Gravidvecka 24 – bebis nr 3, vår “korv”

Bebis
Nu börjar det bli trångt, bebisen är 30 cm och väger ungefär 650 g. Nu börjar nästa viktiga utvecklingsstadium av bebisens hjärna. Undvik all alkohol, om du röker bör du sluta genast. Balansorganen i örat har utvecklats och redan nått vuxenstorlek. Bebisen vet vad som är upp och ner, du känner hur den vrider och vänder sig i magen. Bebisen suger på tummen som är en träning för att suga på bröstet. Ibland börjar bebisen hicka, då känns det som att det klickar till i magen. De små blodkärlen i lungorna, kapillärerna, växer som mest mellan vecka 16 och 24. Först när bebisen är runt 24 veckor kan det börja andas luft om det skulle födas för tidigt. Bebisens unika ansiktsdrag har börjat ta form. Nu är bebisen komplett med ögonfransar, ögonbryn och hår! Blond, brunett eller rödhårig? Allt hår är vitt eftersom bebisen fortfarande inte har fått några pigment.

Du
Du kan ha gått upp mellan 5 – 7 kilo nu. Livmoderns mått är mellan 22 och 25 cm och mäter 4 till 5 cm ovanför naveln. Magen växer och putar. Det kan dra och smärta runt livmodern och ner mot ljumsken. Det är lätt att drömma mycket livliga drömmar just nu, det kan vara det undermedvetna som förbereder dig på att ett nytt liv väntar. När du skrattar eller hostar kan du ibland läcka lite urin, det beror på att bäckenbottenmusklerna börjar tänjas ut.

Så här känner jag
Det känns verkligen att magen växer, jag har haft lite mer molvärk än vanligt samtidigt som jag känner att det drar och sträcker i huden. Jag har en hel del sammandragningar och foglossningen har varit tuffare igen denna veckan. Jag känner mig extremt tung och stor emellanåt… Jag tror att jag kanske känt bebisen hicka nån enstaka gång. Moderkakan i framvägg gör att jag fortfarande inte känner allt så tydligt som i tidigare graviditeter. Nästa vecka ska jag till MVC och då är det dags att mäta livmodern, längtar! Jag drömmer väldigt mycket, antingen hemska drömmar eller bara väldigt konstiga drömmar som inte ens har med mig att göra.

Så här känner Victor
Emmas mage är verkligen stenhård mest hela tiden nu, och jag tycker så synd om henne som har så svårt att röra sig. Hon känner sig så stor och ändå är det lite mindre än halva(!) graviditeten kvar. Jag hoppas verkligen att det inte blir en jättebebis för henne att krysta ut till slut… Idag reagerade bebisen på när jag gosade med magen, och vi tyckte oss till och med se att bebisen buffade runt inne i magen från utsidan. Jag tycker inte att rörelserna känts mer än tidigare vilket antagligen beror på hur moderkakan ligger. Det känns lite vemodigt att jag inte får följa med Emma till mödravårdscentralen eftersom vi båda ju känner väldigt starkt för att göra allt som har med graviditeten att göra tillsammans. Som tur är har vi ju inte varit tvungna till något annat än rutinmässiga besök än så länge, men jag är lite orolig om vi skulle behöva åka in mer akut.
Allra mest grämer jag mig för att inte få vara kvar på BB efter förlossningen, och att förlora den första tiden med Emma och bebis som jag tycker är den mest speciella och på ett sätt aldrig går att ta igen. Vi håller tummarna för att vi får åka hem tillsammans samma dag, och ser så mycket fram emot att få mysa alla tre. Jag har inte märkt av Emmas drömmar lika mycket, vilket jag är ganska säker beror på att hon inte gör lika mycket väsen av sig för annars hade jag definitivt märkt av det – haha!