Ska barn behöva hjälpa till att städa, diska, tvätta m.m.?
En positiv effekt som robotdammsugaren har fått med sig (jag hoppas verkligen det håller i sig) är att vi plockar upp efter oss själva bättre. Jag är egentligen ganska pedantisk, men för mig krävs det att det redan är städat och då är jag bra på att hålla det städat. Men när jag kommer hem till ett rörigt hem, då ger jag liksom upp! Varför plocka efter sig själv, när det redan är stökigt liksom? Undra om det kan ha nåt med min uppväxt att göra?
När jag var liten var det ofta rörigt hemma. Vi var 3 barn och 2 vuxna och mina föräldrar ville att vi skulle vara barn så länge som möjligt så det enda rummet vi hade ansvar för var vårt eget rum. Vi behövde inte diska, tvätta, dammsuga, plocka, städa eller hjälpa till med badrummen. Enda gången vi behövde städa köket var om vi hade bakat. Mamma var hemma med oss väldigt länge, jag gick aldrig på dagis, då var det alltid ordning och reda. Men när mamma började jobba så hann dom inte med att underhålla lika bra och som sagt, vi barn hade inga krav på oss. Jag fick betalt ibland för att hjälpa till att städa, 10 kr/rum fick jag som jag stoppade i spargrisen. När jag var liten var jag också mycket hemma hos min mormor och morfar och där är det alltid 100% ordning och reda. Alltid städat och var sak har sin plats. Och där plockar man alltid ordning efter sig själv direkt. Så när jag var och hos mormor och morfar så plockade jag jämt efter mig själv, men det gjorde jag aldrig hemma. Det var knappt att jag städade mitt eget rum.
När mina föräldrar skilde sig och mamma flyttade till en lägenhet utan diskmaskin tyckte jag synd om henne. Hon hade då 3 tonåringar och varav 2 bodde hos henne på heltid. INGEN hjälpte till med disken, tvätten eller städningen! Jag hjälpte till nån gång ibland (inte ofta), men annars så diskade jag för det mesta bara upp efter mig själv OM det redan var diskat. Egentligen borde jag inte ens kalla det ”hjälpa till”, i mina ögon så ska man städa efter sig själv. Den som hjälpte till var ju min mamma! Jag tyckte att det var orättvist om mina syskon slapp diska och jag skulle diska efter dom så därför hjälpte jag inte heller till. (Egoistisk tonåring…)
Det här är såna saker jag har funderat mycket på. Hur ska jag göra med mina barn? Jag känner att hushållsarbetet ska vara en naturlig del av vardagen för alla i hushållet även barnen. När man har ätit så ska alla hjälpa till att duka av och plocka in i diskmaskinen och stökar man ner så får man städa efter sig. Jag vill inte vara hård och sträng, men det blir väldigt lite jobb om alla gör litegrann var. Det som jag däremot inte kommer tvinga mina barn att städa är gemensamma utrymmen som toaletten, men om dom skulle få en egen toalett i ett framtida hus så skulle jag kanske låta dom ansvara för det när dom har åldern inne. Jag försöker lära Lucas detta redan nu, men jag gör det på ett lekfullt sätt, så han hjälper nästan alltid till att städa efter sig. Numera har han alla leksaker på sitt rum, men han kommer ofta ut med dom och leker i vardagsrummet. När han har lekt klart så kan jag be honom att lägga tillbaka i sitt rum och då gör han det. Jag försöker också lära honom att vi inte tar fram nåt nytt att leka med förrän vi har städat upp det vi höll på med. Diskmaskinen och tvätten tycker Lucas är jättekul så där får han vara med bara för att han själv gillar det. Jag är såå nyfiken! Hur är ni uppfostrade när det kommer till hushållssysslor? Och hur tänker ni göra med era barn?
Lucas tycker fortfarande att roboten är lika spännande 🙂
Du kanske också gillar det här
Vinprovning med mammor!
Nytt från PO.P
12 Comments
Sanna
Min egna uppfostran påminner väldigt mycket om din egen, vi ansvarade mesta dels för våra egna rum, men kunde ibland hjälpa till med övriga hushållssysslor. När vi hjälpte till med övriga grejer var det oftast på sommaren och då brukade vi få betalt för de jobb vi gjort, och de kunde vara 10 kr eller 5 kr beroende på syssla. Vi älskade att arbeta och att få in lite extra pengar, så på sommaren bad vi ofta om fler sysslor för att kunna få ihop till de vi ville köpa.
Nu när jag själv är förälder är min uppfostran inte exakt likadan. Dottern är 8 år och ansvarar för sitt rum själv, jag hjälper till med de saker hon inte kan själv, men jag låter henne alltid försöka själv först. Det tycker jag är viktigt t o m när det gäller att tvätta fönster som kanske är lite svårare. Hon tycker oftast det bara är roligt, medan jag själv tycker det är tråkigt och då kan hon leka loss lite innan jag gör slut jobbet så att säga.
Andra saker här hemma som är givet är att man leker med en sak i taget, man försöker plocka bort de man lekt med innan man hämtar ett nytt (inte alltid de lättaste för dottern) och att man hjälper till med maten. Det kan vara allt ifrån att duka bordet till att skära grönsaker, och efteråt hjälps man åt att plocka undan sin egna tallrik och övriga grejer som finns på bordet. Antingen lägger man det direkt i diskmaskinen eller på diskbänken.
Dottern brukar även få hjälpa till med att tömma diskmaskinen, men kan inte göra det helt själv än, då hon inte når till alla skåp ännu så vi brukar göra de tillsammans. Hon vattnar blommor, hjälper till att panta burkar, gå ut med sopor och tvätta kläder i tvättstugan. I övrigt gör jag nog de mesta själv i hushållet, men ju äldre hon blir desto mer ansvar kommer hon få och desto mer kommer jag kräva att hon ska hjälpa till med då jag tror att de är så man lär sig.
Kram Sanna
Emma - På Smällen igen!
Åh tack för att du delade med dig! Jag tycker inte att barn borde få betalt för sysslor som dom ändå borde göra. Men när jag var liten så gillade jag ju såklart systemet för jag var duktig på att spara och fick ihop till saker jag ville köpa. Mina barn kommer nog få betalt eller belöning för saker som dom gör utöver det som jag tycker att dom borde göra, tex toaletten osv. Kram!
Andrea
Precis tvärtom!
Vi har alltid deltagit o fått vara ansvariga för olika delar av huset (samtliga). Vi brukade överraska mamma när hon kom hem ifrån jobbet med nystädat och levande ljus. Vi tyckte det var jätteroligt och kände oss betydelsefulla när vi kunde hjälpa till själva. Kommer uppfostra min dotter på samma sätt, skulle aldrig tolerera det motsatta. Hoppas det gör henne gott.
Emma - På Smällen igen!
Åh vad skönt att höra Andrea! Jag är mest orolig för att jag inte ska kunna uppfostra mina barn på en lagom nivå. Jag vill inte dom ska växa upp och säga till sina barn att dom minsann fick slita i hemmet varje dag så att det ska deras barn aldrig få göra. Jag vill ha ett mellanting mellan min uppfostran och en sträng uppfostran så att det blir lagom liksom 🙂 Skönt att höra från dig som är uppfostrad med att hjälpa till och att du är nöjd med det 🙂
Andrea
Våra föräldrar var absolut inga mönsterföräldrar (snarare tvärtom 😉 ) o gjorde aldrig någon stor grej av det utan inkluderade bara oss ifrån början o så härmade vi. Idag när vår lilla stod i köket o ville hjälpa till gav jag henne en trasa…hon torkade bordet och heeela golvet o var supernöjd haha 😉
Zarah
Jag och mina två bröder har alltid hjälpt till hemma. Mina föräldrar skilde sig när jag var 4, så jag kan bara minnas att jag har haft två hem. Och ingen diskmaskin i något av hemmet. Så disken är nog det som vi hjälp till med mest, när åldern var ”inne”. Typ från tonåring och upp. Men vi har även hjälpt till med övrig städning mycket. Dammsugit, skurat golv, dammat. Och inte bara i våra rum utan i övriga hemmet också. För oss var det naturligt att hjälpa till. Varför skulle bara mamma/pappa städa och diska när vi bodde där allihop? Vi hade ingen tvättmaskin, så tillslut började jag tvätta mina egna kläder på eget tvättpass. Det var inget jag egentligen behövde, pappa och mamma tvättade åt oss men jag tyckte inte dom tvättade tillräckligt ofta 😛 När vi var små så städade vi våra rum och plockade bort leksaker från tex kök eller vardagsrum, men inget värre än så. Det mesta började när vi var tillräckligt gamla. Och någon gång ibland fick vi även pengar för det, när vi förstod värdet av pengar. Och det var lite extra spännande då tyckte vi 😀 Men det var långt ifrån varje gång vi fick betalt.
Så nu när jag själv har barn, så är det inte konstigt för mig att be dom plocka bort leksaker efter sig, eller pennor/papper när dom har ritat, pusslet när dom är klara. Basicgrejjer. Mycket vill dom vara med och städa på eget bevåg. Det är alltid bråk om dammsugaren när vi tar fram den, och dammar vi så vill dom ha en egen trasa. Diskmaskin och torktumlaren vill ofta minstingen vara med och tömma. Och vi nekar ju inte, vill dom så får dom 🙂 Liam har ett eget mopp-set i hans storlek, så han vill ofta vara med och skura golvet när vi gör det. Men som sagt, det enda vi ber dom om i dagsläget är att plocka bort efter sig själva när dom grejjat med något. Pojkarna är drygt 1,5 och snart 4.
Barn ska få vara barn, men det innebär inte att dom inte ska få lära sig att dom inte behöver städa och plocka undan efter sig. Det ger helt fel budskap tycker jag. Även på förskolan för de minsta så får barnen hjälpa till att plocka bort. Helt rätt tycker jag! Men det ska ju inte heller bli slavarbete av det. Men absolut att barn ska lära sig grunderna tidigt.
Sandra
Jag tycker det är självklart att alla hjälper till efter förmåga hemma. Fyraåringen vill gärna hjälpa till med det mesta. Hon damsuger sitt rum när vi städar, plockar ur diskmaskinen, dukar och skär grönsaker, hämtar posten mm. Men att plocka efter sig är svårare så vi försöker köra en gemensam ihopplockning innan kvällsrutinen. Mellantjejen på 19 mån tar bort sin tallrik från bordet, hjälper till att duka, lägga i tvättmaskinen mm. Senast igår städade vi toaletterna ihop. Ettåringen tog badkaret, mellantjejen handfatet och jag toan. Jag kräver inte att de ska hjälpa till med tex toan än men att duka på och av och andra lättare uppgifter förväntas iaf fyraåringen göra någon gång i veckan. De är ofta med och lagar mat också men samma där, de tycker det är roligt. När de blir större kommer de få ansvara för vissa saker som tex sortera underkläder, vattna blommor, ta ut sopor osv men givetvis med påminnelser. Oftast städar vi tillsammans här hemma. De kommer aldrig få betalt för att hjälpa till hemma för när man är familj hjälps man åt även med det tråkiga anser jag. Jag minns att jag hatade att vika tvätt som tånåring eftersom det var så hemma hos oss att mamma tvättade och jag vek. Jag hade även ansvar för att plocka ihop och damsuga mitt rum. Blev det för rörigt stängde mamma dörren. 😉
Josephine
Jag var extremt bortskämd med det när jag var liten. Städade ALDRIG hemma och knappt efter mig själv heller. Mitt rum ansvarade jag ju för. På mitt sätt…. Men absolut inget annat.
Så vill jag INTE uppfostra mina barn. Dom mår garanterat bra av att hjälpa till hemma på en lagom nivå så dom lär sig att inget blir gjort av sig själv. Leon hjälper än sålänge till att stoppa in och ta ut tvätt. Plocka upp kassarna när vi handlat, ta undan sin egen tallrik osv. Städa efter sig själv är det han är sämst på dock. Roligare att hjälpa mamma och pappa tydligen…. 😛
A
Vår 2.5 åring vill hjälpa till med det mesta eller ” jag kan, jag vill” åldern nu. Dammsuger jag, dammar hon av på sitt sätt. Lagar vi mat , hackar hon paprikan med sin låtsaskniv. Bäddar jag sängen , hjälper hon till. Detta stärker verkligen hennes självkänsla då hon blir delaktig och stolt. Man får ge positiv feedback o säga ” vad roligt att du hjälper mig ” iställetför att säga ”vad duktig du är”. Nu är det ju inte alltid så att man som vuxen har tålamodet att barnet alltid ska deltai ex matlagningen. På förskolan lär de sig stöda undan så hon störar alltid efter sig i rummet när man säger till. När hon blir äldre ska hon självklart städa sitt rum efter egen förmåga. Sen hjälpa till hemma beroende på hennes ålder. Att bara hänga upp sin jacka, tömma diskmaskinen, plocka undan sina grejer efter sig är ju vardagliga saker som barnen absolut måste göra enligt mig,
Pilla
Vi var många syskon och vi fick hjälpa till hemma. Vissa av oss hjälpte till mer än andra. Jag tycker absolut barnen ska hjälpa till hemma. Det är ju utrymmen som alla nyttjar. Duka av, plocka i och ur disk, dammsuga mm. Jag ser sådant som ”utbildning” för framtiden också. Vill inte fostra slarviga lata barn som tänker att ”någon” plockar eller fixar. Som tur var är min man fostrad på samma sätt. Han har också många syskon. Jag har aldrig behövt plocka efter honom för att han är slarvig och han plockar inte efter mig. Men en sån där robotdammsugare skulle hag vilja ha ! Lyxigt att komma hem å golvet är fritt från grus å skit som dragits in med alla barnskor 🙂
Johanna Lingefors
Hade en massa som jobbade 8-12h om dagen i min morfars butik för knappt inga pengar. Hon slet som ett djur för att försörja oss och städa, tvätta och laga mat. De blev snabbmakaroner och korv eller köttbullar 6 dagar i veckan. Någon gång en gorbys eller soppa.
Men pengarna räckte inte till så mycket mer. Vi hjälpte inte till med något. Våra rum såg ut som krig!
Idag har jag dåligt samvete över att jag inte hjälpte till. Nu gör jag inte mycket annat än att städar. Min dröm är en enplansvilla och robotdammsugare.
Med barn och hund så åker dammsugaren fram minst 3 gånger om dagen (om jag ens plockar bort den)…
Jag hoppas inte min son blir som jag var och inte bebisen i magen heller
Min sambo vet knappt vad städa är.. Något man gör 2 gånger om året enligt honom…
Pingback: