Hur känns det?

Nu analyserar jag alla känslor i min kropp väldigt noga. Jag vill veta när det kommer hända så att jag kan förbereda mig. Stanna hemma eller åka hem från jobbet innan det händer så att det slipper hända där. Jag tror inget kommer hända idag, men jag tycker att jag känner lite mer mensvärk än vanligt i ryggen, lite som på morgonen dagen innan värkarna startade när jag var gravid med Lucas.

Är det så ett missfall kan starta? Är det out of the blue eller finns det vissa tecken?

Relaterade Inlägg

13 Kommentarer

  1. R

    Kolla med sjukhuset om du kan få göra en kirurgisk abort. Så får du det överstökat och slipper lida mer. Jag har gjort det (dock inte p.g.a. missfall) och efteråt så kändes det bättre. Det du går igenom nu är nästan som en medicinsk abort, att man måste vänta på att det ska komma ut av sig själv… Tycker din läkare låter dig lida i onödan. Kram! <3

    Svara
  2. Nathalie

    Mitt missfall började med vanlig mensvärk. Värken övergick dock till en mycket kraftigare värk än vad jag har när jag har mensvärk. Det var alltså som mensvärk fast 10 gånger värre! För min del höll dock inte värken i sig så länge utan det var över på en em och morgon, sen blödde det bara som vanlig mens i en vecka 🙂

    Svara
  3. Josse

    Jag förstår inte varför du inte kunde fått göra en medicinsk abort istället för att gå runt och vänta på att det ska hända? Ovissheten måste ju kännas knäckande, speciellt eftersom du måste försöka fortsätta fungera som vanligt när allt är just annat än normalt nu. Istället för att få riktigt stöd från sjukvård, sjukvårdspersonal och samtidigt kunde haft Jair nära dig när det händer. Ta hand om dig Emma och dra dig inte för att gå hem om du skulle behöva när du går igenom en så tuff sak! Kramar

    Svara
    • R

      Fast medicinsk abort är hemskt. Kirurgiskt är mycket bättre tycker jag för då slipper man uppleva allt det otäcka med en abort. Man sövs ner och sen när man vaknar så är allt över!

      Svara
      • J

        Psykologiskt för vissa så javisst, fast ett kirurgiskt ingrepp kan ge fler komplikationer och det kan ta längre tid att bli gravid igen efteråt eftersom man varit inne och grejat jämfört med att det stöts ut på ett näst intill naturligt vis. Sedan kan det ju bli psykologiskt fel för en del, att man vaknar upp och inte förstår att fostret är borta jämfört med att man går igenom det själv. Innan jag fick erfara det så var jag helt insnöad på ett kirurgiskt ingrepp eftersom det kan låta så groteskt att ”trycka ut det” själv. Men såhär i efterhand vet jag att det var rätt för mig, att somna och vakna som om ingenting hade hänt och samtidigt ha både skuldkänslorna och sorgen med sig från innan själva ingreppet, det tror jag hade varit svårare att bearbeta om man inte hade gjort det den medicinska vägen. Men vi är alla olika och erbjuds också olika alternativ runtom i landet så det finns knappast något rätt eller fel. Har man inte varit med om det vet jag inte om man egentligen bör uttala sig för det är verkligen något helt annat att vara uppe i det.

      • Jessica

        Nej J, det tar INTE längre tid att bli gravid efter kirurgisk abort jämfört med medicinsk abort. Dessutom är det oerhört ovanligt att livmodern skadas på något vis vid kirurgisk abort. De allra allra flesta är precis lika fertila efter aborten som innan, oavsett abortmetod.

  4. Caroline

    Under mitt missfall så började jag blöda lite lätt och sedan kom värken och då var det bara att sitta på toan och vänta. Jag grät en hel del och kände en sådan extrem sorg men månaden efter fick jag ett nytt plus och nu njuter jag av min underbara son

    Svara
  5. Jenny

    Det är bäst för kroppen att vänta och se om det startar av sig självt, så sa läkarna iaf till mig som gick till v.15 innan missfallet upptäcktes, fast det hade också skett tidigt. Jag fick göra en skrapning och några månader senare hade vi ett nytt plus på stickan, och nu har vi 3 fina tjejer 🙂 Hoppas det löser sig på bästa sätt för dig ♥

    Svara
  6. Linda

    Jag tycker också att du ska begära en kirurgisk abort.
    På mig såg de att kroppen inte skulle stöta ut missfallet själv,( eftersom det var helt stängt och inte hade vidgat sig alls).
    Min kropp var tvungen att få hjälp ”utifrån” eftersom den fortfarande trodde att den var gravid.
    Tycker du skall rådfråga gyn igen, det är ju hemskt och tärande att gå och vänta på något som ändå kanske inte sker

    Svara
  7. Marina

    Du ska göra precis vad som känns bäst för dig!

    För mig startade det med blödning och jag valde att vara på sjukhuset o få tabletter som startade värkarna. Det tog någon dag och jag märkte aldrig när embryot kom ut, mycket blod och koagler dolde väl det. Detta var i v12, graviditeten hade stannat i v8-9.

    Ta hand om dig!

    Svara
  8. J

    Var inte meningen att det skulle starta en debatt om huruvida ingrepp, min spontana reaktion var bara att sjukhusets stöd verkade något lamt. Hoppas allt är över snart! kramar

    Svara
  9. Susanne

    Hej, jag vill säga att mina två missfall var inte smärtsamma alls och jag blödde inte mer än en vanlig mens så det behöver inte vara smärtsamt fysiskt. Mitt senaste MF började med att mitt vatten gick och då förstod jag direkt vad det var. Då visste jag redan att utvecklingen hade avstannat. Första ggr var det nog bara lätt mensvärk som du nu redan känner.

    Stor kram

    Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här