Okategoriserade

Williams reaktion på att ha fått en lillebror

När jag var gravid med Oliver så berättade jag många gånger för William att det låg en bebis i min mage, men jag tyckte att det var svårt att veta vad han egentligen förstod. Han lärde ju sig att det var en bebis i min mage, men förstod han att det var en livs levande människobebis som skulle komma ut? Det vet jag inte… Vi träffade inte heller någon med en liten bebis så det gjorde det också svårt att visa för honom tyckte jag. När vi kom hem från sjukhuset med Oliver så hade jag många bilder i huvudet över hur det första mötet skulle gå till, men jag hade inte förberett mig på det som faktiskt hände… haha!

När vi kom hem så gick farmor ut till Oliver i bilen så att jag och Victor kunde komma in och hälsa ordentligt på alla barn, särskilt William, innan dom fick träffa Oliver. Men det blev inte alls som jag tänkt mig.. haha! Fast det borde jag vetat, det blir ju nästan aldrig exakt som man planerat med barn. William satt på soffan med ”Radioapan” på farmors telefon och lyfte knappt blicken för att hälsa på oss! Efter en stund tog vi med Oliver in och Lucas, Isadora och kusinen Bim hälsade på honom innan William tillslut lyfte blicken och gick fram och klappade lite på benet. Jag fick känslan att William inte tyckte det var så stor grej, nästan som att Oliver alltid funnits och att det var klart att vi skulle komma hem med honom. Inga konstigheter liksom 🙂

Det har faktiskt varit på precis det här sättet hela tiden, som om det vore självklart även för William att Oliver ingick i vår familj, redan innan vi kom hem från sjukhuset. Jag är lite förvånad över det för jag trodde verkligen att jag skulle få någon slags negativ reaktion, men det har vi inte fått. William har inte visat någon avundsjuka eller backat i utvecklingen, som många barn gör, han känns snarare väldigt stor. Han är otroligt omtänksam mot Oliver. Han säger ”Ome ledsen” och kommer med nappen och vaggar hans vagga. När jag ammar kommer han ibland och klappar Oliver på huvudet för att sen klappa mig på bröstet som han brukade göra när jag var gravid.

Foto: www.wanderings.se

Första gången William såg att jag ammade Oliver var en morgon i sängen. William hade precis vaknat och la sig tätt intill för att klappa mig på bröstet när han upptäckte att Olivers huvud var där. Jag sa ”Oliver äter” och det tyckte nog William var konstigt för han petade ut min bröstvårta ur munnen på Oliver. Jag gjorde ingen stor grej utan petade bara tillbaka den igen, men direkt när jag gjort det så petade William utan den igen. Jag var på vippen att säga ”nej, gör inte så” men kom på att det kanske inte var så bra att rätta William i det här läget, så jag visade honom på den andra bröstvårtan att det kommer mjölk från mammas bröst och just vid detta tillfället hade jag lite tur för det rann nämligen mjölk från det bröstet. Efter det har William aldrig petat bort bröstvårtan nån mer gång eller försökt konkurrera med Oliver vid bröstet. Och nu säger han till och med ”Ome äter” när jag ammar 🙂 Jag är så imponerad över hur mycket han förstår!

Vi har inte haft några som helst negativa reaktioner från William gällande Oliver ännu och det är jag så tacksam för! Det enda vi har upplevt är att han söker mycket närhet från Victor vilket har blivit lite jobbigt nu när Victor jobbar hemifrån eftersom jag inte får lyfta. Men jag tror och hoppas det blir bättre när Victor går tillbaka till jobbet och jag kan gå ut på mina aktiviteter igen. 2,5 vecka kvar nu!

Foto: www.wanderings.se

2 Comments

  • Gittan

    Så skönt att det gick bra med William, man vet ju aldrig riktigt hur de reagerar. Min oro var att min Alvin skulle bli avundsjuk och slå bebisen när den kom. Min äldsta dotter är så lugn så där fanns aldrig någon oro när lillebror skulle komma. (Min systers bebis gick inte ha på golvet alls eller ens i närheten av storebror på ca 1,5 år för han försökte hela tiden skada lillasyster med slag, sparkar, kasta saker osv..) Men Alvin är så snäll mot Meja, har vart sedan hon föddes. Aldrig visat något tecken på avundsjuka utan bara klappar fint, kramar och pussar. Han verkar också köpa och förstå att hon kräver mycket av mig och har blivit lite mer ”pappig” vilket är bra för vår relation.

    • Emma

      Åh så skönt!! Jag upplever precis samma med William, att han köper att jag behöver spendera mer tid med Oliver även om jag försöker inkludera William i allt jag kan, tex genom att låta honom sitta nära eller läsa bok under tiden jag ammar. Jag oroade mig också mycket men nästan ännu mer när jag fick andra barnet eftersom jag alltid fått höra att jag slog min 2 år yngre lillebror så mycket att han fick ha hjälm inomhus då detta pågick i flera år. Känns som det måste vara väldigt jobbigt som mamma att ens barn skadar ens bebis 🙈

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.