När jag tog mitt körkort…

Jag fick en fråga för nån vecka sen om jag inte kunde berätta om hur det gick till när jag tog körkort. Lite annorlunda fråga, men jag svarar gärna 🙂

Hej Emma, åh vad underbart ni verkar ha det! Tänkte höra ifall du ville berätta hur det gick till när du tog körkort, med lektioner och övningskörning och så? Känner att jag skulle behöva lite pepp och motivation, tycker det går så långsamt för mig att lära in, lust att ge upp massa gånger men vill det här men det är så surt när det tar så mycket ork och energi känns som det aldrig kommer bli av för mig 
Tack för en superduper bra blogg, Emma!!
Lycka till med amningen, vad du än bestämmer dig för enligt ditt hjärta! 
Kram kram!

Svar: Åh vad jag känner igen mig i det du berättar! Så kände jag också!! Jag ansökte om mitt övningskörningstillstånd redan när jag var 16 år, men det dröjde exakt 4 år innan jag hade tagit mitt körkort. Jag tog mitt körkort samma dag som mitt övningskörningstillstånd gick ut! Och det var tur att jag inte kuggade för hade jag gjort det så hade jag och pappa fått göra en sån där handledningskurs för att få ett nytt övningskörningstillstånd (det var samma år som dom började med det). Anledningen till att det tog så lång tid för mig att ta körkort var att jag tyckte det var jobbigt, läskigt och svårt att lära sig att köra bil. Så jag frågade aldrig mamma eller pappa om vi skulle övningsköra och dom tänkte väl inte på att jag behövde en spark i baken. När jag och pappa väl bestämde att det är dags att jag tog mitt körkort så kom pappa och hämtade mig utanför högskolan 3 ggr i veckan och då körde vi en timme och sen släppte han av mig på gymmet. För mig blev det två flugor i en smäll för då slapp jag gå hela vägen till gymmet (det var ganska långt och det gick inga bussar). Och 2 ggr i veckan tidigt på morgonen innan min klass på högskolan började gick jag till körskolan. Det blev som en intensivkurs för mig dom sista två månaderna innan det var dags att köra upp. Jag hade redan klarat teoriprovet när jag var 18 år, jag använde mig av Bonniers trafikskola och då slapp jag läsa en enda bok! Bonniers trafikskola är lite som ett frågesportsspel på datorn, kul inlärningssätt.

Totalt tog det nog 6 månader ungefär för mig att lyckas med körkortet, men den enda intensiva biten med övningskörningen var dom två sista månaderna.

Jag kuggade min första uppkörning, men jag tycker det var fel. Jag tycker fortfarande att jag gjorde rätt. Jag hade hört rykten om att dom alltid kuggar privalister på första uppkörning i Borås. Jag var inte helt och hållet privalist eftersom jag tog 10 körlektioner innan uppkörning, men om körskolan inte kör dig till uppkörningen så räknas du som privalist!

Innan andra uppkörningen tog jag 2 lektioner till och bad om att mamma skulle få vara med i bilen under uppkörningen så att jag inte skulle kugga felaktigt. Jag var så fruktansvärt nervös att jag körde ut i en korsning utan att titta till vänster och uppkörningsledaren fick bromsa åt mig. Herregud vad ont det gjorde i hjärtat! Jag hade väntat så länge på den dagen och så kuggade jag provet dom första sekundrarna! Men uppkörningsledaren sa att jag skulle fortsätta testet. Jag fick nog göra typ alla moment som fanns för det tog låååååång tid. När provet var klart så sa hon att jag hade klarat provet trots mitt misstag och jag blev så glad att jag började storgråta! Jag grät och grät och grät. När jag skulle ringa min pappa så grät jag så mycket att han trodde jag hade kuggat igen. 😀