• Sista passet på gravidvattengympan

    – Samarbete med Magplasket –

    I övermorgon är det dags för sista passet på vattengympan för denna kursen och då ska vi prata om krystvärkar! Jag ryser alltid lite när barnmorskan Mariana pratar om förlossningen och det sista som sker innan bebisen kommer ut. Det är liksom det häftigaste på hela förlossningen! Visst gör det ont, men krystvärkarna är också ”sköna” för det är ju då man får trycka ut bebisen och känna att det onda går över. Jag tycker dom här små sessionerna där vi pratar om förlossningen på gravidvattengympan har peppat mig att bli stark och tro på mig själv. Mariana är ärlig och lindar inte in allt i rosa fluff, hon berättar hur det kan vara på riktigt, samtidigt som hon hjälper en att förstå att vi kvinnor klarar det här 🙂 Jag var faktiskt lite nervös inför min tredje förlossning för då hade det gått så lång tid sedan jag födde barn sist, men jag kom på helt andra tankar efter Marianas kurs 🙂 Då gick jag och Victor även hennes profylaxkurs och det tror jag var väldigt bra för oss för vi blev liksom världens bästa team på Williams förlossning! Ja, kolla bara in vår förlossningsvideo på YouTube så får ni se! 🙂

    Barnmorskan Mariana som håller i Magplasket Hisingen, kör även kurser på Streteredsbadet och Högsbo som jag varmt kan rekommendera! Nu inför sommarn kör hon igång en sista sommarkurs på Lundbybadet som börjar den 2:a juni! Perfekt för den som ska föda i juli eller augusti 🙂

    Det här gravidvattengympa-passet som Mariana kör just nu är det tuffaste hittills och det ÄLSKAR jag! Jag vill gärna känna att jag tar ut mig när jag tränar och det är nästan det jobbigaste med graviditeten just nu. Den stora magen och alla krämpor begränsar en så enormt mycket, förutom när man tränar i vatten! Då kan man verkligen ta ut sig i både armar och ben så mycket man vill utan att graviditeten är ett hinder 🙂 Det går också att köra lugnare om man inte vill träna så hårt så det finns verkligen alla nivåer 🙂 Efter varje pass är det nedvarvning och babymeditation där man till underbar musik står i vattnet och kramar om sin lilla bebis i magen en stund. Jag tycker det är så mysigt för som snart fyrabarnsmamma så blir det inte att jag tar mig tid att bara tänka på bebisen en stund, i alla fall inte på det sättet som jag gör på vattengympan. Sedan är det dags för förlossningssnack innan vi får en härlig avslappning där vi flyter runt i poolen på flytkorvar. Asså, det är så skönt, ni anar inte!

    Jag älskar verkligen gravidvattengympan och vill aldrig den ska ta slut! Jag vill inte att den här tiden i mitt liv ska ta slut och jag kommer antagligen fälla en och annan tår när jag fött mitt sista barn och vet att den här tiden inte kommer tillbaka. Usch, jobbiga tanke…

    Om ni har möjlighet att gå på gravidvattengympa så gör det! Ta chansen! Ni lär inte ångra er 🙂 glöm inte heller att man kan använda friskvårdsbidraget från jobbet, då kostar kursen nästan ingenting 🙂

  • Många frågor om förskolan

    Det är många som frågar mig om inte William ska börja förskolan snart, inte på ett dåligt sätt, utan mer en genuin undran. Jag förstår att folk undrar eftersom det vanligaste ändå är att snart 2-åringar går på förskolan, men jag känner fortfarande bara ”NEEEEEJ”. När jag är hemma med William på dagarna så känns det som att vi båda är på helt rätt plats och det känns väldigt avlägset att han skulle vara nån annanstans. Jag tänker till och med ”hur skulle jag nånsin kunna lämna honom på förskolan?”. Den här känslan kanske ändras sen när han blir större, men jag minns att jag kände så väldigt länge med Lucas också. När han började på förskolan vid 1,5 år så önskade jag varje dag att dom skulle ringa och säga att han var sjuk så att jag fick åka och hämta honom.

    Fotograf: Beatrice Sofie

    Riktigt så var det inte med Isadora. Jag njöt av varje dag hemma med henne och ville egentligen inte gå tillbaka till jobbet igen, men jag kände mig inte lika förkrossad över att lämna henne på förskolan. Antagligen för att jag inte kände att hon var på ”fel plats” när hon var där. När Lucas var liten så kände jag ju det som att han var på fel plats när han var på förskolan och jag var på fel plats som var på jobbet istället för med honom. Nu känner jag likadant för William och jag upplever också att Lucas och William är väldigt lika i sina personligheter så det känns nästan som att vara hemma med Lucas igen, förutom att William är världens matgladaste unge 🙂 Lucas hade ju problem med maten pga förstorade halsmandlar och näspolyper.

    Jag har inte sökt någon förskola till William än och med tanke på tomten vi har hittat så kanske jag inte gör det heller. Om det är något som jag verkligen vill bespara honom så är det att behöva byta förskola. Men vi får se, jag kommer lyssna på hans och mina behov för att fortsätta ha en så harmonisk tid som möjligt tillsammans 🙂