Jag har skrivit förut att vi håller på att göra om i vardagsrum och kök och även om det går trögt så är det just nu i full gång – i alla fall i våra huvuden! Haha! Japp, tankeverksamheten går på högvarv och även google går varmt när vi söker efter nya möbler. Soffan, soffbordet och matgruppen i köket ska bytas ut. I vardagsrummet var vi inne på att ha den här IKEA-soffan, men när vi provsatt den på IKEA så kände Victor att han verkligen inte ville ha den. Han tyckte det kändes som att den skulle bli nersutten väldigt snabbt och att kuddarna inte var så sköna. Så nu är vi på jakt efter ny soffa igen och funderar på denna från Mio istället.

Anledningen att vi är intresserade av denna är för att den ska ha en extra bred schäslong och det behöver ju vi eftersom vi alltid sitter och trängs på samma sida av soffan. Det är ju mycket mysigare så 🙂

Soffan heter Saturday XL

Någon som har denna soffan och kan säga något om den?

När Louise var här för Williams nyföddfotografering frågade hon mig om jag ville ha en amningsbild också. Jag sa ja, och den bilden blev min allra första amningsbild, nånsin!

Jag kan inte fatta att det tog ända till mitt tredje barn innan jag blev 100% bekväm. Jag har alltid varit bekväm med att amma och aldrig haft några problem med att amma offentligt, men djupt inom mig så har det ändå varit något som har skavt. Jag har liksom inte velat föreviga amningen, inte velat att någon ska ta en bild på mig när jag ammar och mjölken har alltid varit väldigt starkt förknippad med kroppsvätska, det har nästan känts lite skämmigt. Det är tack vare sociala medier som jag inte känner så här längre och nu känns den här bilden på mig precis lika naturlig som alla andra bilder på mig 🙂 Jag är sååå glad för det och för att jag fick amningen förevigad tillslut. Den här bilden kommer jag titta tillbaka på när jag är gammal och grå och amningstiden är ett minne blott ❤️

Foto: https://wanderings.se

Igårkväll vaknade dinosaurierna till liv för årets Dinovember! Två dagar försent, men det var bättre det än ingenting alls. Det är rätt mycket jobb med dom där dinosaurierna och sen kommer ju nissedörren i december också… Om det inte var för att Lucas hade längtat så mycket efter dinovember och tjatat om det sedan i augusti, så hade jag struntat i det, men att se honom full av förväntan ger mig ork att hitta på nya hyss åt dinosaurierna 🙂 Tänk, detta kommer kanske bli ett av hans starkaste minnen barndomen, något han kommer tänka tillbaka på i hela sitt liv!

Gårdagens dinosauriebus var inget storslaget, men på årets tema som är ”corona”, hade dinosaurierna munskydd och höll till i hallen där vi har handspriten. Dom hade också skrivit ett meddelande, som Lucas som nyss lärt sig läsa, fick läsa alldeles själv 🙂 På munskydden hade jag även ritat dit mustascher på två stycken eftersom det är movember och läppstift på två för Isadoras skull. Isadora tyckte det var JÄTTEKUL och lekte en lång stund med dinosarna på morgonen innan förskolan. Jag blev väldigt glad att se det för egentligen var mitt mål med dinovember att väcka barnens fantasi på ett nytt sätt 🙂 Det funkade inte på Lucas för han har aldrig lekt ”rollekar”, han är lite mer ”verklig” av sig och gillar vetenskapsgrejer och sånt, men det funkade ju uppenbarligen på Isadora 🙂

Om ni vill testa på Dinovember så kika in på det här inlägget: 15 tips till Dinovember (funkar även som nissehyss) Det mesta funkar även för er som kommer köra med nissedörr i år!