Jag vill klara mig själv
Igår hade vi visning på huset igen, så slutet på denna veckan har varit intensiv och som det inte vore nog för denna småbarnsfamilj så blev Isadora och William sjuka. William blev rejält förkyld! Hans första rejäla förkylning, stackarn, han mår verkligen så dåligt! Isadora var som tur var inte i närheten av så dålig och resten av familjen har bara väldigt lätta symptom. Oliver verkar ha klarat sig undan med bara lite nästäppa 🙂
Under veckan som gått bestämde jag mig också för att skicka min kära man till kontoret istället för att jobba hemifrån. Det är mysigt när han är hemma, men eftersom William är så pappig just nu så blir det svårt för honom att jobba och det är svårt för mig att ta hand om honom när han hela tiden går efter pappa och jag inte får lyfta honom (på grund av kejsarsnittet). Det gick hur bra som helst! Jag har till och med varit ute på barnvagnspromenad och lekt på lekplatsen själv 🙂 När vi skulle gå hem så fick William klättra upp i vagnen själv och jag puttade bara lite på rumpan så det blev inget lyft. Det enda jag inte lyckades lösa var att sätta honom i gungan och han ville inte bli lyft av den andra mamman som jag frågade om hjälp på lekplatsen, men vi hittade en hammock som vi gungade i tillsammans istället.
Jag tycker om att klara mig själv. Det ligger väldigt djupt rotat i mig och när det kommer till barnen så får jag en slags kick av att klara av att rådda dom på egen hand. Jag har alltid känt så. När Lucas var liten och hade svårt att äta pga sina stora halsmandlar, så handlade det om att kunna göra en heldagsutflykt där han fick i sig mat och bemöta utbrott lågaffektivt när energin var låg, så att han höll sig på gott humör hela dagen. När han mådde bra och hade roligt så var jag på topp! När Isadora kom så handlade det om att rådda två barn själv och att båda skulle vara på gott humör så att vi skulle kunna njuta av alla dagar tillsammans. När William kom så var det jobbigare för då var det ju corona och då kändes det som att alla mina försök att göra mysiga saker tillsammans misslyckades hela tiden, men nu känner jag mig pepp på att hitta på roliga saker med William och Oliver 🙂
Först tänkte jag såklart att jag inte kunde själv för att jag inte får lyfta, men så började jag tänka på en mamma som jag känner som är rullstolsburen. Jag har alltid varit så imponerad av henne och hur hon fixar att ta hand om sin lilla 3-åring på utflykter trots att hon inte kan springa och ta henne när hon tex. inte vill gå hem. Så nu när jag inte fick lyfta under ryggskottet och nu efter snittet så tänkte jag på henne och att hennes barn lärt sig att lyssna på sin mamma tack vare hennes begränsningar. Jag tänkte att William kommer, eller snarare, har redan lärt sig eftersom det var två månader sedan som jag lyfte honom senast, att jag inte kan lyfta. Och mycket riktigt, William har förstått! Han ber inte mig om att lyfta utan nöjer sig med att jag sätter mig och kramar honom på golvet när han är ledsen. När vi ska gosa så kryper han upp jämte mig på soffan och när vi ska vila så klättrar han samtidigt som jag drar lite för att han ska komma upp i sängen. För det mesta lyssnar han på mig, men ibland ”surar” han och vill inte äta eller liknande och då tar det längre tid, men så länge jag är flexibel och låter det ta sin tid utan att stressa på så går det bra 🙂
Här sitter jag och ammar och pumpar samtidigt som William gosar genom att klappa mig på ryggen
Jag har jättemycket kul planerat framöver, bl.a. en hel del lekträffar i Fjärås med olika föräldrar och barn i Lucas och Isadoras ålder och roliga grejer för William på dagarna. Imorgon kommer Antonia och Wilma och hälsar på! Det blir mysigt 🙂
9 Comments
Lena
Jag har också fött med kejsarsnitt, har dock aldrig fått förbud på att lyfta.
M
Har fött med kejsarsnitt två gånger. Har fått rekommendationen att inte lyfta de närmaste veckorna men har låtit bli en vecka och sen gjort precis som vanligt. Men antar att det är väldigt olika också hur snabbt kroppen återhämtar sig.
Emma
Jag har inte haft ont eller nåt så hade nog kunnat lyfta jag med men tyckte det var läskigt att gå emot rekommendation 😊
M
Så här står det på 1177:
”Såret efter kejsarsnittet börjar läka direkt. Även om det går snabbt i början kan det ta flera veckor innan såret är helt läkt. Det kan göra ont i magen och kring operationssåret, ändå är det viktigt att du rör på dig. Det gör att läkningen går snabbare samtidigt som det minskar risken för blodpropp och förstoppning.
Efter två veckor kan du röra på dig ungefär som vanligt.
Det går bra att bära barnet, men undvik annars tunga lyft de första veckorna.
Knipövningar går bra att göra redan några dagar efter förlossningen. Du bör vänta minst en månad innan du börjar träna magmusklerna, och i början skall du inte träna alltför intensivt.”
Tycker bara det verkar konstigt att man inte ska få lyfta när man får börja träna efter 1 månad 😂. Sen handlar det nog mycket om självdisciplin att låta bli. Jag har inte heller haft några besvär efter snitten utan varit mig själv. Men efter tuffa graviditeter har jag alltid haft sån energi efter att bebis kommit ut att jag inte skulle kunna låta bli att jobba på allt man missat😂. Skönt att du mår väl och att bebis verkar må gott 💕
Emma
Jaha, oj! Jag fick ett papper med rekommendationer från vg-region och där står det att jag ska undvika lyft i 8 veckor och träning i 6-8 veckor (eller om det var tvärtom🤪). Läkaren sa 8 veckor på utskrivningssamtalet så jag har försökt vara strikt kring det. Mest för att det är liksom en bulle på magen ovanför snittet och jag är orolig att det inte ska försvinna om jag gör nåt fel 😅 Men jag har ingen aning vad som händer om man inte följer rekommendationerna heller? Tycker också att det du skrev låter ologiskt, att man få träna magmusklerna innan man får lyfta.. hmmm..!
Emma
Jaha, vad märkligt! Födde du ditt första barn med snitt?
Nett
Åh det låter som du hittat ett sätt att klara det på 🙂 vi väntar barn nr3 nu lite oplanerat men vi är världens lyckligaste, dock har vi fått veta att vi saknar ett kärl i navelsträngen såkallad sua så man har varit mer orolig men fått gå på extra ultraljud för att se att bebis växer och får den näring den behöver 🙂 nu är det bara 37 dagar kvar så nu räknar vi ner 😀 har en liten fråga till dig tog precis tag i mig själv för ngt år sedan och började gå och göra naglar igen och kände en liten sorg när jag blev gravid då jag tänkte att jaha nu får jag ge upp den biten igen (tkr man känner sig så fräsch när man gör det så ville helst inte sluta) nu går jag hos en tjej som gör detta hemma i sitt hushåll och för henne är det självklart att jag skall fortsätta och att bebis får vara med där och jag får amma när det behövs. Men min fråga till dig är hur har du gjort när gick du tillbaka och gjorde naglar efter förlossningen och hade du då bebis med dig och gick det bra? Man är ju så rädd att den skall vara ledsen o så 🙁 förlåt för långt inlägg.
Emma
Åh fina du! Vad skönt att allt ser bra ut med bebisen ♥️ hoppas sista tiden går snabbt nu, vet hur lång väntan kan kännas på slutet 😊 Jag tycker absolut att du ska fortsätta göra naglar om du trivs med det. Jag har fortsatte både efter William och efter Oliver. Min nageltjej har också sagt att det går bra att ta med bebisen 😊 men jag tar inte med mig Oliver och gjorde inte heller med William för att jag tycker det känns krångligt att amma och göra naglar samtidigt, men man kanske kan lösa det med att göra en hand i taget. 😊 Testa!! 😊 Annars pumpa och låt någon annan ha bebisen 😊
Anna
Jag födde mitt fjärde barn med kejsarsnitt i april. Fick samma råd som dig att undvika lyft tyngre än bebisen i 6-8 veckor. Även att undvika att använda magmusklerna i början (lättare sagt än gjort 😝). Fick förklarat för mig att även om såret kan läka snabbt på ytan så finns det många lager där under som också ska läka ihop. Tänker som så att händer något inuti så syns ju inte det. Men kan säkert ställa till problem längre fram. Nu hade jag ändå så pass ont att jag inte var igång med träning eller fix hemma ändå. Men inte helt lätt när man har äldre syskon som behöver hjälp och inte alltid förstår varför man inte kan göra som vanligt.