Helgerna är värst
Det värsta just nu är helgerna. Vi tvingas tillbringa två hela dagar på samma yta. Han drar sig undan och inget är som förr. Men det känns ännu värre när han går och inte kommer hem förrän tidigt nästa morgon, då känns det som att jag får min sår saltade… Fy fasiken vad det svider… Jag hinner inte ens smälta att det är slut innan… För tre veckor sen hade vi passionerat sex och hoppades på att det skulle bli en bebis – hur kan livet vända så fort?
Denna helgen hade jag planerat full med aktiviter för att distrahera mig, men nu sitter jag här ensam på soffan och gråter. Vi har varit på simskolan tillsammans allihopa men sen stack Jair. Jag tog hand om barnen, ordnade lördagsmys, städade för att distrahera mig själv och läste en lååååång godnattsaga. Barnen låg med sina huvuden på mina armar och kramade mig och jag tänkte ”Nu är det jag och barnen emot världen”. Det kommer bli så, jag inser det mer och mer… Jair säger att han ska ha barnen varannan helg och ibland på eftermiddagar om han hinner och om han hittar ett boende som tillåter barn. Jag hoppas han hittar ett boende hyfsat nära oss så att han kan träffa barnen ofta. Jag har sagt att jag alltid kommer uppmuntra umgänge med barnen och att jag vill att han är med och fira födelsedagar och andra dagar som är viktiga för barnen.
Jag tycker helgerna hemma är väldigt jobbiga just nu. Igår när jag satt och deppade på soffan hörde Antonia av sig och övertalade mig att rycka upp mig för att gå ut och dricka vin med henne. Efter mycket om och men så hängde jag med och det är jag jätteglad att jag gjorde. Det hade varit ännu tuffare att sitta här ensam idag om jag inte hade följt med Antonia igår.
Jag längtar tills allt det här är över…
28 Comments
Nathalie
Alltså ursäkta mig, men vad håller han på med?? ? blir alldeles ledsen i hjärtat när jag läser! Kram till dig!
Kristina K
Emma. Det är han som går miste om så mycket. Du är en stark, smart och helt fantastisk kvinna. Du är företagsam och ödmjuk. Dessutom ursnygg!
En dag kommer han förstå vad han lämnar. Den dagen kommer du redan ha gått vidare. Tro mig, du kommer fixa det här. När du träffar botten finns bara en väg upp. Och du kommer nå toppen! Kram 🙂
Sara
Måste säga att jag verkligen inte kan förstå Jair. Tycker han beter sig väldigt illa o att han borde vara mer öppen. Man måste visst ha en anledning till varför han gör så här. Sen att han bara sticker hemifrån o lämnar dig hemma med barn o ansvar är inte heller okej.
Jag hoppas verkligen han tar sitt förnuft till fånga o ger dig svar. För din skull!
O att han tar sitt ansvar som pappa.
Känner verkligen med dig Emma! Blir både ledsen o arg för din skull..❤️
Zane
Åh, man blir så ledsen att läsa! Det är ju han som är förlorare i slutändan ( pratar ur mitt eget erfarenhet) men låt för f*n inte honom va bette sig som en trotsig barn som har blivit less… fine, kan han bli färdig med dig (fattar dock inte hur kan det änsras från dag till dag) men att bara sticka och ta barnen ” om man hinner” är big no för mig!
Gittan
Jag blir uppriktigt förbannad när jag läser de här! Vem tror han att han är? Hur kommer det sig stt barnen är kvinnans ansvar? Och framförallt hur kan man ens utrycka sig så!? Ni va ju två om att skaffa dem och då tar man sitt ansvar oavsett vad! Men kanske har barnen ändå bäst hos dig med den inställningen.. han verkar ju faktiskt ha tappat fattningen helt ?
Den största förloraren är ändå han och du är värd något mycket bättre! Barnen oxå.. ?❤️ Man väljer ALDRIG bort sina barn oavsett vad. Ta hand om dig och va stark.
Linda
? ”om han hinner”???? ??
Sabina
Hej!
Först och främst vill jag bara säga, fortsätt att kämpa. Du är inte värd detta och du kommer ta dig ur det så mycket starkare, sist men inte minst – alla dina drömmar kommer bli sanna (bara inte med J inkluderad, vilket när du står på andra sidan kommer inse gör dem till de bättre).
Men min kommentar blir av för att jag har en fråga, hoppas du inte upplever det oförskämt.
Vet du om det finns någon återförsäljare som har kampanj på en Axkid minikid 2.0 eller som kommer inom kort?
Fortsätt vara så bra som du är!
Emma - På Smällen!
Tyvärr vet jag inte just nu, men kolla i fbgruppen ”Bilbarnstolar”, dom brukar veta 🙂
Annika K
Alltså.. Om han hinner?
Barnen är hans ansvar också.
Han tar alltså bara för givet att du ska ta hand om o fixa. O sen det här med att han inte ger sig svar på dina frågor. Fattar inte hur man kan ändra sig så där som han gjort :/
Kan besöket av hans bror satt igång nått?
Eller kommentarerna från hans familj när ni var i Brasilien?
Hur som .. du kommer att ta dig igenom det här även om det just nu inte känns så.
Massor med kramar till dig o barnen ❤️
Elin
Blir bara arg när jag läser hur han gör!!! Helt sjukt ju! Du måste verkligen må sååå fruktansvärt dåligt just nu??????
Kristina
Usch. Det känns så grymt. Både hans helomvändning och att han vägrar ge svar.
Hans inställning till ansvaret för barnen känns ju tyvärr inte som den bästa. Men tur att dina barn har dig som mamma!
Har du haft kontakt med banken för att kolla om det finns möjlighet för dig att ta över huset? Tänker att det kanske vore skönt att få ett besked om det, eftersom det är något som oroar dig.
Kramar!
Anna
Tycker att han beter sig väldigt konstigt just nu när han lämnar dig ensam med barnen mitt i din sorg över att bli lämnad. Borde han inte då istället erbjuda sig att ta hand om dem så att du kan hitta något sätt att må bättre på?
Tycker också att det känns konstigt att han endast vill ha barnen varannan helg, visserligen så kanske det är du som fått ta mest ansvar för de redan innan.
Frida
Jag får ont i hjärtat när jag läser dina inlägg. Ingen förtjänar att stå utan svar!
Jag hoppas att du får svar och hittar ett sätt att komma vidare på ?
E
Det är verkligen sorgligt att läsa om allt som händer. Det har verkligen blivit en helomvändning för J som inte känns helt sund. När det går så fort tycker jag inte att man skall vara så snabb med att döma honom, det kan ju ligga så mycket annat bakom som styr hans agerande. Mina tankar går direkt till en depression/livskris/psykisk ohälsa, vilket känns förståeligt utifrån hans historia med flytt över halva jordklotet, och nu månader tillsammans med nya familjen i sitt hemland följt av månader med sin kusin i det nya landet. När ens rötter sedan lämnar kan det nog bli ett stort tomrum, och med bröllopsplaner och fler barn i sikte kan det nog plötsligt bli för mycket. Sänder all styrka till dig Emma och önskar dig och barnen allt gott. Men sänder även styrka till J som verkar ha det tufft just nu. Hoppas att han har ett kontaktnät här som finns där för honom.
E
Och om någon väljer att missförstå mig så vill jag bara förtydliga att nej, jag tycker inte att hans agerande är okej någonstans. Tvärt om känns det helt SJUKT. Och är det en sjukdom (depression) som styr hans agerande så hoppas jag att han får hjälp.
Emma - På Smällen!
Jag tror också att det är nåt sånt. Jag läste på dokteronline om medelålderskris för män som uppstår kring 30-40-årsåldern…
”En man i medelålderskris är ofta arg: på sin partner, sina barn, sina arbetskamrater. Han känner sig underuppskattad och förbisedd. Avtrubbad, avtänd, uppgiven. Han vill BORT.
Medelålderskrisen är en sorts depression där män får för sig att allt behöver vara på ett annat sätt. Han flyr verkligheten och gör nåt helt annorlunda för att andra ska se hur “bra” han lever: en ny hobby (motorcykeln!), ett nytt förhållande (med nån 20 år yngre) eller ett karriärbyte är välkända tecken.”
Josefine
Känns som det stämmer in rätt bra. All styrka till dig Emma! <3
E
❤️
Karin
Hej,
Nej, det är inte du och barnen emot världen, möjligtvis mot din fd sambo om det blir den dialogen med honom. Världen är med dig och kommer så att vara, tänk på det. Vi har bra rutiner för skilsmässor i det här landet och det finns bra medkänsla med dig. VI ÄR MED DIG!
Josefine
När jag lämnade mitt ex blev jag kall/likgiltig. Det är en överlevnadsstrategi för att kunna fullfölja det man bestämt sig för utan att påverkas av den andras känsloyttringar så att man ger efter/tvekar. Fruktansvärt för den som blir lämnad men tyvärr rätt vanligt tror jag hos den som går. Har tyvärr inget råd kring hur man bör agera men förstår att det är jobbigt för både dig och barnen. Tydligen har ju nån pollett trillat ner i huvudet för några veckor sedan där han förmodligen känt att det är nog och jag är säker på att för att vara boven i dramat redan är det här ett sätt att minimera ytterligare konflikter som skulle kunna göra allt än värre än vad det redan är. Om det är jävligt beteende? Absolut men för att ha varit i situationen själv så har jag svårt att se hur han inte skulle agera annorlunda gentemot dig (barnen tyckerjag är nåt helt annat). Arton under samma tak när man ska gå isär är det jävligaste som finns, han skulle bara skaffat sig ett andrahandsboende direkt och flyttat ut för att minimera skadan. Är ledsen för er skull.
Josefine
Ang fördelningen av barnen vet jag inte hur du känner men hade jag fått det alt hade jag tagit det direkt. Jag tycker barn är värda att ha en stabil bas och inte bo i en väska hela uppväxten. Hattandet för att på pappret ”dela lika” när barnen behöver så mkt mer än det psykologiskt.. spec om en part inte är kapabel att agera god bas, nej då hade jag personligen tagit det alt direkt. Men det är jag. Mina syskon valde en förälder pga skadat förtroende för den andra (de var förvisso något äldre) men sedan fick den andra föräldern faktiskt jobba på att bygga upp det den skadat i relationen till syskonen. Att behöva bo ihop med någon man inte kan lita på till 100% och som man inte har förtroende för, spec som liten tror jag skapar en stor otrygghet i relationer, både nutid och för framtiden. Det är mina högst personliga reflektioner av ett liknande scenario i vart fall.
Lin
Tror det handlar mer om att HAN inte vill ha barnen mer än varannan helg. Det måste vara en chock. Tror inte det handlar om att Emma inte vill ha sina barn mer än ex varannan vecka. Men det är min högst personliga uppfattning. 🙂
Emma - På Smällen!
Jag tänker precis som du Josefine. Jag vill att barnen bor hos mig precis som han också vill, men jag tycker inte det känns bra om han går upp i rök och inte träffar dom mer än varannan helg om ens det. Barnen är för små för att få en bra relation till sin pappa om dom träffar honom så sällan. Det är något jag sörjer…
C
Vi hade vänner som skiljde sig för 1,5 år sedan då dottern var 5 år och först tyckte pappan, som tog initiativ till skilsmässan, att hon jämt skulle bo hos mamman (vi bor i sydöst europa och att skilja sig är ännu inte så vanligt här och jämställdhetsfrågor är långt efter Sverige). I varje fall, väldigt snabbt insåg han sitt misstag ang tiden med dottern och har nu ett par dagar i veckan varje vecka och varannan helg. På sommaren längre perioder. Att ha varannan vecka verkar inte vara ett alternativ här och jag undrar om Js syn kanske påverkas av hur det är i hans hemland/närhet. Det är bara en tanke baserat på vad jag ser här där vi bor.
Tycker det är så stort av dig att fokusera på barnens relation till sin pappa, det visar vilken fin person du är. Hoppas att ni kan hitta en lösning som passar er alla (och vi vet alla hur mycket du älskar dina barn så måste vara jättejobbigt att behöva vara ifrån dem).
Pernilla
Tycker att du till nästa helg försöker boka in med någon vän eller tar en tripp till din mamma/pappa/syster och säger till Jari att det är hans helg. Ni är två om barnen och han säger att han ska ta barnen varannan helg (om han har boende som passar) han kan få känna hur det känns och du kan få komma i väg och få prata/gråta och vara med personer som stöttar/peppar och är där för dig i denna tuffa över gångs tid. Plus att du får vara Emma den fantastiska person du är och som behöver ”tanka” egen tid för att vara super mamma. Så länge han bor kvar i huset så kör ( om det går) på att varannan helg så har han ansvar om barnen och varannan du. Det är du värd och barnen behöver en mamma som har orken. Barn fångar upp hur stämningen är så det kan vara bra för dig och dom om du får komma i väg och får vara så ledsen/arg som helst utan att du behöver tänka på att barnen. Även om det känns jobbigt och som om du går under eller sjunker så kommer det att bli bättre med tiden. Kom ihåg Du är värdefull Du är speciell Du är en bra mamma Du är en bra kvinna Du är en bra vän DU ÄR VÄRD ALLT lika mycket som alla andra människor
Jennifer
Det gö ont i mig att du blir behandlad så illa. Nu känner jag inte dig personligen, men på nåt vis har man ju lärt känna dig via bloggen. Jag kommer på mig själv med att bli upprörd över hans agerande, och kan inte ens föreställa mig hur du känner dig i denna situation. Så elakt beteende att komma från ingenstans och bara vilja lämna. Finns det ingen kämparglöd? Och ha barnen varannan helg? Hur kan han lämna sina egna barn? Skickar många varma kramar till dig Emma. Du är stark, modig, vacker, en fantastisk mamma och du kommer ta dig igenom detta. Kram!
Diana
Jag lider när jag läser bloggen, jag mår dåligt för din skull, jag drömmer mardrömmar!! Alltså jag är så påverakad när någon ”nära” kommer med sånt här, det är inte kul.
Men jag hoppas såå innerligt att det här är en depression, en ålderskris, vad som helst som bara kan ta slut någon gång. Men om det nu är så så är det ännu mer viktigt att ni fortsätter med terapi, snälla sluta inte, fortsätt så länge ni kan tills du kanske får svar. Jag tycker ändå att man har en plikt, att lämna en partner med svar i alla fall. Med svar på vad som hände, varför eller ett hum om något. Även om det är ”jag vet inte, vaknade upp och kände mig trött på familjelivet..” vad som helst, bara man får höra något.
A
Familjerätten kan hjälpa er angående fördelningen, ge tips o råd. Eftersom ni inte riktigt bråkt så tror jag inte det är problem för er att umgås tillsamma s med barneN.