Sorgligt att det snart är slut
Jag kan inte fatta att min långa ”ledighet” snart är slut! Jag har haft så himla kul med barnen och jag har verkligen känt mig så sjukt lycklig. Det känns sorgligt att lämna bort min lilla loppa till förskolan, men nu behöver jag jobba lite så att jag inte glömmer bort hur det är att vara ingenjör. Det kanske till och med är bra för mig att vara iväg lite så att jag uppskattar tiden med barnen ännu mer eller…? Nja, det där tror jag inte ens på själv så jag vet inte riktigt vem jag försöker lura. Haha! Det känns faktiskt inte ett skvatt bra att vara utan barnen. Jag vill vara med dom, helst av allt – HELA tiden! Om jag hade vunnit x antal miljoner så hade jag ägnat hela mitt liv till barnen och slutat jobba helt, men, men… nu har jag inga miljoner på kontot så det är ingen idé att drömma om det.
Jag har en mening som etsat sig fast i mitt huvud. Det var en mamma som lämnade en kommentar här på bloggen för ett bra tag sen och skrev ”det är inte alltid roligt för oss heller”. Kommentaren syftade på att det inte alltid är roligt för oss mammor att ta hand om våra barn så papporna kan gott göra det icke-roliga jobbet också – alltså att ta hand om barnen. Detta är inget jag känner igen mig i alls! Det finns säkert dom som gör det, men jag gör verkligen inte det. Visst kan vissa dagar vara jobbiga, men det finns inte en enda jobbig dag som jag hade velat byta bort. Jag är nöjd med alla dagar jag har haft med barnen, även dom jobbiga. På dom jobbiga dagarna har jag utmanat mig själv att försöka hitta en lösning för att bryta mönstret. Jag har övat mig på konflikthantering, på mitt sätt att prata och lyssna på mina barn. Jag har medvetet gjort detta och även om jag har varit skittrött vissa dagar så har det inte funnits några dagar som jag har velat byta bort. Jag har kanske klagat, men om någon hade frågat mig om jag hade velat byta liv med Jair dom dagarna så hade jag sagt nej. Jag vill helst av allt vara med barnen enda tills dom inte vill vara med mig längre 😉 Hoppas det dröjer tills dess!
Jag ska inte klaga allt för mycket. Jag känner mig faktiskt taggad på att jobba igen. Jag har faktiskt längtat lite efter ingenjörsuppgifterna, få göra mig iordning på morgonen och träffa nya kollegor. Jag känner mig redo att jobba även om jag slits mellan mina mammakänslor. Jag tycker Isadora är för liten för att gå på förskola men jag ser att Lucas faktiskt uppskattar att leka med kompisarna där. Jaja, det är kanske bäst att inte fundera allt för mycket, då kanske jag blir sentimental och bölar istället. Tur att det är Jair som kommer sköta inskolningen. Själv börjar jag jobbet den 1:a mars…
Du kanske också gillar det här
Jag anses vara en dålig mamma
Julafton i Brasilien
10 Comments
Johanna
Njut! Två veckor till, det är som en hel resa för många andra! Eller en dubbel resa!
Håller med dig om det där med att bara vilja vara med barnen.
Hoppas Isadora trivs på föris sen! I älskar det och det känns bra, fast tanken först gav mig ångest.
Emma - På Smällen!
Ja precis! Det är precis så jag tänker 🙂 Ja, det hoppas jag också. Jag kommer tycka att det är väldigt jobbigt om hon inte gör det. Lucas start blev inte alls bra eftersom han inte fick i sig mat det hela första året :’-(
Camilla 10 barnsmamma vid 33 år
Svårt det där,jag var jättegärna hemma när barnen var små,valde det istället för att jobba så jag förstår dig där.?
Nu däremot vill jag gärna jobba o träffa folk,man blir lite bekväm att gå hemma ?
Emma - På Smällen!
Förstår dig precis 🙂 Jag träffar oftast folk i min vardag men om jag inte hade gjort det så hade jag också längtat ut.
★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★
Känner igen det där med att drömma om att kunna vara hemma alltid. Jag är en hemmamänniska det kommer jag inte ifrån, vet att jag aldrig kommer vilja jobba heltid. Det är inte min grej, men kvävs lite av att jobba jämt. Tror det är en anledning till att jag fick utmattningssyndrom. Är mer lyhörd nu så jobbar så jag kan överleva och ha det bra och lever resten :).
Emma - På Smällen!
Precis så! Det låter väldigt bra 🙂
Johanna
Kan du inte berätta mer om ditt jobba? Snälla, har alltid undrat.. Kram
Emma - På Smällen!
Jo, det kan jag göra. Jag har med flit hållt det lite hemligt, men jag kan såklart berätta lite mer än vad jag gjort hittills 🙂
Sabina
Själv blir jag nästintill galen vissa dagar hemma med mina barn 4år och 7 mån och 1år och 7 mån. Har så tråkigt här hemma efter nästan 2 års mammaledighet att jag kryper på väggarna! Det är så sjukt trist att städa, laga mat, diska, plocka bort leksaker som är slängda överallt. SÅ trött på att rita, pärla, leka med barbie, pyssla, ligga på golvet och bli undersökt av doktorerna här hemma! Aldrig få äta i lugn och ro utan massa skrik, aldrig gå på toaletten i fred eller duscha utan att någon kommer mamma, mamma, mamma! Ska bli så skönt att jobba, få in rutiner, känna ett behov av att gå upp ur sängen på morgon, klä på sig, vara ledig på helgerna! Fattar noll hur folk kan tycka det är mysigt! Självklart älskar jag mina barn och gör allt för dem! Men största delen av dagarna går ju till andra skittråkiga saker som att städa, laga mat och torka av den förbannad tripp trapp stolen 🙂
Emma - På Smällen!
Haha! Vill inte skratta åt hur du känner, men du skriver så roligt 🙂 Jag förstår hur du känner och det finns massor av tråkiga lekar som jag inte gillar heller men jag har hittat grejer som jag gillar att göra med barnen och då blir dagarna roliga 🙂 Men tänk vad olik det kan vara! Jag har vänner som känner som du kring vardagssysslor och annat men själv så känner jag att min plats här i världen är med mina barn – varje dag. Men alla känner och tycker olika 🙂