Kontrasternas dag
Det här måste vara kontrasternas dag i mitt liv. Idag firar jag att jag gick in i vecka 13, medans jag för exakt 1 år sen satt på toaletten och blödde ut bebisen som dog i min mage. Det gör ont att tänka på, men samtidigt är jag så glad att jag har något att glädjas över just nu när jag tänker tillbaka på dessa minnen. Och även om det gör ont att tänka på, så påminner smärtan mig om att vara lite extra glad för det jag har nu.
Men en sak som jag inte kan säga är ”what doesn’t kill you makes you stronger”. Så snälla skriv inte det. Jag är långt ifrån starkare eller lika stark som jag var då. Jag mår bra, men motgångar är mycket svårare än dom har varit förut.
Du kanske också gillar det här
Nu kan ni även tävla via er egen blogg
Tröstäter
8 Comments
E
Samma hände mig för en månad sen nu. Tiden går fort för det känns som det var igår… Ja och samtidigt så känns det som ett tidigare liv. Kämpar för ett nytt plus redan, första ägglossningen efter mitt MA kom förra helgen. Jag är så redo för barn och jag tror inget kan läka mina sår förutom en ny graviditet. Och jag ser inget fel i det.
Det är väldigt roligt att följa din nya graviditet. Det gör mig glad att du är glad och att ni ska få er lilla bebis. <3 Roligt att du uppdaterar så flitigt om både graviditet och allt runt omkring. Stor kram till dig!
Emma - På Smällen!
Kände exakt likadant E. Och jag tror att det hade varit lättare för mig om jag blivit gravid direkt igen, men vi avbröt våra försök på grund av olika omständigheter som också var väldigt jobbiga.
Jag tycker inte att du ska se nåt fel med att vilja bli gravid på en gång igen. Jag belv som en ny människa när jag blev gravid igen. Hoppas verkligen att det går snabbt för er nu! Kram! <3
Lovisa
Kram ❤️
Emma - På Smällen!
<3
Mikaela
Det kan vara svårt att gå vidare ibland och det måste få ta den tid det tar. Tror aldrig att jag kommer glömma bort mitt missfall i somras. Det var jobbigt men framför allt är det jobbigt nu när man hela tiden går på nålar och är rädd för allt man har att förlora. Förra graviditeten tänkte jag typ inget på riskerna för missfall men nu är det allt man kan tänka på. Håller tummarna för våra aprilbebisar! Det kommer gå bra den här gången.
Emma - På Smällen!
Samma här, jag tänkte inte alls på missfall när jag var gravid med Lucas eller den andra graviditeten. Nu känns det som att det är ”svårt” att få ett friskt barn, typ som att det är så mycket som måste bli rätt. Men egentligen är det ju ”svårare” att INTE få ett friskt barn. Ja, nu håller vi tummarna! Chanserna att det går BRA är ju mycket mycket större än att det skulle gå dåligt 🙂 Kram!
Sara
Tror personligen det är svårt för någon att förstå vad man inte ska säga till en som varit med om ett missfall om man inte varit det själv, och då även reagerar vi alla så olika 🙂 fick själv missfall i vecka 5 i juli och det var min första graviditet så tankar på något sånt hade jag inte ens tänkt och jag tog det väldigt hårt och tänkte hela tiden på att ’jaha nu är det en vecka sen osv’ men till vår lycka blev det pluss direkt efter första ägglossningen utan mens mellan och det tror jag har hjälpt mig lite att inte tänka på det varje dag så i mitt fall var det vad jag behövde för att komma mig ett steg vidare 🙂 men även vid en ny graviditet är det ju väldigt känsligt vad utomstående säger och det kan jag tänka mig det är oberoende när nästa graviditet inträffar 🙂
Emma - På Smällen!
Usch då 🙁 Jag hade heller inte tänkt på det där med missfall i någon av mina graviditeter så nu är jag mycket känsligare och oroligare. Vad skönt att du blev gravid på en gång igen. Jag tror också att det hjälper. Jag önskar att jag hade blivit det också, men vi avbröt våra försök pga andra omständigheter som också var väldigt jobbiga. Men nu får vi verkligen hoppas att det går vägen för oss båda!! Kram!!! <3