Hur känns sparkarna nu?

Just nu sitter jag på soffan och känner hur bebisen rör sig därinne i magen. Det är så häftigt, overkligt och självklart på en och samma gång! Det är som om man är gravid för kort tid för att hinna vänja sig och att kroppen förändras så snabbt hjälper ju inte direkt hjärnan att förstå. När bebis väl är ute så har man redan hunnit glömma hur allt kändes. Jag vill gärna bevara varenda liten känsla så därför försöker jag känna in och skriva om allt jag känner. Bebisens sparkar är en sån sak.

Nu är jag i vecka 33 och ”korvens” rörelser har förändrats ganska mycket. Tidigare kände jag ofta små snabba sparkar, ett par gånger på ett och samma ställe, men nu är det större, mer smygande rörelser. Först blev jag lite orolig för jag tänkte att bebisen var slö, men sen upptäckte jag att bebis redan har hittat sin egna dygnsrytm och det är att vara vild och galen varje kväll när jag ska sova 🙂 Bebis håller sig alltså hyfsad lugn under dagtid, rör sig långsamt, förflyttar sig och sparkar till då och då, men så fort mamma går och lägger sig, då sätter korven igång och sparkar för kung och fosterland ner i madrassen på den sidan jag ligger på och samtidigt upp mot himlen på andra sidan magen. Det är då Victor brukar ligga och busa med bebisen, ibland är jag inte ens vaken när han och bebis busar. Så konstigt känsla! Tänk att där ligger han och busar med någon i min kropp som är vaken och pigg medans jag sover!

Nu när bebisen är så stor, tycker jag oftast att sparkarna / rörelserna, känns som en massagestol fast invärtes. Det masserar liksom runt därinne och ibland när sparkarna kommer plötsligt så gör det faktiskt lite ont. Väldigt märklig känsla 🙂