Så jävla nära…!

Idag är det BF+11 och jag fick min fjärde hinnsvepning. Det visade sig att jag är öppen 4 cm, jag har 1 cm kvar på tappen och fosterhinnorna buktar utåt! Jag var ÖVERLYCKLIG när jag hon från barnmorskan! Så förväntansfull att det skulle dra igång och så förundrad över hur jag kan vara öppen 4 cm utan att ha haft ont! Under förlossningen med Lucas så var latensfasen det absolut värsta, jag hade fruktansvärt ont mellan 2-4 cm och nu har jag knappt haft ont alls!

Det första jag gjorde när jag gick från barnmorskan var att promenera i nästan en timme. Jag promenerade runt runt runt innan jag satte mig på espresso house för att dricka en juice och då ringde Victor som varit på ett möte som just blev klart. Vi åkte hem och färdknäppade och efter det så började värkarna tillta mer och mer. Barnmorskan hade tipsat om att vara upprätt och gärna brett isär med benen så jag fixade mat samtidigt som jag dansade och gjorde knäböj om vartannat. Det blev mer och mer värkar och tillslut var det så tätt att värktimer-appen sa att vi borde åka till sjukhuset. Värkarna gjorde inte speciellt ont men det spände som sjutton i skinkorna, ryggen och magen. Jag kände till och med ett enormt tryck som om jag måste bajsa. Jag är helt säker på att det var riktiga förlossningsvärkar men tyvärr för svaga.

Livrädd för att värkarna skulle försvinna som dom andra gångerna så efterlyste jag en pilatesboll på instagram. Jag tyckte att det kändes onödigt att köpa när jag troligtvis bara behövde den idag. Det visade sig att Lucas första förskolefröken hade en så Victor åkte och hämtade den ❤️ Jag har guppat och guppat på den men inget vatten har går och värkarna avtog ändå.

Nu ligger jag i sängen och hoppas på att värkarna kommer igång inatt igen, men samtidigt har jag redan hoppats så många gånger att jag gett upp hoppet. Bebis blir vräkt imorgon kl 10.00, det är det som kommer hända nu. Jag trodde aldrig det skulle sluta med igångsättning men nu känns det som jag måste finna mig i det :-/