiken med jobb och tänka på sin pension är det bara att bita ihop och inte föra över den känslan man har till sina barn. Då kommer de ju självklart inte trivas när de ser att det gör mamma ledsen när hon lämnar mig på förskolan. Barn är ju inte dumma liksom.

    • A

      Överger barnen? Överger man dem också när de ska börja skolan, förskoleklass osv?

      Om ditt barn kan vara både på förskolan och hemma och må bra tänker jag att det är ett tryggt barn

  • Angelica

    Hade jag haft möjligheten hade jag väntat till min son var 3 år med att skola in honom.. just för att han känns så liten ännu (1.5år) och för att kan skulle vilja ha mer tid med honom.. saknar han fruktansvärt om dagarna o längtar tills jag får hämta honom!

  • Lisa från Skåne

    Jag är 70 plusare och jag och mina sex syskon har varit hemma tills skolstart. Vi lärde oss ganska mycket hemma. Mina egna barn födda på 70-talet har varit hemma med mig. Dem kunde både läsa och skriva när dem börja skolan. Tror att många föräldrar idag inte tror på sig själv och att dem kan ge barnen det som behövs det bästa som finns för barnen är föräldrarna.

    • Emma

      +1 på den! Tror också många föräldrar är osäkra och jag anser att det är samhällets fel genom att propagera för att förskolan är så bra och samtidigt glömma bort hur viktiga föräldrarna är.

  • Anna

    Ingen som tar upp att alla kanske inte har något val? Det är ju väldigt priviligerat att ha valet att vänta med inskolning till 3 års ålder. Vilken ålder som är bäst är inte något jag öht funderat över. Vid cirka 1,5 år har våra dagar i princip varit slut och vi måste börja jobba. Jag gick inte heller på förskola när jag var liten och det var inte alls bra för mig. Hade det jättejobbigt att komma in i skolan och förstå det sociala sammanhanget.

    • Emma

      Jag skolade in lucas och Isadora av precis samma anledning som dig. Jag gick inte heller på förskola och fick det lite jobbigt när jag började på lekis och inte förstod djungelns lag som rådde där så jag är helt med på vad du menar 😊

  • Cissi

    Jag som jobbar på förskola tycker att de är lättare att skola in ett barn på 1 år än ett barn på 3 år. Barnet är mer medveten vid 3 års ålder om att det ska bli lämnat, vilket gör det svårare än när de är 1 år. Jag har själv inskolat mina barn när de precis fyllt 1 o de har gått hur bra som helst. Såklart gör var o en på sitt egna vis :). Hoppas du hittar en bra ålder för att skola in er lille 😍.

  • Isabel

    Jag tycker som du, att man inte behöver ha så bråttom om man inte måste 🙂 vi har alltid strävat mot att ha barnen hemma fram till 3 år. För oss kändes det viktigt barnet kunde prata och förmedla till oss om något hände på fsk.

    Äldsta barnet var 3 år och 8 mån när han började. Var hur smidigt och enkelt som helst. Barn nr 2 var nyss fyllda 3 år och det gick också jättebra. Barn nr 3 fick vi skola in lite tidigare (21 månader) då vi båda var tvungna att jobba lite. Det vet ungefär det värsta vi gjort. Hon var så liten och förstod inte varför vi skulle lämna henne och hon grät ibland när vi lämnade och ibland under dagarna när vi inte vet där. Då hade hon ändå sina storsyskon på avd bredvid och fsk var jättefin på att hjälpa henne och se till att syskonen kunde få ses och mysa lite ihop om någon blev ledsen. Men hon var så liten och för mig var det tydligt att hon hade noll behov av fsk. Hon såg alltid mest förvirrad ut när de skulle göra gruppaktiviteter och satt nog bäst själv med lite leksaker och böcker med undantag sångstunden som hon gillade. Ett halvår senare fick hon ett syskon till och då tog vi hem henne på heltid tills hon var 3 då hon fick börja 15 h/veckan igen. Mycket bättre.

    Barn nr 4 blir 3 i höst och kommer börja fsk då tillsammans med storasyster. Tror det kommer bli jättebra. Känns inte som behovet av fsk finns ännu och nu är hon 2,5 år. ❤️

  • Anna

    Det finns ju inget rätt svar på det. Det kan vara lättare att skola in när de är mindre, det kan vara så att de har det bättre på förskolan, det kan vara så att de mår bättre av att vara hemma, det kan också vara så att de mår sämre av att vara hemma för att de är den typen av personer som hade behövt träna på det sociala tidigt… inget är rätt och inget fel. Jag är oerhört tacksam att våra barns daghem har varit så bra och aldrig skuldbelagt för att man jobbar eller kommer sent och hämtar. De älskar sina jobb. Jag älskar också mitt jobb. Och mina barn, men de behöver definitivt rutinerna och stimulansen som förskolan ger.

  • Therese Lindvall

    3 år tror jag är en bra ålder, dock har båda barnen här börjat tidigare men det har snare berott på att vi inte ”kunnat” stanna hemma längre. Men då känns de mogna nog, men beror ju på barn till barn, men hade jag kunnat välja hade jag väntat. Tycker det räcker med obligatorisk från 6 år, hoppas innerligt inte det blir tidigare, det borde man få välja själv. Det är tufft nog att det är obligatoriskt från 6 år.

  • Denise

    Om du trivs hemma och gärna har barnen hemma så är det ju förstås det allra bästa! Kanske hänga lite på öppna förskolan och sånt. Men om man inte har råd/vill vara hemma länge så mår ju barnet bättre på förskolan än med en förälder som inte trivs i sin situation.

    Jag prioriterar nog skola in tidigt och jobba deltid så barnet inte behöver ha så långa dagar.

    Sen när du har William och en bebis så kanske det är skönt att ha honom på fsk några timmar så hinner du gosa med bebis, vila och beta av lite jobb utan att william ska bli ledsen och avundsjuk.

    När min lilla var bebis så gick Storebror 15timmar (2,5år). De hade en aktivitet på förmiddagen, käkade lunch sen hämtade jag en liten nyvaken gosse kl 14

  • Maria

    Alla familjer har olika förutsättningar för att göra det de tror är det bästa för sina barn och sig själva. Det måste en vara ödmjuk inför när en ska diskutera sådana här saker. Många är vi som tycker olika. Och olika fakta säger och stödjer olika saker.

    Jag är dock övertygad om att det bästa för de yngsta barnen är att inte separeras allt för mycket för tidigt från sina viktigaste vuxna, dvs vårdnadshavare. Det finns forskning som påvisar att separation leder till stressreaktioner hos barn och att dessa såklart påverkar dem negativt. Läs om kortisol och stress hos små barn om ni år intresserade. Sen forskas det tyvärr inte så mycket på just förskola och dess negativa effekter på barn iom att staten vill att vi vuxna ska ut i jobb och tjäna pengar och betala skatt så samhället går runt. Så det som lyfts fram är ju ofta alla positiva aspekter… Men det finns fakta att läsa om anknytning, förskola, stress hos små barn…

    Är förskolan så dålig, frågar folk mig när jag tar upp detta. Så dålig? Utan syfte? Nej absolut inte. Men bäst för de yngsta barnen? I min mening: Nej. Föräldrarna är så viktiga. Viktigast! Självklart finns det familjer där barnen har det bättre på förskolan av olika anledningar men i en familj med vuxen/vuxna som mår bra är min tanke nej. Föräldrarna är bäst, trygghet, anknytning, mer uppmärksamhet från en vuxen.

    Jag jobbar på förskola och har skolat in barn från 11 månader till 5 år. Ingen perfekt ålder finns, och alla barn är olika. Liksom föräldrarna. En avgörande faktor är ofta hur redo och trygga föräldrarna är, för det smittar av sig på barnet. Inte alltid en given nyckel för att det ska gå bra, men en viktig del. Sedan spelar mycket annat också in mem jah har haft jättelätta inskolningar med såväl ettåringar, treåringar ock femåringar, liksom jag har haft otroligt svåra med samma åldrar.

    Jag är själv tvåbarnsmamma och drömde om att ha barnen hemma till f-klass så som jag var hemma. Jag hade inga problem med att ta mig in i skolans värld, trots HS och en blyg känslig själ. Så har alltid känt att det vore fint. Men ekonomiska aspekter och val att bo kvar i storstad nära familj och vänner har gjort det omöjligt att vara hemma så länge, så stora började vid 2,5 år och lilla strax innan tvåårsdagen. Stora var inte redo. Inte alls. Och det var tufft. Tog ett halvår innan hen vande sig vid förskolan. Trots liten barngrupp på litet föräldrakooperativ. Hen som tur var bara tre dagar ca 20 h i veckan så som mamma kändes det ändå okej. Lilla är av annan sort och gick finfint att skola in och hen trivs som fisken i vattnet på förskolan. Går tre dagar i veckan och får det bästa av två världar. Tid med föräldrarna och andra utmaningar på förskolan några timmar i veckan där kompisar och favoritfröknarna finns. Stora mådde gott i bara vuxet sällskap fram till 5 år, sedan började kompisar bli intressant. Lilla 3 år nu är däremot jättemedveten och social med kompisar och kräver dem på annat sätt än stora gjorde i samma ålder. Så olika men ändå samma gener och uppfostran…

    Så… Alla barn är olika, och går igenom olika faser och olika perioder i livet vid olika åldrar. Så någon exakt bästa ålder är nog svårt att säga allmänt. Däremot kan en tänka att det nog är tryggt för barner att kunna kommunicera och göra sig förstådd, även för en som vuxen så en kan fråga barnet hur det varit, vad de gjort osv. Det blir också enklare för barnet att förstå varför det blir lämnat på förskolan och att föräldrarna kommer tillbaka när de är äldre och en kan prata och förklara mer. Jag själv har också känt att det har varit lättare att lämna min trygga treåring ledsen hos någon annan då det inte blivit den där hjärtskärande gråten då vi just kunna resonera och prata innan jag lämnat. Sedan har vi haft många ledsna mornar och så också, speciellt när hen fick lillasyskon vid 3,5 och helst bara ville vara hemma, men där jag behövde några timmar till att försöka vila pga jobbiga nätter med bebis o pga att stora krävde extremt mycket uppmärksamhet och stimulans.. Jag har inte förlåtit mig själv för att jag lämnade på fsk även om det gjorde ont i hjärtat, men antagligen tackar min psykiska hälsa mig för det idag och i framtiden så jag hoppas att jag ska kunna förlåta mig en dag.

    Nu fick du en novell men detta ämne ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

  • M

    Första barnet skolades in vid 19 månader, andra vid 20 månader. Inskolning gick hur smidigt som helst. Första barnet skötte pappan inskolningen och det tror jag underlättade då sonen var så otroligt mammig. Dottern var också mammig men där delade vi på inskolningen. Jag var i princip med någon timme första dagen. Hon tittade inte ens efter mig när jag gick. Båda barnen har ÄLSKAT förskola. De har glatt tagit sina väskor och gått in, pussat och kramat och vinkat hejdå. När man kom för att hämta trots relativt långa dagar ville de aldrig gå hem. Man möttes av stopp-handen 😂. Men man kanske bara har haft tur helt enkelt 😂.
    Tredje barnet kommer få börja vid 18-19 månader så om ca 1 år. Jag hoppas att det ska gå smidigt med.
    Vi har älskat att vara hemma med barnen men ville spara endel dagar för att kunna ta ut vid jul och sommar lite extra. Trodde inte att barnen skulle ha behov av förskola så tidigt heller men det hade våra barn. Det märktes att de lärde sig massor redan de första månaderna på förskola. Vi gick inte mycket på öppna förskolan men umgicks med bekanta med barn i samma ålder dagligen.

    Det finns inget rätt eller fel här tror jag. Alla barn är olika och har olika behov. Vad som är bäst för ett barn är fel för ett annat.

    Lycka till i ert val! Det är ett lotteri och man vet inte hur det är förrän man provat.

  • Lena

    Är väl många som inte har något val, är tvungna att gå tillbaka till jobbet för att få ekonomin att gå runt. Båda mina barn började runt ett årsåldern, funkade bra. Visst var dom ledsna ibland men så fort man gick blev det lek med kompisar.

  • Eni

    Storebror började när han var 20 månader och det tycker jag var alldeles för tidigt. Inskolningen gick väl ganska bra och han vantrivdes aldrig, han lekte och hade det roligt. Men han ville egentligen aldrig dit utan ville hellre vara med mig och i efterhand är jag ledsen att jag ”tvingade” honom, allt enligt ”normen”. Jag önskar jag hade gett honom det han behövde allra mest då – tiden med mig.

    Så med småsyskonen (tvillingar) följde jag min magkänsla och började skola in dem när de var 2,5 år. Dock var jag hemma fram tills de fyllde 3 år (men fick inte tacka nej till platserna för att inte förlora dem), så vi körde en låång inskolning och väldigt lite deltids-tid i förskolan fram tills de fyllde 3. Första 2-3 månaderna gick de bara till lunch (9-11) sedan utökade vi lite. När de var 3 år började de gå 9-15 regelbundet (men då nån gång kom coronan och de började vara hemma mycket igen 😅) och ärligt talat, först någon gång EFTER 3 års ålder (kanske tom 3,5) upplevde jag att de faktiskt hade något utbyte av förskolan. Dvs att förskolan började bli även lite mer för deras skull och inte bara för min/vår. Så jag håller helt med dig 😊

  • Sarah

    Jag tänker att det är en svår fråga du har ställt. Väldigt många familjer har INGEN möjlighet att ha sina barn varken ur ekonomisk och logistisk synvinkel. Jag har oerhört många vänner vara föräldradagar är slut när barnet är mellan 1-1,5 år just för att de ska kunna klara sig ekonomiskt under föräldraledigheten. Jag tror som dig att barn har det allra bästa hemma hos sina föräldrar åh att förskola är inget man behöver för att utvecklas och lära sig saker, men förskolan är givetvis fantastisk för utveckling och inte minst glädjen av att leka med kompisar och allt annat kul de hittar på. Barn är individer och personligen tror jag att man kan inte veta om det var rätt förrän barnet faktiskt har börjat. Personligen förespråkar nog jag att de börjar som lite mindre och att man som förälder väljer att jobba mindre, åh på så sätt behöver barnet inte gå jättelånga dagar. Men som sagt att familjer har enormt olika förutsättningar och jag är lite rädd att såna här inlägg också lägger en skam på föräldrar som måste skola in när barnen är små. Jag tror verkligen inte att du menar så, utan jag förstår precis ditt inlägg. MEN man måste se många aspekter av sånt här och inte glömma de som har det väldigt tufft.

  • Linn

    Jag tror det är oerhört individuellt, både från barn till barn och hur man själv känner som familj. Min äldsta började förskolan när han var tre år och mina två andra började när de var två år. De som började förskolan när de var två år var mycket mer sociala än min första och de var verkligen redo för att börja förskolan. (Det kan tilläggas att mina barn nästan alltid bara gått 15 timmar i veckan.) Min yngsta är nu ett och ett halvt och hon är nog inte redo för att skolas in, men i ärlighetens namn känner JAG mig redo att skola in henne. Min man har ingen möjlighet att vara föräldraledig och jag har varit hemma med barn från och till i 8 år nu och börjar bli sugen på att göra något annat. Som tur är har vi lyxen att min svärmor kommer vara hemma med vår yngsta medan min man jobbar och jag går tillbaka till universitetet. Förmodligen kommer vi skola in henne till hösten och då har hon hunnit fylla två år.

    Jag tycker att det varit skönt att skola in barn på förskolan som redan är blöjfria, som kan berätta lite om vad de gjort under dagen osv. MEN som någon skriver ovan, alla familjer har inte den valmöjligheten. Så vad som är ”bäst” är så oerhört subjektivt.

  • Cathrine

    Hej!
    Det känns jo lite som en klass fråga också,dom fleste som jobbar har jo inte möjlighet att va hemma 3 år och sen skola inn.
    Da har man jo ingen innkomst och inga föreldrar dager kvar.
    Har man en familj med 3 barn och båda jobbar så måste man jo nesten låta barnet börja tidigare.
    Känner inga som har haft barnen hemma längre enn 1,5 år.
    Du bloggar jo så det är klart enklare för dig,men tänker lite att det är dumt att ta upp det så att alla som ej kan skal känna man gör något fel ved at skola inn tidigare.
    Vår 3 börjar nu vid 16 mnd och det är så klart tidig,men det kommer gå toppen och många är som honom.

  • Sabina

    Våra började i jan/feb när de var ca 1år och 7 mån. Det var lagom. Har vänner som väntade längre ocv det blev svårare. Innan dess känns tidigt 🙂

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.