Victor svarar på era frågor: hur är livet som bonuspappa?

Hur känns det att börja ett liv med någon som redan har familj?

Tack vare både Emmas och barnens mottagande, som varit helt fantastiskt, har jag inte känt mig något annat än välkommen i familjen. Det känns helt enkelt som att jag hittat hem, och att det aldrig varit meningen att jag skall vara någon annanstans. Även om jag aldrig vare sig vill eller kommer ersätta barnens biologiska pappa, så ger jag dem lika mycket som jag kommer att ge mina och Emmas gemensamma barn när de väl blir ytterligare en bonus till familjen. Med betoning på bonusfamilj så lever jag minst sagt min dröm varje dag tillsammans med Emma och barnen, och vi både njuter av att leva i nuet och se fram emot att förverkliga våra gemensamma drömmar tillsammans; skaffa fler barn, större hus, resa och skapa vår verklighet – bland annat.

Tycker jag att det svårt att ta på mig en auktoritär vuxenroll?

För mig är det viktigt att barnen dikterar villkoren i vår relation, så att det blir naturligt för dem och de inte känner något tvång. Därför finns det mer utrymme för en biologisk förälder att vara auktoritär, då det finns en naturlig tillit där som dels tar väldigt lång tid att etablera, och dels inte heller är en självklarhet, som bonusförälder. Till exempel har jag inte samma utrymme som Emma vad gäller att säga ifrån, utan behöver vara mer pedagogisk och/eller tålmodig (“vänlig men bestämd”) för att inte äventyra min och barnens relation och då inte minst långsiktigt. På vilket sätt det är lämpligt för mig att vara auktoritär beror därför till stor del på situationen och det handlar om att finnas där på det sätt jag behövs, både för Emma och barnen, i stunden.

Varför har jag inte barn sedan tidigare?

Det har alltid varit min dröm att bilda familj, men också viktigt för mig att göra det med rätt person. Nu när jag äntligen hittat min själsfrände i Emma, som jag vill dela resten av livet tillsammans med, där barn är en självklar pusselbit, känner jag att vi kan ge rätt förutsättningar för våra barn. Eftersom det för mig är väldigt viktigt att kunna ge barn en trygg och stabil tillvaro, och ge dem de bästa förutsättningarna innan de går ut i livet på egen hand som vuxna, så tror jag också att det är en förutsättning för att kunna ge barnen just det.

Tack för alla era frågor hittills, det är jätteroligt att ni är så nyfikna! Vad tycker ni att mitt nästa inlägg skall handla om?