Målbild till förlossningen

Just nu är det mycket förlossningssnack här hemma. Vi pratar ihop oss om diverse olika saker och det märks att vi båda är sjukt taggade på vad som ska komma 🙂 Jag ÄLSKAR att höra prata om hur taggad Victor är på att bebisen ska komma ut, som t.ex. när jag fick värkar av vårt skrattanfall. Då sa han, att han definitivt kunde se sig själv med en bebis imorgon. Jag tror aldrig att något har taggat mig så mycket på att föda barn som när han sa just det 🙂 Herregud vad jag älskar den här tiden! Jag vill nästan dra ut på det bara för att få njuta av den här längtan och förväntan som vi båda bär på nu på slutet.

Vi har bestämt en gemensam målbild till förlossningen nu. Man ska ju helst välja en målbild som är lite längre fram i tiden eftersom det inte går att styra över förlossningen. Det kan ju bli så att bebis behöver lite hjälp att komma igång med andningen när den kommer ut och då kanske man inte får upp bebis på bröstet direkt efter förlossningen så därför ska man helst inte ha det som målbild. Jag och Victor fantiserade gemensamt upp en målbild om när vi kommer hem med bebisen och vi tar upp den ur babyskyddet för att mysa ner oss på soffan 🙂 ÅHHH LÄNGTAR!

Vad hade ni för målbild på era förlossningar?

Fotograf: https://www.wanderings.se

Relaterade Inlägg

12 Kommentarer

  1. Lisa

    Haha, kanske när man kommer till BB och äntligen får ligga och sova/snooza eller åtminstone äta massa snacks 😅😅 Med bebisen i famnen såklart 😁 Men man är ju ganska pepp att få vila efter värkarbete och förlossning. . .

    Svara
  2. KarinH

    Jag har inte haft någon uttalad målbild så men inför denna gång pratade jag ofta om syskonens första möte.
    Eftersom vi valt att inte ta reda på kön har det också varit en liten målbild; att se vad det blev.
    Vår tvåa fick de springa i väg med, så jag förstår att man inte ska ha den bilden.

    Svara
    • Emma

      Jag har för mig att det var min målbild också när Isadora kom 🙂 Nu tror jag att vi kommer komma hem först och att barnen kommer till oss senare, det där därför Lucas & Isadora inte är med i målbilden. Jag föreställer mig mer när vi kommer in med babyskyddet i hallen 🙂

      Svara
  3. Johanna

    Jag föddes i v32 med urakut snitt och trodde egentligen också mina barn skulle födas så, så var öppen kring förlossningarna som kunde gå hur som helst.

    Min målbild var ändå att vattnet skulle gå efter en god natts sömn (som aldrig förekom min första graviditet) och att barnet skulle födas under en lugn och trygg förlossning. Precis så blev det 😀 Tiden efter däremot, huu.. Men sen hade jag lite svårt att föreställa mig bebisen, jag var liksom rädd att något skulle gå fel. Kände också att jag var helt öppen kring förlossning så det skulle inte gjort något hur det än blev med förlossningen, bara vi var friska efteråt.

    Andrs gången var min målbild att låta storasyster träffa sitt syskon. Det var mer magiskt än allt jag kunnat drömma om och tiden efteråt fick vi den bebis bubbla vi missade första gången. Lite drömde jag om att föda utan epidural, hon kom ju så fort så det ibte var aktuellt (vi bodde granne med förlossningen och hann vara där två minuter innan hon låg i min famn haha.. Ingen lugn och trygg förlossning, däremot en cool en.)

    Får vi en trea (har ifs hört att pga mer plats i bäckenet kan det dröja mer, vilket jag hoppas för vill föda på sjukhus) kommer jag läsa på om hemförlossning och redan när lillasyster var ute sa de att miiiinsta mensvärkskänsla nästa gång så måste jag komma in direkt om jag vill föda på sjukhus.

    Svara
    • Emma

      Jag ville med att vattnet skulle gå först i båda mina graviditeter, men nu med tredje barnet har jag insett att det kan vara jobbigare mentalt om vattnet går men värkarna inte kommer igång av sig självt så nu vill jag helst ha värkar först och sen en vattenavgång – gärna lite “movie style” haha! Kul att läsa om hur du föreställde dig förlossningarna och dina målbilder 🙂

      Svara
  4. Nina

    Jag hade sin mobila att se min sambo hålla i sitt barn för första gången. Det fick jag efter en jobbig förlossning som gjorde mig utmattad. Det var lagom långt fram i tiden för mig haha! Jag ville ha något så kort fram i tiden att det kändes greppbart.
    Med mitt andra barn hade jag ingen målbild, jag tror att jag var så trött av foglossningarna att jag inte mäktade med att tänka på det. När jag fick upp mitt barn på bröstet så kände jag en direkt stark kärlek precis som på film. Det var en lugnare känsla än med första barnet även om det gjorde lika ont.

    Svara
    • Emma

      Det vill jag också egentligen, men jag vill helst att alla ska vara friska och det är man ju oftast när man kommer hem. Det är därför jag har en målbild lite längre fram i tiden 🙂 Vet precis känslan med den där starka kärleken som på film, längtar så efter att få uppleva det igen!

      Svara
  5. Emma

    Min målbild hela graviditeten var att ”förlösa själv” och tar emot och lägger upp bebis på bröstet. Och de gjorde jag 😊 Hade en så lugn och avslappnad krystning och fick revansch från min första förlossning. Den målbilden hjälpte mig behålla lugnet och fokusera

    Svara
    • Emma

      Wow så häftigt! Vi vill gärna att Victor tar emot bebisen men vågar inte ha det som en målbild ifall det inte blir så. Underbart att du fick en revanschförlossning den andra gången 🙂

      Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här